Professor emeritus Bo Lönnqvist hoppas att hans bok ska ge oss ett nytt perspektiv på döden.

Vi har förlorat mycket

Döden har i vår tid blivit avdramatiserad, avritualiserad och tabubelagd. Vi har förlorat viktiga kulturella strategier, säger professor emeritus Bo Lönnqvist.
26.5.2013 kl. 12:00
I dagens värld har döden blivit så gott som osynlig. Ändå undgår ingen döden. I dag när någon dör hålls begravning och efteråt ofta en minnesstund. Och det är allt. Men för inte så länge sedan, någon generation bakåt i tiden, var döden mycket mera närvarande i människors vardag. Döden blev synlig på många sätt i folktro, i ritualer och i olika mera påtagliga förhållningssätt och seder.

År 1967 arbetade den 26-årige Bo Lönnqvist som arkivarie vid Svenska litteratursällskapets Folkkultursarkiv. Lönnqvist skickade ut ett frågebrev, ”Traditioner om död och begravning”, till så kallade bygdemeddelare. Från 75 meddelare i de svenskspråkiga kusttrakterna inkom cirka 930 sidor uppteckningar om ämnet.

Nu har emeritusprofessor Bo Lönnqvist gett ut en bok som bygger på det material som insamlades för mer än fyrtio år sedan. Boken Dödens ansikte. Tro och seder bland herre och folk publiceras av förlaget Scriptum i Vasa.

– Som vetenskapsman arbetar man med olika teman under mycket lång tid. Idén till den här boken kom från Christoffer Grönholm, numera avliden kanslichef för Svenska Folkskolans Vänner. Både han och jag hade själva berörts av döden på nära håll, berättar Lönnqvist.

Grönholms bokidé sammanföll medLönnqvist ambition att ge ut en bok som baserade sig på något av allt det intressanta material som finns bevarat i Folkkulturarkivets gömmor och som aldrig blir utnyttjat, använt eller publicerat.

– Bygdemeddelarna var en verksamhet som inleddes på 1870–1880-talet genom att man utlyste pristävlingar i tidningar. Tidigare låg betoningen på att bara samla in fakta om seder och bruk i bygderna. Senare började man också se närmare på hur meddelarna skrivit och berättat. Forskningen har därför blivit mycket mera mångbottnad.

Analytiska rubriker

– Strukturerandet av bokens material har varit ett stort tankearbete. Det krävs tid för att tanken och strukturen ska mogna, säger Lönnqvist.

Rubrikerna i boken är analytiska så att man kan förstå innehållet när man läser dem. Några exempel: Den sista färden, Dödens tingliga värld, Jordelivets slut – själen rings in, Gästabud för kropp och själ – en fest för livet, Dödens ansikte – Kulturens kalejdoskop.
Lönnqvist betonar att också vetenskapligt arbete kräver både fantasi och kreativitet. Åtminstone inom det humanistiska området.

– Det är som att måla. Jag är ju också konstnär och målar porträtt av nära vänner.
På kvällen kan Lönnqvist fundera över något problem i sitt arbete och när han vaknar morgonen därpå måste han genast skriva ned sina tankar.

– Det är spännande att se vad som blivit till av sig själv under natten.

Skapade trygghet och mening
Ritualiseringen av döden genom en mängd olika seder och bruk fungerade som en kulturell strategi för att folk skulle kunna hantera döden.

– Det här har vi helt tappat i dag. En av bokens funktioner är att visa på hur mycket vi förlorat av tidigare generationernas traditioner och ritualer.

Ritualerna kring döden skapade trygghet och mening. Döden blev en naturlig del av livet. Kyrkans roll var perifer, det som betydde något var allt runtomkring, föreberedelser och gravölet efteråt.

– Folk gick nästan och väntade på att någon skulle dö. Det var något positivt för då fick man äta sig mätt i en tid när folk för det mesta levde i halvsvält stora delar av året, säger Lönnqvist.

Festerna blev ett återvändande till livet. Ofta var festerna uppsluppna med mycket brännvin.

I dag har den rent kyrkliga begravningsceremonin blivit det enda som finns kvar av hela det rika kulturella arvet av seder och bruk kring döden.

– Döden har blivit individualiserad, tabubelagd, sekulariserad, avritualiserad, medikaliserad och avdramatiserad i vår tid. Tidigare var döden en mera kollektiv händelse, något gemensamt för alla.

I dag händer det att man inte tar barn med på begravningar, eller att man anklagar sjukhus för att ha tagit livet av en 95-åring.

– En teknokratisk syn på döden gör att döden ses endast som ett förfärligt misstag. Religion och tro har skjutits åt sidan.

