Lokala församlingar spelar en central roll inom mathjälpen.

Bättre mathjälp är målet för ett nytt tvåårigt projekt

Matsvinn.

Gemensamma måltider, matkassar att ta hem, möjlighet att delta i kurser – mathjälpen i Helsingfors utvecklas ständigt.

2.5.2019 kl. 00:00

Helsingforsförsamlingarna och staden utvecklar som bäst mathjälpen i ett gemensamt tvåårigt projekt. Målet är att göra mathjälpen så smidig, mångsidig och lättillgänglig som möjligt. Katja Lehtola är en av de projektansvariga på Helsingfors samfällighet.

På vilket sätt förbättras mathjälpen helt konkret?

– Det är de lokala församlingarna, många organisationer och stadens servicecentraler som gör ett stort jobb med det här. Olika typer av billiga eller kostnadsfria gemensamma måltider ordnas redan nu runtom i Helsingfors. På en del av utdelningsställena får man också ta med sig mat hem. Ofta finns också en diakon på plats.

– Tillsammans med Helsingfors stad utvecklar vi också fältarbetet. Stadens socialarbetare jourar varje vecka och är beredda att hjälpa och ge råd vid de stora matköerna i bland annat Kvarnbäcken och Hursti.

Ni vill fokusera på matsvinn som tidigare inte kommit till nytta? Vilket svinn är det och räcker det till alla?

– Vi får en terminal för matsvinn vilket kommer att göra att vi bättre lyckas ta till vara stora partier av överbliven mat från industrin och partihandeln. Vi undersöker också möjligheten att använda matsvinn från skolbespisningen. Just nu råder det ingen brist på överbliven mat utan fullt duglig mat slängs fortfarande bort. Med tanke på miljön skulle det vara fint om allt svinn togs till vara.

De som uppsöker mathjälpen erbjuds att delta i social verksamhet, vad innebär det?

– Här spelar de lokala församlingarna och stadens servicecentraler en central roll. Om man ser på utbudet på cervicecentralerna i östra Helsingfors under en vecka så finns till exempel keramikkurser, arbetslivsgrupper, snickarverkstäder och utfärder. Vi vill också uppmuntra människor att starta egna grupper och kurser som skulle intressera dem, då kan församlingarna och staden hjälpa till genom att erbjuda lokaler.

Skulle Vandas modell ”Gemensamt bord”, där man äter tillsammans, fungera i Helsingfors där 750 personer besöker till exempel Kvarnbäcken dagligen?

– Modellen som sådan kan inte överföras till Helsingfors, men vi kan lära oss mycket av hur de exempelvis organiserar logistiken kring matsvinnet. Vi vill snarare utvidga nätverket för mathjälp och erbjuda olika alternativ för olika situationer.

Ulrika Hansson

Kolumn. Skoldagarna börjar vara räknade. Ett oändligt långt sommarlov hägrar om du är i början av din skolkarriär, en rätt lång och sorgfri sommar om du är i mitten av din skoltid och en aningen oviss sommar om du snart ska sluta din skolgång. 26.5.2025 kl. 15:05

HALLÅ DÄR. I sommar kommer Odin Grönroos, ny ungdomsarbetsledare i Petrus församling, att jobba på Petrus församlings konfirmandläger ute på kyrkans egen lägerö Lekholmen. 26.5.2025 kl. 15:01

HALLÅ DÄR. Han är ny ungdomsarbetsledare i Johannes församling. – Jag har varit med som ledare på många läger, ända sedan min egen konfirmandtid. Riktig hur många läger det blivit vet jag inte, jag slutade räkna vid 50. 7.5.2025 kl. 13:15

Kolumn. Jag vandrar. Ett tak av trädkronor och mjuka, dämpade ljud lugnar mina tankar. Här ute i Guds ändlösa skapelse får jag vila. Jag kommer att tänka på coronatiden då skogen var mitt andra vardagsrum och den dagliga promenaden en pilgrimsvandring tillbaka till mig själv. 7.5.2025 kl. 13:10

PERSONEN. Det finns en utväg, det finns en dörr som öppnar sig mot livet. Sök den – helst tillsammans med någon annan. 7.5.2025 kl. 13:02

Helsingfors. Hur fungerar gudstjänsten bäst för barnfamiljer? Församlingarna försöker variera mellan söndagsskola och familjeanpassade gudstjänster. 6.5.2025 kl. 21:11

HALLÅ DÄR. Hon ordnar ungdomskvällar på Svartholmen i sommar. – Vi kommer prova några nya koncept på församlingarnas ö Svartholmen i sommar, bland annat ungdomskvällar varje onsdag. Historiskt sett har ju Svartholmen varit en plats för ungdomar, med bland annat lägerverksamhet. 6.5.2025 kl. 21:04

Kolumn. I vårt engelskspråkiga arbete i Matteuskyrkan är våra församlingsmedlemmar både familj- och gudstjänstinriktade. Jag hör ekon om nedläggning av söndagsskolor från andra kyrkor – men hos oss är den väsentlig. Kanske vi gör det på ett annorlunda sätt. 6.5.2025 kl. 21:01

Kolumn. Min guddotter lever i nuet. Hon behöver knappt fatta några beslut – annat än vilken bok som ska nu ska läsas. Och för en liten stund får jag en glimt av den världen. Den värld där endast det som sker här och nu existerar. 9.4.2025 kl. 17:49

HALLÅ DÄR. Han för fram budskapet om tro och hopp i krisdrabbade Venezuela. 9.4.2025 kl. 17:16

PÅSKANNANDAGEN. Påskannandagen är för mig en riktig knutpunkt i kyrkoåret, och berättelsen om Emmausvägen en av de riktigt stora, säger Anna Maria Böckerman, kantor i Johannes församling. 9.4.2025 kl. 17:10

PÅSKDAGEN. – Tanken om att frälsningen gäller hela skapelsen (och inte enbart människorna) har blivit allt viktigare för mig under de senaste åren, säger Anne Koivula, församlingspastor i Petrus församling. 9.4.2025 kl. 16:57

LÅNGFREDAGEN. Jesu död är ett stort löfte om att Gud är med oss också när allt det onda sker omkring oss. 9.4.2025 kl. 16:42

SKÄRTORSDAG. Om du inte annars brukar gå till nattvarden uppmuntrar jag dig att gå nu. Det firas nattvard i nästan alla kyrkor och kapell, säger Tua Sandell, diakonissa i Petrus församling. 9.4.2025 kl. 16:36

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10