– Sex miljoner dödas för att världen vill ha råvaror och strategiska mineraler från mitt land, rasar pingstpastorn och läkaren Denis Mukwege.

Han grundade traumasjukhuset som i dag ljuder av kvinnors sång

SEXUELLT VÅLD.

Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen.

12.8.2025 kl. 10:00

Nobelpristagaren, läkaren Denis Mukwege, 70, växte upp som ett av åtta barn till en pingstpastor i Kongo.

Då, på 1950-talet, ska han ha räddats till livet av den svenska barnmorskan och pingstmissionären Majken vid en livshotande infektion. Hon var verksam i Bukavu i den östligaste delen av det som i dag är den Demokratiska republiken Kongo.

År 2018 fick Denis Mukwege tillsammans med den yezidiska människorättsaktivisten Nadia Murad ta emot Nobels fredspris i Oslo, vardera för sitt arbete mot sexuellt våld som ett vapen i krig och konflikter.

I regionen där Denis Mukwege arbetat hela sitt liv är sexuellt våld mot kvinnor ett terrorvapen i landets nästan kroniska inbördeskrig. Vid Panzi-sjukhuset som Mukwege grundade 1999 har hittills över 87 000 kvinnor vårdats, av vilka över 27 000 med allvarliga gynskador som har krävt återställande, komplicerad kirurgi.

Vid sommarens världspingstkonferens i Helsingfors var Denis Mukwege en av talarna. Han är själv pingstpastor vid sidan av sitt arbete och arbetar med stöd av Pingstkyrkans biståndsorgan i Finland och Sverige, Fida och PMU. I Finland träffade Denis Mukwege president Alexander Stubb och utrikesminister Elina Valtonen.

På konferensscenen i Ishallen intervjuas han av den svenska PMU-direktorn Niclas Lundgren:

Du är som en profet, en människorättsaktivist som mött världsledare och fått många pris för ditt arbete för kvinnor som upplevt våld. Du talar för dem som inte kan tala för sig själva. Varifrån kommer din passion och vision?

– Mitt hjärta brinner för mer än bara mitt land, för kvinnor och barn i Kongo. Det brinner för att agera när de som har makt gör fel mot dem som inte har någon röst. Det här händer överallt i världen. När rätten inte respekteras kan vi kristna inte bara se på utan att handla. Gud är rättvis och har kallat oss att stå upp för deras rätt.

"Jag var åtta år och frågade min pappa varför han inte köpte och gav sjuka barn i trakten medicin. 'Jag är ingen läkare' svarade han."

Du har berättat att du som barn brukade gå runt med din far som bad för sjuka?

–Jag var åtta år och följde med min pappa. Han var pastor och vi besökte ortsborna. En dag blev han kallad till ett barn som var sjukt och min pappa bad för barnet och gick sin väg. Jag frågade: ”Pappa, varför köpte och gav du inte barnet någon medicin?” ”Jag är ingen läkare”, svarade han. Och då sade jag att jag ska bli läkare, ”Så ger jag medicin och så får du be att den verkar.”

Svarar på kriget som gynekolog

Denis Mukwege utbildade sig i början av 1980-talet till läkare i grannlandet Burundi och återvände hem till Kongo (då Zaire) som barnläkare. Efter att ha sett hur dåligt många barns mammor mådde fortbildade han sig efter några år sig till gynekolog i Frankrike.

Det nuvarande Demokratiska Kongo har sedan 1996 haft en nästan obruten kedja av tre inbördeskrig. Just nu krigar rebellrörelsen M23 med stöd av grannlandet Rwanda mot landets armé.

Som gynekolog fick Denis Mukwege operera allt fler kvinnor och barn med skador av våldtäkt i samband med väpnade attacker. Ibland var skadorna inte bara i kvinnors och barns underliv utan ibland också på andra inre organ.

Denis Mukwege är i dag en av de ledande experterna i världen på rekonstruerande gynkirurgi. Var fjärde minut blir enligt honom en kvinna i Kongo våldtagen. Av dem är över 35 procent barn. Sju miljoner svälter i landet.

Hans eget arbete har också drabbats, med attacker både mot hans kliniker och mot hans hem. Två av hans läkarkolleger har blivit mördade och 2012 tvingades han själv efter ett attentat att gå i exil i Frankrike.

"Man väntar sig sorg och depression. Men det är glädje, sång och dans."

– Jag hade börjat fråga: Är jag på rätt plats? Jag började söka efter trygghet någon annanstans, men efter tre månader började kvinnorna i Kongo samla pengar för min flygbiljett tillbaka, genom att sälja frukt. De hade inte två dollar om dagen för sitt eget liv, men ändå kunde de alla ge 50 dollar.

– Då förstod jag att kärleken är stark. Och att Gud är god och använder många sätt att få oss tillbaka där han vill ha oss.

