Tysklands muslimer saknar gemensam röst

Världen. Religionsdialog med muslimer låter bra, säger Martin Affolderbach från den luthersk-reformerta tyska kyrkounionen EKD, på finlandsbesök förra veckan. Men med vem skall dialogen föras? Knappast med turkiska staten, eller med det turkiska regeringspartiet AKP. Tysklands miljoner muslimer har ingen gemensam röst. 17.4.2008 kl. 00:00

Det finns mellan 1,7 och 3,5 miljoner muslimer i landet och islam är Tysklands fjärde största religion. En liten minoritet jämfört med de tre stora åskådningarna i EU:s folkrikaste land: 26 miljoner katoliker, 25 miljoner protestanter och 23 miljoner religionslösa som inte hör till något samfund.

I de fem östra delstaterna är religionerna också sammantaget i minoritetsställning.

Gästarbetare som stannade

År 1955 började gästarbetarna komma från Turkiet. I dag räknar man att det finns mellan 1,7 och 3,5 miljoner muslimer i Tyskland. 80 procent är turkar.

De tyska kyrkorna insåg snart att de turkiska gästarbetarna kommit för att stanna. Redan 1975 startade EKD tillsammans med katolikerna och den lilla ortodoxa kyrkan en ”interkulturelle Woche” som hålls varje år i september. Det är en rörelse som lever stark i hundratalet tyska städer.

1976 startade EKD en arbetsgrupp om islam, som främst producerade informerande broschyrer. Sedan 1990 ingår en kristet-muslimsk religionsdialog som en workshop inom protestantiska Kirchentage, en mammutsamling som vartannat år lockar över 100 000 deltagare.

Leva som goda grannar

1997 startade projektet ”Bjud in din granne”. Det bygger på EKD:s allmänna riktlinje för all religionsdialog.

– Först måste man bygga upp ett förtroende och lära känna varann. På många håll är vi ännu bara på den nivån, medger Affolderbach.

I sin nyaste ”broschyr” tar EKD ställning också i konkreta frågor då religionerna skall leva som goda grannar. Kan t.ex. muslimer och kristna be tillsammans?

– Ja, vi kan stå bredvid varann och be samtidigt, men med egna böner och inte med samma ord.
Bägge religionerna riktar sig till ”Abrahams Gud”. Man ber inte gemensamt men tillsammans, om den distinktionen tillåts.

Samma lagar gäller

Det finns moskéer i Tyskland som vill att sharia, den muslimska lagen, skall få laglig status åtminstone som ett sätt att lösa familjekonflikter.

– EKD säger mycket klart att Tyskland kan ha bara ett lagligt system. Det är inte möjligt att ha olika system för giftermål och skilsmässa, säger Affolderbach och noterar att i fråga om skilsmässa är islam en mycket tolerant religion.
867 moskéer

Det finns mer grundläggande problem.

– När vi talar om en dialog med muslimer, vem skall vi föra dialog med? frågar Affolderbach.

Trettio procent av muslimerna besöker moskéerna, men bara hälften av dem är organiserade där. Det är dessutom fel att koncentrera dialogen på de mest konservativa muslimerna, menar han.

Turkiet är en sekulär stat, tutar tidningarna i oss. Men åtskillnaden mellan moské och stat är inte den samma som i begreppet att skilja kyrka och stat.

– Alla moskéer i Turkiet byggs och upprätthålls av staten. Imamerna avlönas av den turkiska staten, påpekar Affolderbach.

Samma regel gäller för de 867 moskéerna i Tyskland. Moskéorganisationen är den största muslimska organisationen i Tyskland. Den leds av en politiker som arbetar på den turkiska ambassaden.

– Den organisationen talar med den turkiska statens röst.

Bättre är det inte med den paraplyorganisation som heter Tysklands islamska råd. Rådet står ideologiskt nära det regerande välfärdspartiet. En dialog med dem som utomlands representerar det turkiska regeringspartiet är inte det som kyrkan kallar religionsdialog.

