En person ska inte behöva förtjäna att bli hjälpt

Eva Kuhlefelt 04.04.2025

Användandet av olika krediter och avbetalningssystem skapar numera svårigheter för allt yngre människor. Det är enkelt att med några telefonklick inhandla varor man aldrig kommer att ha råd med, eller att wolta hem mat och lägga notan på framtiden.

Vi vet att den vanligaste orsaken till att människor söker sig till diakonin är ekonomiska problem. Vi vet också att problemen ofta är toppen av det isberg som döljer ett massiv av till exempel relationsproblematik, missbruk, arbetslöshet, sjukdom och psykisk ohälsa under ytan.

Vissa av oss har full koll på vår ekonomiska situation och en ambition att förändra den om den försämrats. Andra värjer för den smärtsamma insikten om att loppet är kört och fortsätter att köpa för pengar som inte finns. En drivkraft är de skamkänslor som uppstått när man intalats att varken man själv eller barnen duger utan airfryer och telefon à la mode. Räkningen för det människovärde man försökt konsumera sig fram till kommer ju hursomhelst först om en månad.

Situationen för den diakoniarbetare som ska ta ställning till hur omfattande ekonomiskt stöd en överskuldsatt klient kan få är etiskt sett utmanande. En liten hjälpinsats kan ge en skjuts framåt i rätt riktning, men kan också innebära mer stjälp än hjälp eftersom sannolikheten för att klienten sedan fortsätter ungefär som förut är stor. Samtidigt är det klart att man inom diakonin fortsättningsvis hjälper i enlighet med hjälpbehovet.

En person ska inte behöva förtjäna att bli hjälpt, till exempel genom att vara dygdig och insiktsfull, eftersom Guds nåd utsträcker sig till och omfattar alla på lika villkor. Vår sårbarhet är gemensam, liksom vår längtan efter tillhörighet, vila och tröst.

Men hur långt ska församlingarnas resurser räcka när behovet av avancerad ekonomisk rådgivning växer sig större samtidigt som klienterna upplever det som allt svårare att navigera i det havererade välfärdssamhällets virrvarr av nedskurna tjänster och bidrag? Hur ska vi komma åt den destruktiva människosyn som dominerar just nu och som får den som mår dåligt att må ännu sämre?

Diakonin är och förblir ett uttryck för Guds omsorg. Men det gäller att se över målsättningar och arbetssätt, och att utveckla samarbetet både inom och över organisationsgränserna för att omsorgen med diakonin som förmedlare ska kunna nå ända fram.

Kultur. Har du svårt att komma i påskstämning? Surfa in på påskbloggen på http://himlaglimten.blogspot.com! 29.3.2010 kl. 00:00

Människa. På Terhohemmet utgår man från att det ännu finns mycket att göra när allt hopp är ute. 28.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Många församlingar släcker sina lampor i dag, lördag klockan 20.30–21.30. Kyrkan deltar i Världsnaturfondens (WWF) klimatevenemang Earth Hour då lamporna slocknar runtom i världen vid samma tid på samma dag. 27.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Dag Tuvelius på Kyrkans Tidning tror att det gynnar kristendomen att bjuda in andra åskådningar att hålla andakter i radion. – Kyrkan har inte ensamrätt på att prata livsfrågor. 27.3.2010 kl. 00:00

Världen. Trots att världens blickar vänts mot nya oroshärdar befinner sig Haiti fortfarande i katastrofläge efter den förödande jordbävningen i januari. 26.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Korsnäs bygger ett nytt församlingshem på 534 kvadratmeter. I nybygget ingår församlingssal, kök, serveringsrum, toaletter, aula samt två verksamhetsrum för barn och ungdomar. 26.3.2010 kl. 00:00

Människa. – Min utbildning gör att jag kan hävda mig trots att jag är kvinna. 25.3.2010 kl. 00:00

Ulrika Hansson. Jag tycker mycket om inkluderande sammanhang. Grupper som välkomnar alla. En tro, en nation eller ett kollegium som säger: Hej! Kul att du är här. 25.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. – Tänk om man skulle få läsa i dagstidningarna om hur man kommer till himlen. Men när jag vill läsa om de stora livsfrågorna så är det frågan om homosexualitet som lyfts fram. 25.3.2010 kl. 00:00

Ledare. Det är så sant som det är sagt: land ska med lag byggas. Alternativet till den regeln är anarki och kaos. Det alternativet ger endast dem som är starka på olika sätt möjligheter att slå vakt om sitt värde och förverkliga sig själva. Alla andra är utelämnade åt deras godtycke och deras välvillighet. 25.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Prästerna är för få. – Nu börjar effekterna av pensionsboomen synas, säger notarie Clas Abrahamsson vid Borgå domkapitel. 24.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. I femton år har Vandasvenskarna väntat på sitt eget församlingscentrum. Nu riskerar projektet att rinna ut i sanden på grund av samfällighetens ekonomiska prioriteringar. 24.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. De studenter som skrev realprovet i evangelisk-luthersk religion förra veckan fick bland annat diskutera etik och konsumtion. Se hela realprovet här! 23.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. I lördags vigdes Matti Väisänen till biskop. Men i vilken kyrka verkar han? 23.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. – Vi gav bort vår strejkrätt i någon förhandling i tiderna, men nu borde vi ha den tillbaka, säger Tomas Ray, ordförande för Finlands svenska prästförbund. 21.3.2010 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36