Fred Wilén jobbar som tf. kyrkoherde i Matteus församling.

Fastforward i fastan

Rannsakan.

"Men så blev det inte – funderar jag med hälften av Geishaplattan i handen."

5.4.2019 kl. 13:51

Igen har det hänt! Småhemliga löften som jag gav mig själv vid askonsdagen har inte hållit. Jag tänkte, i år igen, försöka låta bli allt onödigt som godis och snacks under fastan – men så blev det inte – funderar jag med hälften av Geishaplattan i handen.

Jag vet att fasta inte handlar om någon religiös bantningskur, utan om att kunna avstå från något. Att lägga saker i deras rätta ordning, att våga se in i sig själv. Att städa upp och ge plats för Jesus.

Jag tror att det här med att ge plats för Jesus fungerar bättre om man är lite hungrig – i ett däst tillstånd finns det inte rum för något annat längre. Hungern handlar om att få möta den mänskliga Jesus som vandrar mot sin tragedi.

Det är någonstans här som jag varje år får stanna upp och fundera på Guds genialiska idé med att låta Sonen få en mänsklig form. Att låta honom finnas bland oss en tid och att låta honom känna allt det där som du och jag känner. Att vara en del av något, eller att bli övergiven. Att bli förstådd eller att vara missförstådd. Att känna sig säker och trygg, eller att till och med uppleva att Gud vänt en ryggen, som Jesus gjorde. Gud kan genom Jesus veta hur det är att vara människa, hur det känns när man inte lyckas hålla sina små eller stora löften. Hur det är att vara du eller jag.

I mitt vardagliga tilltal i bön till Jesus känns det lättare att tala med någon som vet hur saker är. En som också har tagit den där lättare vägen och låtit bli att göra saker grundligt.

Den lila färgen som vi ser i kyrkorna under fastan fungerar som en påminnelse för mig om att stanna upp och fundera lite på vad som händer med mig just nu. I katolska kyrkor har jag sett hur man sveper in Jesus på krucifixen med lila tyg och på det här sättet tvingar oss att skärpa blicken på vår mästare.

Fred Wilén arbetar som tf. kyrkoherde i Matteus församling.

Hans favoritplats i stan är stränderna runt Drumsö – havet fascinerar alltid.

Fred Wilén

Kolumn. Skoldagarna börjar vara räknade. Ett oändligt långt sommarlov hägrar om du är i början av din skolkarriär, en rätt lång och sorgfri sommar om du är i mitten av din skoltid och en aningen oviss sommar om du snart ska sluta din skolgång. 26.5.2025 kl. 15:05

HALLÅ DÄR. I sommar kommer Odin Grönroos, ny ungdomsarbetsledare i Petrus församling, att jobba på Petrus församlings konfirmandläger ute på kyrkans egen lägerö Lekholmen. 26.5.2025 kl. 15:01

HALLÅ DÄR. Han är ny ungdomsarbetsledare i Johannes församling. – Jag har varit med som ledare på många läger, ända sedan min egen konfirmandtid. Riktig hur många läger det blivit vet jag inte, jag slutade räkna vid 50. 7.5.2025 kl. 13:15

Kolumn. Jag vandrar. Ett tak av trädkronor och mjuka, dämpade ljud lugnar mina tankar. Här ute i Guds ändlösa skapelse får jag vila. Jag kommer att tänka på coronatiden då skogen var mitt andra vardagsrum och den dagliga promenaden en pilgrimsvandring tillbaka till mig själv. 7.5.2025 kl. 13:10

PERSONEN. Det finns en utväg, det finns en dörr som öppnar sig mot livet. Sök den – helst tillsammans med någon annan. 7.5.2025 kl. 13:02

Helsingfors. Hur fungerar gudstjänsten bäst för barnfamiljer? Församlingarna försöker variera mellan söndagsskola och familjeanpassade gudstjänster. 6.5.2025 kl. 21:11

HALLÅ DÄR. Hon ordnar ungdomskvällar på Svartholmen i sommar. – Vi kommer prova några nya koncept på församlingarnas ö Svartholmen i sommar, bland annat ungdomskvällar varje onsdag. Historiskt sett har ju Svartholmen varit en plats för ungdomar, med bland annat lägerverksamhet. 6.5.2025 kl. 21:04

Kolumn. I vårt engelskspråkiga arbete i Matteuskyrkan är våra församlingsmedlemmar både familj- och gudstjänstinriktade. Jag hör ekon om nedläggning av söndagsskolor från andra kyrkor – men hos oss är den väsentlig. Kanske vi gör det på ett annorlunda sätt. 6.5.2025 kl. 21:01

Kolumn. Min guddotter lever i nuet. Hon behöver knappt fatta några beslut – annat än vilken bok som ska nu ska läsas. Och för en liten stund får jag en glimt av den världen. Den värld där endast det som sker här och nu existerar. 9.4.2025 kl. 17:49

HALLÅ DÄR. Han för fram budskapet om tro och hopp i krisdrabbade Venezuela. 9.4.2025 kl. 17:16

PÅSKANNANDAGEN. Påskannandagen är för mig en riktig knutpunkt i kyrkoåret, och berättelsen om Emmausvägen en av de riktigt stora, säger Anna Maria Böckerman, kantor i Johannes församling. 9.4.2025 kl. 17:10

PÅSKDAGEN. – Tanken om att frälsningen gäller hela skapelsen (och inte enbart människorna) har blivit allt viktigare för mig under de senaste åren, säger Anne Koivula, församlingspastor i Petrus församling. 9.4.2025 kl. 16:57

LÅNGFREDAGEN. Jesu död är ett stort löfte om att Gud är med oss också när allt det onda sker omkring oss. 9.4.2025 kl. 16:42

SKÄRTORSDAG. Om du inte annars brukar gå till nattvarden uppmuntrar jag dig att gå nu. Det firas nattvard i nästan alla kyrkor och kapell, säger Tua Sandell, diakonissa i Petrus församling. 9.4.2025 kl. 16:36

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10