Lönnqvist säger att vi tappat förmågan att förstå symbolspråk och att vi tolkar ytligt.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



Mest läst

    Kyrka. En ekumenisk 90-årsjubileumsgudstjänst för Finlands självständighet firas i Helsingfors domkyrka i dag klockan 12. 6.12.2007 kl. 00:00

    Kyrka. Fokus i Jakobstad och Crosspoint i Karleby är möten/gudstjänster där många lekmän axlat ansvar. 5.12.2007 kl. 00:00

    Världen. Även om takten minskat något fortsatte nedgången i Svenska kyrkans medlemsantal år 2007. 5.12.2007 kl. 00:00

    Människa. Medan många i åldern 20+ bara börjat fundera på vad de vill göra av sina liv har Andreas Forsbäck från Ekenäs kommit längre på vägen. Som 24-åring är han församlingspastor i ortens metodistkyrka, studerar teologi och har hunnit ge ut en bok. 5.12.2007 kl. 00:00

    Människa. Hos Rosendals i Pojo inleds julfirandet på lillajul. Pepparkakor, pyssel och julklappar är självklarheter i en familj med fyra små barn. 4.12.2007 kl. 00:00

    Kultur. Filmen The Golden Compass som har världspremiär den femte december har väckt upprörda känslor hos en del kristna. Framför allt vissa grupper inom den katolska kyrkan menar att filmen talar för ateism och svartmålar kyrkan och att den mera oskyldiga filmen kan fungera som inkörsport till de öppet ateistiska böckerna. 4.12.2007 kl. 00:00

    Kultur. Tom Tiainen gav sig ut på lång pilgrimsvandring. Om sin vandring har han skrivit boken På god väg - en pilgrimsvandring genom Frankrike och Spanien. 4.12.2007 kl. 00:00

    Människa. – När man ser bakåt ser man att allt ändå ordnar sig, säger Birgit Nordberg. 3.12.2007 kl. 00:00

    Människa. Som om en magnet hade dragit stora och små till kyrkan. Julkonserten med skolbarn i Gamlakarleby kyrka värmde. 3.12.2007 kl. 00:00

    Kyrka. Om språkkraven i kyrkoordningen inte skrivs om så att de beaktar att Åland är enspråkigt svenskt kan det bli aktuellt med ett åländskt stift eller till och med en åländsk kyrka. Landshövding Peter Lindbäck uppmanar kyrkomötet att så fort som möjligt rätta till sin ”fadäs” från hösten 2004. 3.12.2007 kl. 00:00

    Kyrka. – Adventstiden är en förberedelsetid inför julen, på samma sätt som fastan är en förberedelsetid inför påsken, säger Eero Sepponen, kyrkoherde i Åbo svenska församling. 2.12.2007 kl. 00:00

    Kultur. Svårt att hitta julklappar? Vänd dig med förtroende till svenska Frälsningsarmén som i år har lanserat en julklappsapparat på nätet. 1.12.2007 kl. 00:00

    Människa. Julen förbereder Lars-Erik Juslin med lite städning och mycket sång. 1.12.2007 kl. 00:00

    Ledare. Ledare 49/2007 Frihet och självständighet är två ord som hör ihop så intimt att de för det mesta kan bytas ut utan större problem. 30.11.2007 kl. 00:00

    Kultur. Israelisk folkdans är gemenskap, glädje och bön som gjorts synlig. 30.11.2007 kl. 00:00

    Mest läst

      prästvigning. Vid prästvigningen i Borgå domkyrka 20.3.2016 har teologie magister Daniel Nyberg ordinerats till prästämbetet. 22.3.2016 kl. 09:34

      ”Vem är rädd för svarte man?” sjunger det fiktiva punkbandet Lampedusa i bakgrunden, medan regissören Tanya Weinstein ser på. 22.3.2016 kl. 09:00

      skärtorsdag. Förra året öppnade präster i Helsingfors ett tillfälligt fottvätteri till påsken. Nu fortsätter Vanda finska församling i deras fotspår. 22.3.2016 kl. 00:00

      Här finns alla färgläggningsbilder som ingått i Kyrkpressen under vårvintern. Klicka på bilderna så kommer du till en utskrivbar version. Bilderna är skapade av Johanna Öst-Häggblom och Sofie Björkgren-Näse. 21.3.2016 kl. 14:58

      fattigdom. Hälften av det ekonomiska stöd på totalt 7,8 miljoner som diakonin delade ut ifjol riktades till barnfamiljer. 18.3.2016 kl. 00:00

      Mest läst