Louise Häggström jobbar som informatör i Johannes församling. Hennes favoritplats i stan är någonstans vid havet.

En mormor som dricker konjak

Saknad.

"Kan man sakna något man aldrig haft?"

17.10.2019 kl. 00:01

Ett telefonsamtal pågår i spårvagnen. En tjej i 20-årsåldern pratar finlandssvenska och jag lyssnar med ett halvt öra. Hon talar väldigt fint och korrekt så gissar att hon inte talar med en vän. Någonstans mellan fraserna ”jag har hittat världens godaste kanelbulle här i Hesa” och ”jag testade laga kållåda igår” förstår jag att hon talar med en far- eller morförälder. Jag tänker att det var hennes mormor.

Det där samtalet fick mig att fundera på en sak. Kan man sakna något man aldrig haft?
Där och då kom jag nämligen på mig själv med att vilja ha det som den tjejen hade. En mormor ett samtal bort. En mormor en tågresa ifrån. En mormor som bjuder på lunch och konjak och praliner till efterrätt en vanlig söndag.

När jag var 17 år förstod jag att min pappa inte skulle få se mig ta studenten, gifta mig eller få barn. Två av nämnda vändpunkter i livet är redan avprickade. Och visst gick det utan honom. Men vid sådana stora tillfällen känner jag aldrig bara glädje – utan även en gnutta vemod.

Är det i vemodet som saknaden ligger? Eller i avundsjukan? Eller kanske vi egentligen talar om en slags längtan? Längtan efter en förälder som säger ”jag är stolt över dig” eller en mormor att dricka konjak med.

Att jag vanligtvis inte saknar mor- och farföräldrar tror jag endera beror på att jag blivit hårdhudad med åren eller att jag redan har sammanhang där jag känner mig sedd, jag går inte miste om något. Ju äldre jag blir, desto mer uppskattar jag människorna i min familj. Efter att ha sett cancern göra sitt hos många i min närhet vet jag att inget är för evigt.

Lyckligtvis är min mamma frisk i dag. Och hon är bara ett telefonsamtal eller en tågresa ifrån mig. Hon dricker inte konjak – men kaffe går också bra.

Louise Häggström jobbar som informatör i Johannes församling.

Hennes favoritplats i stan är någonstans vid havet.

Louise Häggström

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

Start. Nytt år betyder kanske nya möjligheter. Vad är ett andligt mål? Hur stort eller litet kan det vara? Och hur gör man för att det hela inte ska kännas som ytterligare ett kravfyllt måste? 5.1.2018 kl. 16:20

Trygghet. Det skulle kännas tröstlöst om vi inte hade ett större perspektiv, sikriver Johan Westerlund. 5.1.2018 kl. 16:15

Trafik. Ett virrvarr av tankar eller en fokuserad bön – Johan Myrskog skriver om hur kollektivt resande kan ge en timeout. 5.1.2018 kl. 16:02

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00

Måltid. Också i år öppnar Matteus församling sina dörrar för dem som inte vill fira ensamma eller inte har möjlighet att ordna eget firande. God mat och gemenskap är de viktigaste inslagen. 14.12.2017 kl. 00:00

gemenskap. Kunde du tänka dig att bjuda in okända människor på julafton? Faktum är att det inte låter så märkligt när Rebecka och Daniel Björk berättar om sin tradition. 14.12.2017 kl. 00:00

Tidevarv. "Och jag märker att jag kommer lika mycket för återseendet som för något annat." 14.12.2017 kl. 00:00

julkalender. I det här numret av Kyrkpressen delas det ut en julkalender till församlingsborna i Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt och Grankulla. I år bjuder luckorna på hälsningar från vanliga stadsbor. 29.11.2017 kl. 16:34

Världsförändrare. "I serien av världsförändrare står Jesus ut som ett fräscht undantag." 29.11.2017 kl. 16:18

Hosianna. Kyrkoårets första söndag – en ny början eller en vanlig gudstjänst? 29.11.2017 kl. 16:05

Påverka. Just nu pågår en konstutställning i Johanneskyrkans krypta. Det är journalisten och konstnären Barbara Savolainen som ställer ut sina verk under rubriken Face, ansikte. 17.11.2017 kl. 10:28

Bekräftelse. "Genom att agera utgående från mina primära instinkter kommer jag inte långt." 17.11.2017 kl. 10:17

Depression. Det är viktigt att vara uppmärksam på sig själv. Om inget längre är glädjefyllt är det dags att söka hjälp 17.11.2017 kl. 10:11

kris. "Många gånger fylls vardagen av många små saker som ökar den totala arbetsmängden och stressen." 7.11.2017 kl. 11:15