Julen bryter av mot vardagen och slitet. Därför känns den så viktig för många av oss, säger Maria Sundblom Lindberg.

Maxa glädjen och minimera besvikelsen

Familjejul.

Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg.

19.12.2019 kl. 00:01

Julen. Varför är den så komplicerad? Så härlig och ofta också så utmanande? Varför har vi så stora förväntningar på just den här högtiden?

Jag frågar Maria Sundblom Lindberg, som är präst och familjeterapeut. Hon säger att det är svårt att ge ett enkelt och kort svar på den frågan, allas julutmaningar behöver en egen manual. Men lite kan man kanske generalisera:
– Julen handlar ofta om att öka glädjen så mycket som möjligt och minimera besvikelsen så mycket som möjligt för så många människor som möjligt. Och det är knepigt.

Hur gör man för att lösa den ekvationen?
– En lösning kan vara att man själv stannar upp och verkligen funderar och prioriterar vad som på riktigt är viktigt för en själv – och det ryms bara tre saker på den listan. Sedan delar man sin lista med de andra i familjen, och då blir det tydligt vad alla önskar och behöver, men också var det kan bli krock.

Det som också är utmanande är hur balansen ska vara mellan egna behov och andras behov, mellan den egna familjens önskemål och släktens önskemål.
– För den introverta och för den som inte mår bra kan de sociala kraven kring julen vara motsatsen till vila och glädje. För den sociala kan ensamhet och att inte får vara med sin familj vara jobbigt. I parförhållandet kan behoven krocka, men barnen i en familj är också olika, så kompromiss är julens ledord nummer ett.

Men om julproblematiken är mer smärtsam än logistik och olika behov?
– Psykisk ohälsa, missbruk och bråk tar sällan paus bara för att det är jul, snarare tvärtom. Skilsmässa, sjukdom och död är inte heller on hold bara för att julgubben kommer. Det gör extra ont just på julen, och besvikelser, svartsjuka och avund ligger också ofta under granen när man borde vara som mest lycklig, säger Maria Sundblom Lindberg.

Missbruk och bråk omöjliggör inte julglädje i sig. Om man ändå inte vill eller kan undvika att fira tillsammans kan man försöka få in en tidig julgröt eller julkyrka och en kort glögg i stället för att ens försöka sig på en lång middagssittning.

– Nyfamiljens dubbla uppsättning av släkt och vänner kan lätt bli utmattande och utmanande. Där är det kanske också viktigt att hitta nya former för hur man firar, men det tar tid, för ofta vill ingen i nyfamiljen ge upp sina traditioner. De är kanske det enda som finns kvar när kärnfamiljen är splittrad.

Många som har det jobbigt med jul och familj tycker att det är svårt att svara på folks frågor om julen. Man skäms.
– Då kan man välja att vara ärlig utan att gå in på detaljer, eller också säger man som det är. Om man drar en nödlögn känner man sig ofta ännu mer skamsen efteråt.

Vi vill så gärna få den rad vi önskar i julens bingospel, men verkligheten skapar ofta utmaningar. Illustration: Malin Aho


Varför är julen så viktig för så många?
– Julen har i alla tider brutit mot vardagen och slitet. Ju snabbare ekorrhjulet snurrar, desto större är vårt behov av motsatsen: ljus, musik, mat, kyrka och umgänge. För mig är julen ganska sinnlig, medan min vardag är helt tvärtom, så i december försöker jag hysteriskt få in allt sinnligt, som pepparkaksbak, lucia, konserter och julpyntande. Jag behöver det så desperat, men ofta blir det bara ännu fler stressmoment och inte den njutning jag trodde det skulle vara.

Hon talar om Fanny och Alexander, den svenska storfilmen från 1982 som inleds med ett överdådigt julfirande med en stor släkt samlad.
– Den har blivit sinnebilden för den perfekta julen, men allt det där praktiska är ju bortklippt ur filmen.
– Fanny och Alexander-julen är en riktig kvinnofälla om vi ska försöka oss på att göra allt det där själva. Många mammors trötta tårar har nog droppat ner i diskhon sent i julnatten då alla andra sover eller ser på film. Det är viktigt att alla hjälps åt. Vuxna människor som blir fjorton år när de kommer hem till sina gamla föräldrar och förväntar sig full service är den sämsta julklappen man kan få.

Om någon väljer att utebli från julfirandet varje år, hur hanterar man det?
– Fokusera på dem som faktiskt kommer. Varför tar den tomma stolen så mycket mer plats än den upptagna stolen?
Hon påminner också om att man i sin längtan eller sorg över den som valt att utebli lätt glömmer bort att hen inte är så trevlig om hen tvingas komma. Några är ändå bättre än ingen.

