Volontärskap öppnade ögonen

Världen. Viking Pentzin har varit volontär i Palestina där maskingevär, hot och arresteringar tillhör vardagen. Nu ser han annorlunda på tillvaron också i hemlandet. 1.4.2011 kl. 00:00

Christa Mickelsson


Som 63-åring kände sig Viking Pentzin redo att pröva på något nytt. Efter en lång karriär som domare och jurist ville han göra något konkret för sina medmänniskor.

– Jag ville arbeta på gräsrotsnivå i stället för att studera lagparagrafer på ett kontor. Jag ville dels se om jag kan ge någon hjälp åt dem som har det illa ställt och dels ta reda på om palestinier åtnjuter mänskliga rättigheter.

Hans ögon föll på Kyrkans Utlandshjälps annons. Organisationen sökte människorättsobservatörer till Palestina och Israel. Efter att ha gått en förberedelsekurs och läst flera böcker om Mellanöstern blev han utsänd till Hebron i oktober 2010.

– I min ålder vill man inte gå med skygglappar utan ser världen ur ett mera globalt perspektiv. Jag trodde jag var förberedd, men våldet i den palestinska vardagen kom som en chock för mig.

Tryggade skolvägen

Hebron ligger 35 kilometer sydväst om Jerusalem och är den största staden på Västbanken. Staden ingick i bibliska Judeen och uppfattas som helig av både judar, muslimer och kristna. Däri ligger också problemet. 

– Palestinierna vill ha en egen stat men Israel anser sig ha rätt till marken på Västbanken eftersom den tillhör det heliga landet.

Förhållandet mellan folkgrupperna är inflammerat och så har det varit redan i 40 år.
1997 ingick palestinier och Israel ett avtal om Hebron. Den palestinska myndigheten övertog kontrollen av den större delen av staden, men 20 procent av stadens centrum förblev under israeliskt styre. 40 000 palestinier blev kvar på israeliskt område och måste visa sina id-kort för soldater varje gång de skulle in eller ut ur sina hem.

På det israeliska området finns också en grundskola, Cordoba school. En av Viking Pentzins och de andra människorättsobservatörernas huvuduppgifter under vistelsen i Hebron var att trygga de palestinska barnens skolväg.

– Vi såg till att bosättarna inte kastade sten på barnen och att israeliska soldater inte betedde sig felaktigt mot dem. Det hände att de ville söka igenom elevernas väskor i jakt på bomber, men enligt humanitär lag är det förbjudet att störa civilbefolkningen. När vi påpekade det för soldaterna var de inte längre lika ivriga att tränga sig på.

Läs mera i Kyrkpressen 13/2011.

Marina Wiik



jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

julevangeliet. Det var tur att julevangeliet skrevs av en så förnuftig och sansad människa som just evangelisten och läkaren Lukas. Hade han inte tagit sig an uppdraget hade julevangeliet kanske skrivits av en Terjärvbo. Eller ännu värre, en sportreporter... 21.12.2017 kl. 09:15

Kyrkpressen. Nummer 50 på webben redan idag. 15.12.2017 kl. 17:16

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00

psykisk ohälsa. Över en miljon finländare drabbas varje år av psykisk ohälsa. Föreningen Sympati hör till dem som sprider kunskap, öppnar sina dörrar och delar erfarenheter för att främja mental hälsa. 14.12.2017 kl. 15:12

upprop. #sanningenbefriar heter kampanjen som samlar in berättelser om övergrepp och trakasserier i församlingar och kyrkliga sammanhang. 12.12.2017 kl. 09:00

viborg. Skyddshemmet Dikoni i Viborg invigdes för några veckor sedan och glädjen var total. Kyrkpressen var med. 6.12.2017 kl. 12:48

ärkebiskopsval. Det kommer antagligen att behövas en andra omgång i ärkebiskopsvalet. Det är också sannolikt att Esbobiskopen Tapio Luoma är av de två som går till andra omgången. Åtminstone om man får tro på stödet just nu. 5.12.2017 kl. 14:38

Dammenbrister. 29.11.2017 kl. 11:23

Trakasserier. Också i kyrkan och i kyrkliga sammanhang sker sexuella övergrepp och trakasserier. 29.11.2017 kl. 11:03

Trakasserier. Skammen ska placeras där den hör hemma. Inte hos den som fick sina gränser överträdda, utan hos den som överträdde gränserna. 29.11.2017 kl. 09:55

asylpolitik. Asylsökande som blivit kristna måste utvärderas, men hur kan man mäta tro? Hundratals asylsökande i Finland har döpts och på Migrationsverkets och rättsväsendets lott faller att utvärdera äktheten i deras omvändelse. 24.11.2017 kl. 09:48

äktenskapsfrågan. I en insändare riktad till svenskspråkiga dagstidningar i Finland meddelar 45 präster i Borgå stift att de vill stå för det som varit kyrkans traditionella äktenskapslära. Prästerna säger i insändaren att de inte i något skede kan börja viga eller välsigna samkönade par oberoende av vilka beslut kyrkan kommer att fatta. 25.11.2017 kl. 10:59

flyktingar. I sexton år har Nordkorea toppat listan över länder där kristna har svårast att leva. Men nu riskerar Afghanistan att gå förbi. Det beror inte på att förhållandena i Nordkorea förbättrats. 24.11.2017 kl. 09:48

flyktingar. Utvisningshotet mot den kristna afghanska konvertiten som suttit i polisförvar i Krämertskog i Helsingfors är avvärjt, åtminstone tillfälligt. 22.11.2017 kl. 11:26

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07