Den senaste månaden har asylsökande demonstrerat i centrum av Helsingfors för en humanare asylpolitik.

"Vi lever med ett öppet sår"

Helsingfors. Alla svenska Helsingforsförsamlingar läser asylbeslut i gudstjänsten under fastan. Varför? För ökad medmänsklighet. 14.3.2017 kl. 11:20

Alla tre svenska församlingar i Helsingfors deltar i kampanjen ”We see you Migri” (Vi ser dig Migri) genom att under fastetiden fram till påsk läsa upp negativa asylbeslut i samband med gudstjänsten. På det sättet vill man visa allmänheten på vilka grunder besluten fattas och öka medmänskligheten i samhället.

– När jag läser asylbesluten tänker jag att de tjänstemän som formulerat dem också har en stor förståelse för den asylsökande människans situation. Jag får inte alls känslan av hån. Man skriver att alla villkor för asyl i princip uppfylls men att asyl ändå inte kan beviljas. Och det beror på de politiska beslut som ligger bakom, säger Stefan Forsén som är kyrkoherde i Matteus församling.

Han poängterar att församlingarna genom att läsa upp de negativa asylbesluten inte vill hänga ut enskilda anställda på Migrationsverket. I stället vill man peka på vilka konsekvenserna är av det samhälle vi har i dag.

– Vi lever med ett öppet sår när vi har mängder av asylsökande som blir utvisade ur vårt land. Genom våra beslutsfattare säger vi att den asylsökandes rädsla för att mista sitt liv inte är tillräckligt för att vi ska bevilja asyl. Den här smärtan som texterna innehåller använder vi för att be, inte för att predika om att vi skulle ha fattat bättre beslut än andra, säger Forsén.

Lidandets söndag

Också Petrus och Johannes församlingar kommer att delta i kampanjen och läsa upp asylbeslut i samband med gudstjänster under fastetiden.

I Johannes församling koncentrerar man uppläsningarna till en gudstjänst, den femte söndagen i fastan, det vill säga den 3 april kl. 10 i S:t Jacobs kyrka och kl. 12 i Johanneskyrkan.

Just den söndagen har temat ”Lidandets söndag” och då inleds den så kallade djupa fastan, som sträcker sig till slutet av stilla veckan. Asylbesluten ersätter den söndagen i det stora hela predikan, och så byggs förbönen upp kring detta tema.

– Jag tycker det är viktigt att vi blir påminda om det absurda och orättvisa i situationen att tvinga någon att åka tillbaka till en plats och en situation som den har flytt ifrån, säger Carre Lönnqvist som är koordinator för mångkulturellt arbete i Johannes församling.

Barmhärtige samariern

För Carre Lönnqvist är det viktigt att kyrkan står upp för människor i svåra situationer.

– Det är ett arbete som vi hela tiden håller på med, till exempel inom diakonin. Nu har vi nya medmänniskor hos oss som flytt från olika konfliktområden och som skulle kunna bli hjälpta av att få åtminstone tillfälliga uppehållstillstånd.

Lönnqvist som tidigare jobbat mycket med barn och ungdomar hänvisar till en av Bibelns kändaste berättelser, den barmhärtige samariern.

– Vi är många som läst, tecknat, dramatiserat och på andra sätt levt oss in i just den berättelsen. Låt oss nu inspireras av dess budskap också i verkliga livet, säger Lönnqvist.

Nina Österholm

Kolumn. Skoldagarna börjar vara räknade. Ett oändligt långt sommarlov hägrar om du är i början av din skolkarriär, en rätt lång och sorgfri sommar om du är i mitten av din skoltid och en aningen oviss sommar om du snart ska sluta din skolgång. 26.5.2025 kl. 15:05

HALLÅ DÄR. I sommar kommer Odin Grönroos, ny ungdomsarbetsledare i Petrus församling, att jobba på Petrus församlings konfirmandläger ute på kyrkans egen lägerö Lekholmen. 26.5.2025 kl. 15:01

HALLÅ DÄR. Han är ny ungdomsarbetsledare i Johannes församling. – Jag har varit med som ledare på många läger, ända sedan min egen konfirmandtid. Riktig hur många läger det blivit vet jag inte, jag slutade räkna vid 50. 7.5.2025 kl. 13:15

Kolumn. Jag vandrar. Ett tak av trädkronor och mjuka, dämpade ljud lugnar mina tankar. Här ute i Guds ändlösa skapelse får jag vila. Jag kommer att tänka på coronatiden då skogen var mitt andra vardagsrum och den dagliga promenaden en pilgrimsvandring tillbaka till mig själv. 7.5.2025 kl. 13:10

PERSONEN. Det finns en utväg, det finns en dörr som öppnar sig mot livet. Sök den – helst tillsammans med någon annan. 7.5.2025 kl. 13:02

Helsingfors. Hur fungerar gudstjänsten bäst för barnfamiljer? Församlingarna försöker variera mellan söndagsskola och familjeanpassade gudstjänster. 6.5.2025 kl. 21:11

HALLÅ DÄR. Hon ordnar ungdomskvällar på Svartholmen i sommar. – Vi kommer prova några nya koncept på församlingarnas ö Svartholmen i sommar, bland annat ungdomskvällar varje onsdag. Historiskt sett har ju Svartholmen varit en plats för ungdomar, med bland annat lägerverksamhet. 6.5.2025 kl. 21:04

Kolumn. I vårt engelskspråkiga arbete i Matteuskyrkan är våra församlingsmedlemmar både familj- och gudstjänstinriktade. Jag hör ekon om nedläggning av söndagsskolor från andra kyrkor – men hos oss är den väsentlig. Kanske vi gör det på ett annorlunda sätt. 6.5.2025 kl. 21:01

Kolumn. Min guddotter lever i nuet. Hon behöver knappt fatta några beslut – annat än vilken bok som ska nu ska läsas. Och för en liten stund får jag en glimt av den världen. Den värld där endast det som sker här och nu existerar. 9.4.2025 kl. 17:49

HALLÅ DÄR. Han för fram budskapet om tro och hopp i krisdrabbade Venezuela. 9.4.2025 kl. 17:16

PÅSKANNANDAGEN. Påskannandagen är för mig en riktig knutpunkt i kyrkoåret, och berättelsen om Emmausvägen en av de riktigt stora, säger Anna Maria Böckerman, kantor i Johannes församling. 9.4.2025 kl. 17:10

PÅSKDAGEN. – Tanken om att frälsningen gäller hela skapelsen (och inte enbart människorna) har blivit allt viktigare för mig under de senaste åren, säger Anne Koivula, församlingspastor i Petrus församling. 9.4.2025 kl. 16:57

LÅNGFREDAGEN. Jesu död är ett stort löfte om att Gud är med oss också när allt det onda sker omkring oss. 9.4.2025 kl. 16:42

SKÄRTORSDAG. Om du inte annars brukar gå till nattvarden uppmuntrar jag dig att gå nu. Det firas nattvard i nästan alla kyrkor och kapell, säger Tua Sandell, diakonissa i Petrus församling. 9.4.2025 kl. 16:36

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10