Året därpå återvände Denis Mukwege till Panzi­kliniken, hyllad utmed den tiotals kilometer långa vägen från flygplatsen in till staden.

Sjukhuset med omkring 400 platser ger i dag kvinnor som har utsatts för sexuellt våld en helhetlig vård. Det är inte bara medicinsk vård, utan också psykologhjälp och en ny start via kvinno­hem med kurser. Till sist har man också rättshjälp för att ställa kvinnans förövare inför rätta.

Det är speciellt att komma till morgonbönen i Panzi. Man väntar sig sorg och depression. Men det är glädje, sång och dans. Ni lyckas återupprätta och hela – hur går det till?

– Kvinnorna är traumatiserade av sina förövare och blir också som fångar. Men vi kan lära dem och visa hur de har blivit slavar i det som kallas Stockholmssyndromet. Också andra sjukhus för offer för sexuellt våld har börjat inse att vi behöver befria den som blivit våldtagen. De blir också exkluderade av samhället, förödmjukas av sina familjer och tvingas leva i fattigdom. Men vår mission är att säga att Jesus kan sätta den fångna fri och öppna hennes ögon. Vi visar att vi älskar dem. Det är ett starkt budskap och vi ser resultat.

Det mest bortglömda kriget

Vid Världspingstkonferensen i Helsingfors i juni avlöser talarna på det stora podiet varandra och talar om det som pingströrelsen är bra på i världen: gräsrotsarbete, att möta människor, evangelisera, ha församlingar fyllda av lovsång, musik och ambitiösa sociala projekt.

Denis Mukwege är en världspolitiker som går utöver det. Inför journalister från nordiska medier håller han vid världsmötet en brinnande appell för att världen ska se nöden i Kongo. Samma vädjan har han i år haft i en uppmärksammad opinionstext i New York Times.

– Under de gångna 30 åren har krig krävt över sex miljoner kongolesers liv. Det är den blodigaste konflikten sedan andra världskriget – och världens mest bortglömda, säger han till pressen.

– Mänskligt liv trivialiseras i Afrika. FN fyller 80 år men många stora och starka makter struntar i internationella konventioner och humanitär rätt. Den dubbelmoralen illustrerar cynismen och hyckleriet i internationell diplomati, vilket blir särskilt uppenbart i Afrika, säger Denis Mukwege.

Kyrkan, affärsfolket och mineralerna

Panzisjukhusets internationella webbplats har en något otippad flik med rubriken Mineral­konflikten. Det utfattiga, krigshärjade och moraliskt förfallna Kongo är egentligen ett av världens rikaste länder på mineraler. Det är ofta dem det krigas om. Från Kongo kommer 57 procent av världens kobolt för elbilar och smarttelefoner och 70 procent av legeringen coltan för elektronikkretsar.

– Sex miljoner dödas för att världen vill ha råvaror och strategiska mineraler från mitt land. För att få dem, nästan utan att betala, dödar de människor. Kyrkan behöver tala också med affärsvärlden för att den ska ta sitt ansvar, säger Denis Mukwege.

"Vår rörelse växer för att vi ska ta ansvar."

Världspingstkonferensen har gått ut med siffran att 644 miljoner kristna i dag hör till pingst-karismatiska kyrkor.

– Det visar att vi har trovärdighet. Men vi ska använda den för att få en ändring i samhället. Guds rike kan ske nu om vi kan arbetar för att alla människor är jämlika, för så har Gud skapat oss. Ojämlikhet går för det mesta att lösa, säger han.

Vi är många här i Helsingfors från pingstkyrkor i olika länder. Ge oss en utmaning.

– Om Gud ger vår rörelse nåden att växa, så är det inte bara för att få många människor med oss. I dag behöver vi bära vårt ansvar. Det är att bära Guds egenskaper kärlek, frid, sanning, gästvänlighet, generositet och använda det här som kyrka för att förändra vår värld. Då kommer Guds rike att komma.

FAKTA: Denis Mukwege

  • Kongolesisk kirurg, gynekolog och pingst­pastor, fick Nobels fredspris 2018.
  • Född 1955 i Bukavu i dåvarande Kongo
  • Utbildad till läkare och forskare i Burundi, Frankrike och Belgien.
  • Driver sedan 1999 Panzikliniken och tre andra kvinnosjukhus i Demokratiska Kongo.
  • Ledande expert i världen på rekonstruerande gynkirurgi för offer för sexuellt våld.


Denis Mukwege intervjuades på scen av Niclas Lindgren vid den 27:e världspingstkonferensen i Helsingfors den 4 juni. Intervjuavsnitten i artikeln är ur scensamtalet. Fotot är AI-redigerat.

Jan-Erik Andelin


pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28