Benjamin Laustiola är den konkreta länken mellan butikernas överblivna matlager och de matserveringar och -utdelningar som församlingarna i Helsingfors ansvarar för.

Du behöver inte skämmas

mathjälp.

Benjamin Laustiola misstänker att det finns många hungriga stadsbor som inte söker mathjälp fastän de borde. Nu hoppas han på bättre logistik och mindre skam kring brödköerna.

11.7.2019 kl. 00:01

– Egentligen är det ju inte brödköer vi har utan matköer. Från butikerna kommer allt från kött och fisk till grönsaker och frukt vars sista försäljningsdatum gått ut, säger Benjamin Laustiola som jobbar som chaufför i ett pilotprojekt kring mathjälp som församlingarna och staden startat tillsammans.

De senaste veckorna har han följt med matutdelningen i Kvarnbäcken och lunchrestaurangerna Waste & Feast som tillreder förmånlig lunch på svinnmat. Han har varit i Vanda och sett hur man arbetar med en egen matterminal och besökt affärer där överbliven mat upphämtas.

– Efter dryga tio matbutiker har vi en paketbil full, från golv till tak, lastad med mat. Mängden överbliven mat från affärerna har nog överraskat mig.

Men också mängden människor som söker mathjälp i Helsingfors är stor: Cirka 800 personer kommer dagligen till Kvarnbäcken, bara diakonicentret Snellu har knappa 100 matgäster per dag.

– Ändå misstänker jag att det är många som inte kommer eftersom de skäms över sin situation, säger Laustiola som hoppas att det ska bli ändring på den saken.

Som en del av det tvååriga projektet funderar man också aktivt över hur matutdelningen kunde omformas till en slags verksamhet, ett ställe dit man inte enbart kommer för att fylla ett basbehov utan kanske för att umgås, lyssna på musik eller gå en kurs.

– Men i samband med verksamheten skulle det alltid finnas möjlighet att plocka åt sig mat.

Jag tror absolut att det finns potential att bredda konceptet kring matutdelningen, de människor jag mött där söker mening och innehåll i sina liv, också fastän vardagen är tuff.


Spjutspets framåt
Som chaufför är det Benjamin Laustiolas uppgift att agera en slags spindel i nätet mellan butiker, kök, restauranger och matutdelningar. Butikerna vill att han kommer en viss tid, råvarorna behövs i tid för lunchen, det är rusning, kylkedjor och avstånd som ska beräknas.

– Jag planerar flera olika rutter bara för en månads arbete, sedan testar jag och ser hur det löper. Mycket handlar också om kommunikation med butikspersonal, hur man sorterar maten smidigt, på utrymmenas och bilens storlek.
Egentligen handlar hela matprojektet till stor del om logistik och koordinering, om att få överblivna resurser att möta obesvarade behov.

– Och om att bemöta människor på ett positivt sätt. Jag tror att man hjälper mer om man själv är motiverad och hoppas att vårt projekt ska bli en spjutspets som banar väg för något nytt.

FAKTA

Bättre mathjälp
Helsingfors stads och den kyrkliga samfällighetens gemensamma tvåårsprojekt.
Målet är att hjälpa helsingforsarna att komma i kontakt med matjhälp och service.
För den som är intresserad erbjuds också möjlighet till gemenskap.

Här kan du äta under sommaren
Diakonihuset Hermanni, Tavastvägen 73. Diakonilunch för 1 € onsdagar kl. 11.30–13.
Munkshöjdens kyrka, Raumovägen 3. Torsdagar kl. 18. Frivillig avgift.
Sockenbacka kyrka, Skinnhandlargränden 4. Gemensam måltid tisdagar kl. 11.30–13, 2 €, barn 7–12 år 1 €.
Se hela listan på helsingforsforsamlingar.fi.

Här kan du hämta mat under sommaren
Livsmedelshjälp i Kvarnbäcken, Mjölgränden 3. Mån–fre kl. 8–11.
Diakonihuset Hermanni, Tavastvägen 73. Måndagar och torsdagar cirka kl. 12.
Paavalinkirkko, Sammattivägen 5. Tisdagar kl. 10.
Malms kyrka, Kommunalvägen 1. Brödutdelning torsdagar kl. 11.30.
Se hela listan på helsingforsforsamlingar.fi.

Nina Österholm



Människa. "Jag vill vara tillgänglig för församlingarna i stiftet och hoppas att tröskeln att ta kontakt med mig i frågor som berör arbetshälsa ska vara låg" 16.1.2009 kl. 00:00

Människa. Dagens skörtar beskylls för att ha utvecklat en tradition som ger dem rätt att släppa på tyglarna och ta sig friheter som man inte godkänner inom andra traditioner. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I mitten av mars inleds kandidatnomineringen i biskopsvalet. Kyrkpressens läsare tycker till om kandidater. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. ”För oss samman” är temat för den ekumeniska böneveckan 18–25 januari. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag inleds Finlands största resemässa i Helsingfors. Också kyrkan är med och präst finns på plats under hela mässan. 15.1.2009 kl. 00:00

Människa. Gustav Björkstrand besöker Rom och Vatikanen under den ekumeniska böneveckan. 14.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Varför saknar förtroendeorganen i Väståbolands församling representation från skärgårdsförsamlingarna? 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. – I det stora hela mår kyrkomusiken och musikerna bra, säger stiftsekreterare Jan Hellberg som ledde kyrkomusikdagarna. 12.1.2009 kl. 00:00

Livshållning. "Under den senaste veckan har jag ändå ställt mig frågan om jag ibland ger för stort rum åt ett negativt tänkande." 26.4.2018 kl. 00:00

Välbesökt. God mat, ett femtiotal deltagare, och en intressant livshistoria. Så kan en kvinnobrunch se ut. 26.4.2018 kl. 00:00

musik. Niels Burgmann är nyanställd i Matteus församling. 26.4.2018 kl. 00:00

Jäkt. Morgonandakter och middagsböner – hinner man med sådant mitt i vardagen? Och gör det någon skillnad? 26.4.2018 kl. 00:00

Strukturer. Det behövs administrativa förändringar för att klara ekonomin och rekryteringen av arbetskraft. 23.4.2018 kl. 11:02