Islam som läroämne

De tyska delstaterna som svarar för allt som har med kultur och religion att göra har samma dilemma. Religion finns som ett skolämne i Tyskland. Men enligt tysk lag står staten bara för ramarna. Innehållet i skolans religionsundervisning fylls av de religiösa organisationerna.

– Staten måste ha en partner som står för undervisningen. Tillsvidare har de tyska muslimerna inte lyckats med den frågan.

Men det finns en lärostol för islamsk religiös fostran vid universitetet i Nurnberg och pilotprojekt i olika skolor.

– Om tio är kommer det att vara etablerat, gissar  Affolderbach.  Då kommer nästa fråga: Hur skall lärostoffet om kristendomen se ut i den muslimska religionsundervisningen?  Och hur informeras eleverna som läser kristen religion om muslimerna?

Rolf af Hällström



Mest läst

    upprop. Borgå stifts påskupprop samlade över 800 namn och förs nu vidare på både kyrkligt och politiskt håll. 4.4.2018 kl. 09:45

    upprop. Uppropet för en humanare flyktingpolitik har nu samlat långt över 300 namn. Bland undertecknarna finns bland andra Kristina Stenman som är stadsdirektör i Jakobstad och Astrid Thors. Vill man underteckna uppropet går det ännu att göra det via Borgå domkapitels Facebooksida 23.3.2018 kl. 09:12

    flyktingar. Migri tar sig makten att döma om konverterade asylsökande är kristna eller inte. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgåtts med honom regelbundet under ett helt år. 22.3.2018 kl. 07:07

    tjänst. Biskop Björn Vikström har sökt en universitetstjänst. Blir han vald siktar han på att tillträda i augusti–september 2019. 14.3.2018 kl. 09:27

    retreat. Villkorslös gemenskap och kravlös tystnad går inte att hitta i det hektiska arbetsliv och den jäktiga vardag som så många av oss lever i. Men de erbjuds på retreaten, som är en plats för vila och helande. Det konstaterar pastor Hilkka Olkinuora, som själv får kraft av att regelbundet delta i retreat ett par gånger per år. 2.3.2018 kl. 11:12

    ärkebiskopsval 2018. På förhand var det bäddat för en oviss andra omgång mellan Luoma och Vikström i ärkesbiskopsvalet med ett litet övertag för Luoma. Nu blev marginalen större än väntat. 1.3.2018 kl. 15:37

    ärkebiskopsval 2018. Tapio Luoma är vald till ny ärkebiskop. I den andra valomgången idag valdes Esbobiskopen Luoma med 374,667 röster mot Borgåbiskopen Björn Vikströms 292,333 röster. 1.3.2018 kl. 14:29

    ärkebiskopsval. Följ med valet på Kp! 1.3.2018 kl. 13:19

    Taltidning. Efter en paus på cirka sju år kommer Kyrkpressen ut som taltidning igen. Det första inlästa numret kommer redan i mars. 27.2.2018 kl. 09:23

    andlighetsstörning. En kväll satt jag i soffan och grät över att min kristna tro kändes som skådespel och inbillning. Det som skulle vara stadigt var egentligen vingligt och snett. Det här är vad som hände sedan. 22.2.2018 kl. 10:02

    enkät. Vad tyckte du om denna veckas nummer av KP. För att utveckla tidningen gör vi under vintern några enkäter för att få en tydligare uppfattning om vad ni läsare gillar att läsa. Vi är jättetacksamma för att du tar dig tid! 22.2.2018 kl. 09:47

    Guds ledning. Att fatta stora livsbeslut hör till det mest skrämmande som finns. 15.2.2018 kl. 12:44

    Vaccin. Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt. 15.2.2018 kl. 10:11

    Analys. Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången. 8.2.2018 kl. 17:34

    ärkebiskopsval. Borgå stifts biskop Björn Vikström och Esbo stifts biskop Tapio Luoma har gått vidare till ärkebiskopsvalets andra omgång. – Nu gäller det att kavla upp ärmarna, säger biskop Björn Vikström. 8.2.2018 kl. 15:05

    Mest läst

      riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

      pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

      ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

      kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

      PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

      Mest läst