Bloggarkiv

Dan-Erik Sahlberg
Dan-Erik Sahlberg
Dan-Erik Sahlberg är programchef på Sigtunastiftelsen och musiker. Han kommer att blogga om sådant som rör sig i gränslandet mellan tro, kultur och samhälle – sett genom sina svenska glasögon.

"Finlands sak är vår"

01.02.2012 00:00

Hej!


Jag heter Dan-Erik Sahlberg och har fått den stora äran att vara gästbloggare i Kyrkpressen under februari månad. Varför just jag har förlänats denna ynnest får ni fråga någon annan om, men jag blev glad  när jag fick frågan eftersom det ger mig ett tillfälle att fördjupa kontakterna med ett land som - skam till sägades - jag vet alldeles för lite om och med människor som jag gärna vill lära känna lite mer.

"Finlands sak är vår", var det fältrop som ljöd genom Sverige under Vinterkriget och som fick många svenskar att på olika sätt engagera sig i sitt nödställda broderfolk. Tyvärr är många i min ålder och yngre skrämmande okunniga om våra länders gemensamma historia och för många är Finland ett tämligen okänt grannland. Den här månaden kommer Finlands sak att bli min i så motto att jag hoppas kunna leverera ett och annat blogginlägg om den verklighet där jag finns i mitt arbete och mina uppgifter i gränslandet mellan kyrka/tro och kulturliv.


Min första kontakt med det det finska var när jag i min tidiga barndom hörde min pappa rabbla några obegripliga meningar på ett konstigt språk. När jag frågade var det var, sa han att det var finska men att han inte visste riktigt vad det betydde. Min far är född 1925 och växte således upp under kriget. Varje dag sändes finskspråkiga nyhetssändningar på svensk radio och dessa fraser, som obönhörligt hade matats in i hans hjärna, var det som påannonserade dessa daglig nyhetssändningar. Jag minns att jag tyckte det lät roligt och ville alltid att han skulle säga den där roliga ramsan när jag hade kompisar på besök.
Senare i livet har kontakterna med Finland och det finlandssvenska fördjupats. Frank Mangs, den finlandssvenske väckelsepredikaten var viktig för mina föräldrar och blev det senare också för mig. I min verksamhet som bokförläggare kom jag i kontakt med Allan Sandström, och hans böcker om Finlands 1900-talshistoria fascinerade. Genom en lång vänskap med Harry Månsus har jag också förstått vad det innebär att växa upp mitt under brinnande krig. Jag har också fått vara med och lansera Tommy Hellsten i Sverige liksom flera andra finlandssvenska författare som till exempel Gösta Karf, vars bok "För levande och döda" gjorde ett starkt intryck på många läsare i Sverige. Genom mitt nuvarande arbete på Sigtunastiftelsen har jag också genom Finlands svenska författareförening träffat några finlandssvenska författare som vistats på Sigtunastiftelsen som stipendiater. En sådan är den trevlige Mårten Westö i vars sällskap jag i höstas på den lilla sportbaren i Sigtuna såg Sverige besegra Holland i EM-kvalet i fotboll.
Alla dessa fina människor till trots; det är ändå en helt annan sak från det finlandssvenska kulturskatten som gjort starkast intryck på mig. "Marthas kokbok" har inte bara "under årens lopp varit till stor glädje och hjälp i tusentals finlanssvenska hem", som det står i förordet utan också i det Sahlbergska hemmet i Örebro. I vilken annan kokbok kan man få recepten på "Stuvad kalvhjärna", "Friterad Nors" och "Memma"? För att inte tala om tre olika sätt att tillaga klimp! Nu tror ni säkert att jag är ironisk men faktum är att alltsedan jag av några snälla förlagsmänniskor på Fontana Media förärades denna bok har den fungerat som både en överlevnadshandbok och en inspiration att prova nya saker i vårt kök.

