Lucka 13. Lucy show

Min mamma gillade Lucy show. Kanske var det något i den oskyldiga uppsynen och de
ambitiösa men ofta misslyckade projekten som roade och fascinerade. Lucy, hemmafrun som ville bli stjärna men inte räckte till. Istället blev det ofta småkaos och förvecklingar som till slut redde upp sig på ett humoristiskt sätt. Lucy var allt annat än perfekt, men hon var charmerande, roande och ibland litet naiv och klumpig. Och så hade hon ett gott hjärta och var lätt att känna igen sig i. Undra på att succén var given. 

Ikväll är det vår egen Lucy show – live på Storkyrkans trappa i Helsingfors. Vi firar luciadagen och kommer litet vagt ihåg att St:a Lucia var en ung kristen tjej som bodde på Sicilien för länge sen. Hennes familj hade utsett en man åt henne, men Lucia vägrade att låta sig bortgiftas. Hennes (be)svikna trolovade hämnades genom att utlämna Lucia till myndigheterna som på kejsar Diocletianus befallning ägnade en stor del av sin tid att jaga och eliminera kristna.

Luciaberättelsen innehåller bekanta element.

Hedern. Om hon inte lyder mig, om hon inte vill ha mig, ska ingen annan heller få henne, då ska hon dö. Basta!

Förföljelse. Alla som anses hota statens säkerhet eller intressen måste röjas ur vägen. Om
det sen är den romerska kejsaren, vita huset, underrättelsetjänsten, partiet eller diktatorn som ligger bakom.

Lucia drabbades av hedersvåld, hon blev angiven och fängslad av myndigheterna på grund av sin kristna tro. Och till sist avrättades hon. Men hon var fast i sin tro och hon förblev trofast den Herre som hon gett sitt hjärta.

Vårt luciafirande är rätt långt från originalet.

Sökes: den vackraste, mest välsjungande svärmorsdrömmen i riket, lockigt ljust hår, något
längre än medellängd, ska med bevarad värdighet kunna svara smart och välformulerat på extremradions töntiga frågor och ha en stresstolerans lika hög som Nokia-Stephens.

Finnes: Vanlig tjej med vanligt liv, vanliga problem och vanliga ambitioner. Som växer
med uppgiften. Uppdrag: ljusbärare, glädjespridare. Övertygelse: Att ljuset har övervunnit mörkret.

Lucia går för att sprida glädje och ljus. En glädje hon kanske inte alltid känner. Men ljusen, sången, de vita kläderna, människornas förväntningar och en inre övertygelse blir hennes inspiration, som gör att hon orkar. Att vid varje framträdande och besök ge allt, göra sitt bästa.

Inför julen förutsätts medborgarna i riket leva lyckliga och glada ända till julafton. Ändå kan det hända att (heders)våldet tvingar många mammor (sällan pappor) och barn att uppsöka det lokala skyddshemmet, eller att mormor och farfar ligger ensamma och bortglömda, eller att fången räknar ännu några månader till friheten. Men ”då på vår tröskel står, vitklädd med ljus i hår...”

Gud välsigne lucia och hennes tärnor och hela teamet bakom. I bästa fall inspirerar ni också oss andra att vara ljusbärare. Och det är ganska coolt.