Korset, våld och omoral

Ledare. För en dryg vecka sedan uppmanade Europadomstolen Italiens skolor att avlägsna krucifix från sina klassrum. Enligt domstolen kan krucifixen stöta barn som inte är kristna. 12.11.2009 kl. 00:00

Jan Lindroos


Att ha dem framme är därför brott mot artikel 2 i protokoll nr 1 (där talas om rätt till undervisning). Ärendet prövades i förening med artikel 9 (tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet) i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

Den som hade anmält de farliga krucifixen, fru Soile Lautsi i Abano Terme i Italien, fick 5 000 euro i ersättning för ideell skada. Skadan hade uppstått då hennes två barn i sin skola stött på krucifix i skolans alla klassrum.
Enligt Lautsi stred detta ”mot hennes rätt att tillförsäkra deras uppfostran och undervisning i överensstämmelse med hennes religiösa och filosofiska övertygelse, i enlighet med intentionen i artikel 2 i protokoll nr 1. Exponeringen av korset hade också kränkt hennes samvetsfrihet och religionsfrihet, som skyddas av artikel 9 i Konventionen”(se närmare: http://www.echr.coe.int och där Lautsi v. Italy).

Hur det sist och slutligen går i fallet Lautsi versus Italien återstår att se. Representanter för Italiens regering har meddelat att de kommer att begära att ärendet tas upp till ny behandling. Om detta beviljas faller det slutliga avgörandet efter den nya behandlingen och till dess får krucifixen finnas kvar.
Som en kuriositet kan nämnas att krucifixaffären också togs upp på senaste veckas kyrkomöte i Åbo. Detta med anledning av en fråga under kyrkostyrelsens frågetimme. Frågan föranleddes av att Soile Lautsi är född i Finland. Numera är hon dock italiensk medborgare.

Affären väcker tankar och känslor. Ett exempel på detta är den första ledare som Helsingin Sanomat skrev 5.11.  I ledaren, som fokuserade på symbolernas betydelse för vår förståelse av verkligheten, konstaterades bland annat: ”Om man gör sig av med symboler som hänvisar till den kristna traditionen erövras utrymmet av kommersiella och nationalistiska symboler. En sådan utveckling minskar förmodligen ytterligare vår förmåga att läsa andra religioners läror och traditioner – samt också ateismen.”

Det är lätt att säga amen till det som HS skriver. Det torde till och med Lautsi kunna göra vilket hon indirekt också har gjort. För henne är det ju inte krucifixet som sådant som är problemet, utan det faktum att det står för den kristna tron. Det är budskapet i symbolen som hon riktar sig mot.
Det som stör hennes ateistiska övertygelse och hennes rätt att uppfostra sina barn enligt den är att symbolen för en konkurrerande övertygelse hänger på väggarna i barnens skola.

För alla dem för vilka korset inte är en dårskap utan ett tecken på Guds kraft och hans kärlek till oss människor är Lautsis korståg – om uttryckt tillåts – naturligtvis allt annat än välkommet.
Ur ett principiellt perspektiv kan aktionen i alla fall mana till efterföljd. Är det inte hög tid att vi alla reagerar kraftfullt på sådant som enligt bland annat vår kristna övertygelse är oacceptabelt? Och är det inte hög tid att aktivt slå vakt om det kristna budskapet och dess symboler?
Vi översvämmas av andra symboler som står för tvivelaktiga moraliska värden, för våld, för inställningar och attityder som förnedrar svaga. I dessa svallvågor av symboler drunknar korset och dess budskap alltför lätt.

I stället för att enbart ta avstånd från det som svårligen kan betecknas som annat än krucifixfobi har vi kanske orsak att ställa oss frågan vilka symboler som talar om värden som gör att kristna föräldrar inte kan uppfostra sina barn som de vill.


Stig Kankkonen



Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00

psykisk ohälsa. Över en miljon finländare drabbas varje år av psykisk ohälsa. Föreningen Sympati hör till dem som sprider kunskap, öppnar sina dörrar och delar erfarenheter för att främja mental hälsa. 14.12.2017 kl. 15:12

upprop. #sanningenbefriar heter kampanjen som samlar in berättelser om övergrepp och trakasserier i församlingar och kyrkliga sammanhang. 12.12.2017 kl. 09:00

viborg. Skyddshemmet Dikoni i Viborg invigdes för några veckor sedan och glädjen var total. Kyrkpressen var med. 6.12.2017 kl. 12:48

ärkebiskopsval. Det kommer antagligen att behövas en andra omgång i ärkebiskopsvalet. Det är också sannolikt att Esbobiskopen Tapio Luoma är av de två som går till andra omgången. Åtminstone om man får tro på stödet just nu. 5.12.2017 kl. 14:38

Dammenbrister. 29.11.2017 kl. 11:23

Trakasserier. Också i kyrkan och i kyrkliga sammanhang sker sexuella övergrepp och trakasserier. 29.11.2017 kl. 11:03

Trakasserier. Skammen ska placeras där den hör hemma. Inte hos den som fick sina gränser överträdda, utan hos den som överträdde gränserna. 29.11.2017 kl. 09:55

asylpolitik. Asylsökande som blivit kristna måste utvärderas, men hur kan man mäta tro? Hundratals asylsökande i Finland har döpts och på Migrationsverkets och rättsväsendets lott faller att utvärdera äktheten i deras omvändelse. 24.11.2017 kl. 09:48

äktenskapsfrågan. I en insändare riktad till svenskspråkiga dagstidningar i Finland meddelar 45 präster i Borgå stift att de vill stå för det som varit kyrkans traditionella äktenskapslära. Prästerna säger i insändaren att de inte i något skede kan börja viga eller välsigna samkönade par oberoende av vilka beslut kyrkan kommer att fatta. 25.11.2017 kl. 10:59

flyktingar. I sexton år har Nordkorea toppat listan över länder där kristna har svårast att leva. Men nu riskerar Afghanistan att gå förbi. Det beror inte på att förhållandena i Nordkorea förbättrats. 24.11.2017 kl. 09:48

flyktingar. Utvisningshotet mot den kristna afghanska konvertiten som suttit i polisförvar i Krämertskog i Helsingfors är avvärjt, åtminstone tillfälligt. 22.11.2017 kl. 11:26

Rädsla. Itohan Okundaye från Nigeria älskade skolan som liten flicka. Hon drömde om att bli läkare. Aldrig någonsin hade hon trott att hon skulle bli ett offer för människo- och sexhandeln. 18.11.2017 kl. 12:11

Borgå. Fastighetsdebatten fick en överraskande vändning när gemensamma kyrkorådet förkastade förslaget till fastighetsstrategi. Nu är Svenska församlingshemmet fredat åtminstone en tid framåt. 17.11.2017 kl. 11:59

Påverka. Just nu pågår en konstutställning i Johanneskyrkans krypta. Det är journalisten och konstnären Barbara Savolainen som ställer ut sina verk under rubriken Face, ansikte. 17.11.2017 kl. 10:28

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00