Populärkultur i kyrkan kan fylla en viktig funktion om den används för att man vill försöka förstå sig på sina medlemmar och för att man vill kommunicera med dem.

Vad gör Star Wars i kyrkan?

Science fiction.

Att dra skarpa gränser mellan populärkultur och religion är irrelevant. Religiösa läror har aldrig haft patent på ett engagerande religiöst språk

4.10.2018 kl. 00:00

Predikningar och orgelmusik som hämtar inspiration från Star Wars-världen, och inte minst spelklubbar och Pokémon-jakter i församlingens regi är några tecken på att man i kyrkan ständigt snappar upp vad som intresserar människor just nu.

I St. Peter’s Anglican Church har några predikningar Star Wars-tema, något som togs upp på Kyrkans kommunikationsdagar i Uleåborg i år. FOTO: NINA ÖSTERHOLM

– Det som är intressant för kyrka och tro är sådant som är intressant för kyrkans medlemmar och troende individer. Då är populärkultur som Star Wars viktigt att ta i beaktande. Jag tycker man ska intressera sig för det som engagerar människor, säger Sofia Sjö som har doktorerat i religionsvetenskap med en avhandling som bland annat synar kvinnlighet och messiasmyter i science fiction-film.

De kultförklarade filmerna i Star Wars-sagan (också kallad Stjärnornas krig) verkar väcka många frågor om andliga och religiösa teman.

Jag är inte alls förvånad att vissa kyrkor tar upp de här filmerna och använder dem som en början till diskussion, det är ganska självklart.

Finns det paralleller mellan kristen tematik och Star Wars-världen?

– Definitivt ja. Mängder! Det är svårt att säga var man ska börja ens, säger Sofia Sjö.

Sofia Sjö jobbar just nu inom ett spetsforskningsprojekt vid Åbo Akademi om religion och unga vuxna. FOTO: PRIVAT

I filmerna finns exempelvis en stark frälsartematik och anspelningar på jungfrufödsel när det gäller vissa karaktärer, konstaterar hon.

– Främst handlar det om stora mytologiska teman som att rädda världen och en frälsargestalt, som säkert är inspirerad av en kristen tematik men som inte alls behöver knytas bara till kristna element.

Den stora och återkommande berättelsen i dag är hjälteberättelsen.

– Det är den så kallade monomyten, hur man växer som människa, den unga mannen som blir vuxen. En myt av i dag är också kärlekshistorien, den romantiska filmen, som i mycket styr hur vi tänker om kärlek.

Inga gränser

Gränsdragningar mellan populärkultur och religion är en konstruktion poängterar Sofia Sjö.

– Religiösa officiella texter, läror eller religiösa ledare har aldrig haft patent på eller varit de enda som haft tillgång till ett religiöst språk eller ett sätt att engagera.

Om populärkultur används av kyrkan bara för att locka människor är det inte sagt att det fyller sin funktion.

– Men om man använder populärkulturen för att man inser att det här engagerar, för att man vill förstå sig på sina medlemmar och vill hitta ett sätt att kommunicera med dem fyller det säkert en funktion.

Sofia Sjö framhåller att studier har visat att speciellt musik och film väcker frågor om andlighet och vår existens.

Gott och ont

Kampen mellan gott och ont intresserar oss på många plan. Under antiken var det onda och goda inte det som vi lägger in i begreppen i dag, poängterar Sofia Sjö.

– Det var mycket mer komplext än så. Akilles var inte hjälten för att han hade en godhet utan för att han var den bästa krigaren.

En del forskare menar att vi i dag är så fascinerade av kampen mellan gott och ont på grund av att vi själva ofta tampas med frågor om rätt och fel och hur vi ska agera.

– Kampen mellan gott och ont blir då ett sätt att konkretisera det här, kanske också en förenkling men ändå en slags hjälp i stunden.

