Det sista mötet? Om att vara diakon nära livets gräns

Lena Blomstedt 19.09.2025

Att vara diakon i en församling och jobba mycket bland äldre är en rikedom, men det innebär också att ständigt röra sig nära livets sköra gränser. I själavården bland äldre märks det särskilt tydligt. Många av dem jag möter har redan levt ett långt liv och för flera är kroppen och orken på väg att ta slut. Ibland också livslusten. Ofta finns där erfarenheter och berättelser som den äldre behöver få dela. Många glädjeämnen, men även svåra upplevelser som satt djupa spår och som mer och mer upptar den äldres tankar och som behöver uttalas.

Att stiga in i deras liv, via hembesök eller på ett vårdhem, är alltid ett privilegium - men också en påminnelse om att mötet kan vara det sista. Man vet aldrig riktigt vad som väntar bakom dörren. Det kan vara en varm famn av igenkännande och glädje - "så roligt att du kom, jag har väntat så på dig" eller ett tungt rum fyllt av sorg, oro eller ensamhet där jag möts av en blick som säger "hjälp mig, jag känner mig rädd"

Samtalet kan handla om små vardagliga ting, om barn och barnbarn, om sjukdomar eller om en rädsla inför döden. Ofta är det just blandningen av det lilla och det stora som gör själavården så mänsklig och äkta. Men oavsett ämne känns det alltid viktigt att vara helt närvarande och lyssna på riktigt.

Ibland är det svårt att gå. Att hantera dessa situationer kräver ett inre förhållningssätt. Ett enkelt "Gud välsigne dig" eller "jag skall komma ihåg dig i bön" innan jag säger hej då. Ofta ber vi den bekanta "Herrens välsignelse" innan jag går. En hand på axeln eller en varm kram, som kan bli det sista avtrycket i en människas liv. Att inte spara på värmen och omsorgen.

Ibland kommer tanken - var detta vårt sista samtal? Var det här den sista gången vi bad tillsammans? Ibland kan jag bära med mig en känsla av otillräcklighet - borde jag ha sagt mer, stannat längre, formulerat bönen på något annat sätt?

När beskedet sedan kommer - kanske genom ett telefonsamtal, via en församlingsbo eller ibland först då jag läser dödsannonsen i tidningen - känns det ibland som en liten stöt i hjärtat. "Var det verkligen sista gången jag såg henne eller honom? Jag trodde vi skulle ses igen." Det blir en påminnelse om livets oförutsägbarhet och om hur bräcklig vår tillvaro är. Samtidigt känner jag tacksamhet över att ha fått dela något viktigt med just den personen.

Det här människonära arbetet innebär också att jag som diakon behöver vårda mig själv. När människor jag följer nära i vardagen dör, kan sorgen också sätta sig i min egen kropp. Därför är det viktigt att ha kolleger att dela erfarenheter med, att själv få ta emot själavård eller arbetshandledning. Vi diakoner kan behöva hjälp med att inte fastna i skuldkänslor eller i den tunga sidan av arbetet, utan istället se det fina och rentav heliga i att ha fått vara en del av någons sista tid.

Själavård och hembesök bland äldre lär mig ständigt något nytt om livet. Det lär mig att ta vara på ögonblicket, att inte skjuta upp det viktiga, att våga tala om döden men också om hoppet. Framför allt påminns jag om att varje möte har ett värde i sig - oavsett om det blir det sista eller bara ett steg på vägen. Jag får vara närvarande i stunden, möta männsikan där och då, med respekt, kärlek och ett lyssnande hjärta. Det är ofta nog.

Kanske är det just i detta spänningsfält, mellan slutskede och evigheten, som själavården blir allra mest meningsfull.

Lena Blomstedt är diakon i Sibbo svenska församling

Samhälle. Amnesty International har ändrat strategi. Religiösa rättigheter har hamnat i skymundan då fokus har lagts på kampen för sociala och kulturella rättigheter. 24.6.2008 kl. 00:00

Kyrka. Det var kyrkoherde Mikael Urch som i fjol tog initiativet till en granskning av kollektmedlen i Finström-Geta församling på Åland.  24.6.2008 kl. 00:00

Kristina Fernström. 23.6.2008 kl. 00:00

Kultur. Den västerländska klassikern, Den helige Benedictus regel, har nu kommit i modern svensk översättning. 23.6.2008 kl. 00:00

Kyrka. Henrikskyrkan i Åbo kommer att renoveras och förstoras. 22.6.2008 kl. 00:00

Världen. En bibelpark planeras i den tyska delstaten Baden-Württemberg – trots protester från bland annat staden Heidelberg. 21.6.2008 kl. 00:00

Kyrka. Mari Paajanen, planerare för humanitärt bistånd vid Kyrkans Utlandshjälp, åker på midsommarafton ut för en tre månader lång arbetsperiod till Burma. 20.6.2008 kl. 00:00

Insändare.   20.6.2008 kl. 00:00

Människa. Skira blommor och naturstenar samsas i trädgården som bär spår av kärlek till naturen och träget arbete. 20.6.2008 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Gustav Björkstrand beklagar det som hänt på skriftskollägret i Markus församling. Ärendet går nu eventuellt vidare till disciplinombudet. 19.6.2008 kl. 00:00

Kyrka. I samband med en diskussion om abort på Markus församlings skriftskolläger visade kaplan Halvar Sandell en autentisk abortvideo för en grupp konfirmander. Sandell har nu anmälts till dopkapitlet i Borgå stift och församlingsrådet i Markus församling. 19.6.2008 kl. 00:00

Världen. Musikalen Maria di Nazareth – una storia che continua (Maria från Nasaret – en berättelse som fortgår) betonar Marias fortsatta roll i historien och har fått officiellt stöd i Vatikanen. Bland annat påvens statssekreterare, kardinal Tarcisio Bertone, och de påvliga råden för kultur och social kommunikation sponsorerar projektet. 19.6.2008 kl. 00:00

Kyrka. Det finländska inslaget på den kristna satellitkanalen SAT-7 på Cypern förstärks i höst när Mikael Tunér börjar sitt värv som huvudregissör för de persiska programmen. 18.6.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finland är både ett genomfartsland och ett mål för trafficking av människor. 17.6.2008 kl. 00:00

Kyrka. De så kallade terminssamlingarna, samlingar kring aktuella kyrkliga teman i början av höstterminen, byter i höst namn till Kyrktorg. Målgruppen har breddats och man eftersträvar en mötesplats för alla yrkesgrupper i församlingen. 17.6.2008 kl. 00:00

tro. Det är inte lätt att bygga en församling från grunden. Robin Nyman har försökt. För hans del slutade det i ett känslomässigt stort, mörkt hål. 11.4.2017 kl. 11:37

kyrkodagar . Än hinner man anmäla sig till kyrkodagarna i Åbo. 10.4.2017 kl. 11:59

Påsk. Avsaknaden av kristna påsktraditioner gjorde att Melana och Jonas Löfqvist började fira påskmåltid med hela familjen. 7.4.2017 kl. 13:58

sibbo. PÅSKVANDRING. Kom i tid. Klä dig varmt. Ta på dig stövlarna. Kärlekens väg drar genom Sibbo igen. 6.4.2017 kl. 12:21

tro. Som barn var hon van vid att pappa ordnar allt. Men den tryggheten rubbades då Gerd Snellman inom tio år förlorat både sin man och ett barn. Men när en av sönerna fastnade i drogmissbruk några år senare såg hon att Gud bar henne genom svårigheten. 5.4.2017 kl. 08:42