I undantagstillstånd möter diakoniarbetarna människors oro och praktiska behov

Kristinestad.

Praktisk handräckning eller ett lyssnande öra – diakonin har omsorg om människor på olika sätt. När framtiden är osäker tar man en dag i taget och ser var behoven är störst just nu.

22.4.2020 kl. 15:05

Diakoniarbetarens arbetsvardag ser väldigt annorlunda ut nu jämfört med för sex veckor sedan. Inga-Lene af Hällström jobbar mest hemifrån, en stor del av tiden med headset på huvudet.

– Jag pratar i telefon med folk. Jag ringer och hör hur de har det, om de behöver hjälp med något och pratar lite för att skingra ensamheten.

Även Facebook messenger har fungerat som en diskussionskanal.

I samtalen möter hon en del av den oro och sorg som människor nu bär på.

– Det är ju många som har det väldigt jobbigt med ensamheten, att inte få se sina barn eller barnbarn.

Någon oroar sig för barn som bor utomlands och som de inte vet när de får träffa nästa gång. Någon annan grubblar på hur familjerna ska orka där hemma och få ihop vardagspusslet.

Församlingen samarbetar även med andra aktörer för att erbjuda praktiskt hjälp under coronakrisen och är öppna för utökat samarbete. Kristinestads stad har ett krisnummer dit äldre, personer som tillhör riskgrupper eller personer som sitter i karantän kan ringa om de behöver hjälp med något. Församlingen fick frågan om de kan hjälpa till ifall behovet blir väldigt stort.

– Och det vill vi ju göra, säger Inga-Lene af Hällström.

Inom det här samarbetet har hon till exempel hjälp äldre med att få hem något de behöver från apoteket eller mataffären, eller brev till posten.

Samtidigt har hon märkt att det är många som helst vill klara sig själva.

– Jag upplever att många äldre som jag har pratat med väldigt gärna vill sköta sig själv. De vill ogärna ta emot hjälp för de vill inte vara någon annan till last.

Inga-Lene tror att det här kan bli en utmaning om läget vi befinner oss i blir väldigt utdraget. Att vara stark och självständig kan bli tungt i längden, och då kan behovet av hjälp bli större än vad vi ser idag.

För den som inte hör till en riskgrupp och har tid och ork finns det olika sätt att finnas till för sina medmänniskor i den här situationen.

– Vi har startat en grupp på Facebook för att försöka förena dem som har tid och vilja att hjälpa med dem som behöver hjälp.

Hittills har ändå hjälpbehoven inte egentligen uppenbarat sig den här vägen.

– Det kan ju vara för att man sköter om varandra ganska bra på mindre orter.

Inga-Lene af Hällström råder människor att göra just det: ta kontakt med de du känner, ring och hör hur de har det. Kanske du kan erbjuda dig att rasta en hund eller hämta hem något från affären och lämna det på deras trappa.

– Låt dem prata av sig lite och känna att de inte är ensamma.

För församlingen och diakonins del konstaterar hon att det gäller att ta en dag i taget och se var de största behoven finns just nu.

– Jag önskar ju att folk tar kontakt om de behöver någon att prata med och bolla idéer med.

Om man känner någon som man önskar att församlingen ska ta kontakt med så kan de också göra det.

– Det är svårt för oss att känna till alla människor i en kommun, även om den är liten.

Kontakta diakonin i Kristinestads svenska församling

Diakonissa Siv Hellman 0400 878526

T.f. diakon Birgitta Lillbäck
040 1524840

T.f. diakon Inga-Lene af Hällström 040 5277611

Emelie Wikblad

sibbo. Klubbar för barn och deras föräldrar har startat i Sibbo. Isabella Munck hoppas på en så normal höst som möjligt. 2.9.2020 kl. 00:00

Kolumn. Varken livet eller världen är simpla. De kan varken kontrolleras eller förutspås. 2.9.2020 kl. 00:00

Borgå. ”Hej! Snälla kan ni be för det här!” Så kan en vanlig fråga se ut i de bönegrupper Brenda Serralde Luna är aktiv i på Whatsapp och Messenger. 2.9.2020 kl. 00:00

korsholm. Bästa stunden på ett läger är när alla vågar släppa fasaderna, tycker hjälpledarna Wilma och Isabelle Lithén. I församlingen har de fått hitta en ledarroll och lärt sig mer om vad som händer bakom kyrkans kulisser. 2.9.2020 kl. 09:40

korsholm. Kyrkan borde finnas där människor är, på de sociala medier där yngre och äldre tillbringar sin tid. Ett annorlunda år har sänkt tröskeln för att ta itu med nya idéer och projekt. 2.9.2020 kl. 09:32

korsnäs. Kommundirektör Christina Båssar tycker om närheten och flexibiliteten som den lilla orten erbjuder. Församling och kommun står varandra nära här – och har återväxten som gemensam utmaning. 2.9.2020 kl. 09:31

Kolumn. Hur kan jag förmedla omsorg till dem jag bryr mig om? När vi inte kan röra varandra, när ansikten göms bakom munskydd. 2.9.2020 kl. 09:21

malax. Jenni Broo vill stå på de svagas sida. Nu jobbar hon med barn och trivs med att få berätta om Jesus. Hennes egen tro har förändrats med åren, att få svar på bön har gett den stadga. 2.9.2020 kl. 09:19

mariehamn. Angela och Sven Sjöberg bor i ett blått, gammalt hus som de kallar Muminhuset i Finström, på norra Åland. De är aktiva både i sin egen församling och i Mariehamn. 21.8.2020 kl. 13:23

Kolumn. Jag har under en tid fått agera byggare. Rätt snabbt insåg jag att jag med min fars gener och med god handledning klarar av att både såga med girsåg, hantera skruvdragare och borrmaskin, spackla och måla, lägga armeringsnät för fasadrenovering, dra ut stora gamla böjda spikar, banka ut en del för återanvändning och spika in nya långa spikar i hårt virke. Och vad roligt det har varit! 21.8.2020 kl. 13:31

bibelskola. Coronan satte käppar i hjulet för Benjamin Asplund som deltog i Surfing the Nations grundutbildning tidigare i år. Utbildningen kortades av och han fick lägga sina framtidsplaner på hyllan. 21.8.2020 kl. 11:21

VÄSTÅBOLAND. Solveig Björklund-Sjöholm är ny ungdomsarbetsledare i Väståboland – men hennes första tid i församlingen gick i coronans tecken. Nu sjuder hon av iver att få utföra sitt drömjobb. 21.8.2020 kl. 13:39

Kolumn. De senaste månaderna har vi fått anpassa oss till en ny tillvaro. Alla önskar vi nu att pandemin så fort som möjligt skall vika undan och att vi snart ska ha ett fungerande vaccin mot viruset. 21.8.2020 kl. 11:05

Sjömanskyrkan. Redan som ung hade Kirsti Wikström klart för sig att hon skulle börja jobba för sjömanskyrkan som pensionär. 21.8.2020 kl. 10:55

Borgå. – Jag kan inte föreställa mig församlingen utan musik, säger frilansmusiker Elina Mieskolainen. 20.8.2020 kl. 12:49

Mest läst