Jag kommer att under denna månad blogga om sådant som jag tycker är intressant i den verklighet jag lever i. Och naturligtvis blir det sett genom mina "svenska glasögon". Efter att i mer än tjugo år fått röra mig i det spännande fältet mellan kyrka/tro och kulturliv kan jag säga att det händer mycket intressant och spännande i Sverige men att man också på en del områden skulle kunna kalla Sverige och svenskarna "ett broderfolk i nöd". Vi har säkert mycket att lära av varandra. Jag hoppas att "Finlands sak" ska bli min också i så motto ni kommenterar det jag skriver. Jag är glad för alla glada tillrop, förvånade ögonbryn eller ifrågasättande kommentarer så länge de skrivs i en anda av respekt och öppenhet.


I mitt nästa blogginlägg tänkte jag reflektera lite kring ämnet "Nycklar för framtidens kyrka" utifrån ett offentligt samtal jag nyligen hade i Göteborg med biskop emeritus Martin Lönnebo. Hoppas vi ses!
Emmanuel Ingelsten
3.2.2012 16:55
Bra start på bloggandet. Även jag tycker att bilden är cool!
Pian Wistbacka
2.2.2012 20:13
Välkommen! Cool bild. Och kul att höra att Marthas kokbok kommit till användning!
Emma
2.2.2012 14:46
Vad roligt med en ny bloggare här:) Detta följer vi med spänning...

Kyrkodagarna. De finska kyrkodagarna i Åbo marknadsförs bland annat med en lättklädd modell. 27.4.2017 kl. 17:55

laestadianer. Söker kontakt med andra i samma förhållande till moderkyrkan. 27.4.2017 kl. 13:55

koptiska kyrkan. Fanatiskt våld är en farsot som ingen tro eller stat längre klarar av ensam, menar den koptiska biskopen Angaelos 27.4.2017 kl. 10:34

Datorsystem. Kyrkans servicecentral har avslutat sina samarbetsförhandlingar: femton ska sägas upp. Men vad tycker församlingarna egentligen om mastodontprojektet som skulle spara dem pengar? 26.4.2017 kl. 17:30

Bok. Bulevarden är en vacker utgåva av Tove Janssons texter mer lämpad för kännaren än för nybörjaren. 25.4.2017 kl. 11:05

teater. Vad betyder det att vara människa? Det frågar sig Fabian Silén i pjäsen Paradisdoktrinen, en komedi som börjar med att Gud sitter bortglömd i ett svart hål, tjurig över att inga människor lyssnar på honom eller ber till honom längre. 27.4.2017 kl. 08:00

Kyrkomötet. De flesta tycker att det är en dålig idé att bunta ihop kyrkans svenska central med Borgå stift. I Det framgår med all tydlighet i ett betänkande som kyrkomötets framtidsutskott gjort. 24.4.2017 kl. 15:30

Kyrkomötet. Kyrkomötets framtidsutskott stöder inte tanken på kvoter för personer yngre än 30 år i kyrkomötet. 24.4.2017 kl. 15:18

Johannes. Församlingsrådet i Johannes församling har beslutat att församlingen fortsätter sin verksamhet i S:t Jacobs kyrka på Drumsö. 21.4.2017 kl. 14:47

renovering. Kyrkostyrelsens plenum har fördelat byggnadsunderstöd till församlingarna i lutherska kyrkan. 19.4.2017 kl. 15:38

asylsökande. Närmare tretusen personer från många olika kristna samfund har undertecknat ett ställningstagande för medmänsklig behandling av asylsökande. 14.4.2017 kl. 09:42

Påsktraditioner. – Jag var ett med mitt ägg, och det avgjorde allt. 12.4.2017 kl. 09:36

tro. Det är inte lätt att bygga en församling från grunden. Robin Nyman har försökt. För hans del slutade det i ett känslomässigt stort, mörkt hål. 11.4.2017 kl. 11:37

kyrkodagar . Än hinner man anmäla sig till kyrkodagarna i Åbo. 10.4.2017 kl. 11:59

Påsk. Avsaknaden av kristna påsktraditioner gjorde att Melana och Jonas Löfqvist började fira påskmåltid med hela familjen. 7.4.2017 kl. 13:58

Mest läst

    vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

    kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

    kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

    BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

    HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13