Ulrika Hansson

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

JOHANNES FÖRSAMLIG. På julafton är det öppet hus i Johannes vardagsrum, som ligger i Tomaskyrkan på Rönnvägen i Mejlans. – Jag är riktigt taggad, jag har bjudit in bekanta av alla åldrar, också studerande. Och min kollega Gun Geisor kommer ta med sig hela sin familj. Jag tror det kommer bli en rolig kväll med varm stämning, säger diakoniarbetare Viivi Suonto. 2.12.2025 kl. 16:15

Kolumn. I filmen The Accidental Tourist (1988) tappar huvudpersonen orienteringen. Ordet Accidental beskriver en person som oavsiktligt blir något och som inte vet vad det betyder att vara det. I filmen skrev personen paradoxalt nog guideböcker. 2.12.2025 kl. 16:06

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

Helsingfors. Hilkka Olkinuora har med sina julkalendertexter försökt nå fram till alla – också dem som får panik av pepparkaksdoft och julminnen. 19.11.2025 kl. 13:57

Kolumn. Det blir årsskifte i kyrkan. Psalmbokens låga siffror kommer upp på tavlan, och psalm nr 1, Hosianna, ska ljuda i fullsatta kyrkor. Vid sådana milstolpar brukar vi titta bakåt och framåt. I världen har det varit ett bedrövligt år, i många fall en mardröm! Vi tittar på varandra och ser olyckliga ut. Vi funderar hur världen ska se ut för de generationer som nu växer upp. Hur månne året som nu börjar ska bli? 19.11.2025 kl. 14:58

HALLÅ DÄR. Han bjuder på de vackraste julsångerna i familjens hemkyrka. – Tomten där Åggelby gamla kyrka står är donerad av mina förfäder och mormors bror har ritat klocktornet. Vi firar fortsättningsvis gärna viktiga familjehögtider, så som dop och begravningar, i kyrkan, säger pianisten och dirigenten Henrik Wikström. 19.11.2025 kl. 14:52

Kolumn. ”Jag tycker inte jag är särskilt troende och det jag tror på, om jag tror, håller jag gärna för mig själv. Så hur skulle det gå att jobba vid samfälligheten?” 5.11.2025 kl. 20:09

julklappar. Hon vill att alla ska få en julklapp i år. – Det finns ett stort behov av stöd, allt fler har det knapert. Det ser vi tydligt i arbetet inom församlingarnas diakoni, säger Carita Riitakorpi som är diakonissa i Matteus församling. 5.11.2025 kl. 20:05

Kolumn. För oss som samlas till Höstdagarna från olika delar av Borgå stift blir det extra tydligt. Vi bär med oss olika dialekter, olika erfarenheter och olika vardagar. Ändå hör vi ihop. 20.10.2025 kl. 15:25

Alla helgons dag. Lördagen den 1 november, på alla helgons dag, är det många som besöker begravningsplatsen för att tända ljus. – Ifall du vill byta några ord med oss eller dricka en mugg varm glögg tillsammans så finns vi på plats i Månsas urnlund mellan klockan 16–19, säger diakonissorna Gunilla Riska och Tua Sandell i Petrus församling. 20.10.2025 kl. 15:11

Helsingfors. Textilier i kyrkan är inget nytt fenomen. Faktum är att den allra första “kyrkan” som nämns i Bibeln, tabernaklet, var en enda stor textil – ett tält, vävt tätt av tunna, tvinnade linnetrådar. Den som någon gång satt upp en väv vet vilken otroligt tidskrävande och tålamodsprövande process det projektet måste ha varit! 20.10.2025 kl. 15:07

Helsingfors. Kommer vi att upprepa de misstag som begicks under 90-talets depression? frågar familjerådgivare Anna Korkman-Lopes på familjerådgivningens 80-årsjubileum. 14.10.2025 kl. 15:06

HALLÅ DÄR. De bjuder in till sagostund vid orgeln i Matteuskyrkan, för dig som är i åldern 6–100. Orgelsagan När valen slukade Jona tar med lyssnaren på en berättelse i både ord och toner. 14.10.2025 kl. 15:22

Kolumn. Varför behövde en allsmäktig Gud sju dagar för att skapa världen? Om han är allsmäktig kunde det väl ha varit klart på en gång. Men så berättar inte skapelseberättelsen. Den visar i stället hur Gud skapar steg för steg. Först ljuset, sedan himmel och hav, och småningom växter, djur – och till sist oss människor. 14.10.2025 kl. 15:13