Precis som på många andra områden är perfektionism och höga krav de största hoten mot julfriden.
– Less är nästan alltid more, säger Maria Sundblom Lindberg.

Erika Rönngård



bistånd. 2016 fördubblade Kyrkans utlandshjälp antalet projekt med målet att öka tillgången till högklassig utbildning för barn och unga. 20.6.2017 kl. 11:04

Kvinnoarbete. En kvinna i Mellanöstern möter både fördomar och juridiska hinder för jämlik behandling. Teveproducenten Juliana Sfeir jobbar för förändring. 15.6.2017 kl. 17:25

politik. Jiska Gröhn vill att Kristdemokraterna tar emot utbrytargruppen "Nytt alternativ". 15.6.2017 kl. 11:26

pilgrimsvandring. Om två år ska förlängningen av Sankt Olofsleden från Åbo till Trondheim vara klar som certifierad pilgrimsväg. Den första provseglingen av den vattenburna leden St Olav Waterway är nu gjord. 13.6.2017 kl. 11:30

film. Kyrkans mediestiftelse har beviljat produktionsstöd till sammanlagt sjutton projekt i sin vårutdelning. 12.6.2017 kl. 13:26

Bok. Europas kristna har valt kristendom framom mänsklighet, menar Leif Salmén. Svante Lundgren har läst Salméns bok Det orientaliska rummet. 15.6.2017 kl. 08:58

polisutredning. Flera anställda på fastighetskontoret vid Helsingfors kyrkliga samfällighet misstänks för brott. De misstänkta förflyttats från sina uppgifter medan polisutredningen pågår. 12.6.2017 kl. 08:47

kyrkoherdeval. Mikael Forslund, kaplan i Vasa svenska församling, valdes i går till församlingens nya kyrkoherde. Han fick 56,9 procent av rösterna. 11.6.2017 kl. 22:39

Gudsbevis. Det är kanske lite enklare att tro på Gud i början av juni än i gråa november. 1.6.2017 kl. 00:00

sommar. Cirka 260 vägkyrkor från norr till söder öppnar sina dörrar igen till glädje för sommarresenärerna. 9.6.2017 kl. 09:06

litteratur. Patrik Hagman, Sofia Torvalds, Björn Vikström och Amanda Audas-Kass ger ut böcker på Fontana Media till hösten. 5.6.2017 kl. 15:08

europa. Europeiska kyrkokonferensen tar ställning till EU:s ekonomiska utveckling i en färsk publikation. 5.6.2017 kl. 15:02

Evangelisation. Församlingarna i Österbotten tar som bäst ställning till medverkan i missionskampanjen Kraft till förändring. Bakom den tvåspråkiga kampanjen står IRR-TV. 1.6.2017 kl. 10:58

livshistoria. Dage Härus är säljaren och företagaren som bokdebuterar vid 86. Han vill dela med sig av den kunskap han samlat under sin långa karriär, där självförtroende, entusiasm och nåd är tre nyckelingredienser. 1.6.2017 kl. 10:35

sley. Prästvigning av finländsk medarbetare vållar internationell oro. 29.5.2017 kl. 16:21

mission. Domkapitlet i Borgå har inte anställt någon ny stiftssekreterare för internationellt arbete och mission. Biskop Bo-Göran Åstrand vill vänta på domkapitlets nya strategi som kommer om ett år. 28.4.2023 kl. 13:00

politik. Bibelförankrad konservatism betraktade man på SFP:s partikansli som ”gubbarnas” världssyn. Men riksdagsvalet visade partisekreterare Fredrik Guseff på någonting annat. Unga laestadianer i Österbotten är nu en politisk faktor som utmanar SFP – via Kristdemokraterna. 1.5.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet har konstaterat att både Camilla Svevar och Johan Kanckos är behöriga för tjänsten. Domkapitlet placerar Camilla Svevar i första förslagsrum. 28.4.2023 kl. 10:10

KOLUM. I mitt arbete som studentpräst träffar jag unga studerande som söker sig till mig för samtal. Deras värld har mörknat så mycket att de har klivit över den tämligen höga tröskeln att söka hjälp hos en präst. 24.4.2023 kl. 08:00

biskopar. Den finländska teologen Jaakko Rusama har valts till biskop för den lutherska kyrkan i Storbritannien. 26.4.2023 kl. 15:02