Henrik Törnqvist är kyrko- herde på industriorten Trollhättan norr om Göteborg.

Kyrkoherde i Norden: Henrik Törnqvist leder 100 anställda i svenska Trollhättan

Svenska kyrkan.

I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan.

9.10.2023 kl. 16:32

PÅ 16.21-TÅGET hem mot Göteborg från jobbet i Trollhättan får kyrkoherde Henrik Törnqvist, 62, ännu ett telefonsamtal. Det gäller en personalfråga på begravningsplatsen. Han går ut i tågvestibulen och tar det.

– Jag är chef för omkring 100 anställda, säger Henrik Törnqvist.

Han är kyrkoherde i Trollhättan sedan tre församlingar i staden år 2022 fusionerades till en enda församling med omkring 23 000 medlemmar.

Sedan en reform i Svenska kyrkan 2014 har många kyrkor också bildat storpastorat som närmast motsvarar samfälligheterna i den finländska evangelisk-lutherska kyrkan, men pastoratens ledare är kyrkoherdar.

– Det finns en ganska lokal stark beslutande­rätt kring detta. Det är ganska mycket förhandling kring hurudana pastoraten till slut blir, säger Cecilia Nahnfeldt, professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon arbetade tidigare vid Svenska kyrkans centralförvaltning, kyrko­kansliet i Uppsala.

Efter reformen har Svenska kyrkan i dag 250 storpastorat, av vilka en del är jättestora till ytan. Härjedalens pastorat i det inre av Sverige omspänner till exempel ett område som är större än Nylands län – med bara en kyrkoherde.

Kyrkoherdar har fått sparken

Kyrkoherden i Sverige arbetar och leder sin församling mycket självständigt, säger Henrik Törnqvist.

– Det kan låta lite kaxigt, men när jag hade mitt sista samtal med biskop Åke Bonnier innan jag började så sade han: ”Kom ihåg: du har ingen chef.”

– Som kyrkoherde har jag ingen chef, men kyrkorådet har anställt mig och gett mig förtroendet att leda. Sedan är jag underställd biskopen som har en tillsyn över mig som ämbetsbärare och över att jag sköter det som har med prästlöftena att göra.

Men som anställd har Henrik Törnqvist till exempel inför kyrko­rådets ordförande enbart en skyldighet att meddela när han är ledig och vem som i så fall är vikarie.

I Sverige sitter kyrkoherdarna lösare i sina anställningar än i Finland. Med de stora församlingsreformerna har en del kyrkoherdar fått sluta efter misstroende i kyrkorådet.

– Det är stora enheter och det krävs mycket för att hålla samman dem. Det komma en situa­tion där kyrkorådet säger ”Vi tycker inte att du klarar det här uppdraget”. Och då får man göra ett avslut på den anställningen på ett hedervärt sätt. Men man har ju kvar sin vigning och sin identitet som präst.

Kyrkoherdarna i stora pastorat med flera församlingar kan också delegera arbete till församlingsherdar. Trots att Henrik Törnqvist har en stor administration vill han fortfarande synas i i församlingen

– Det är nödvändigt både för min egen del och för församlingens del, att den får se sin kyrkoherde i gudstjänsten att jag är med och leder den. Jag har också emellanåt begravningar och sådant, men det blir mer arbete bakom datorn, säger han.

Bild av prästen som stark människa

Kyrkoherdens roll i Sverige förändras också när kyrkan mera blir en organisation i civilsamhället, säger Cecilia Nahnfeldt.

– Till människor som ska samverka med Svenska­ kyrkan brukar jag säga: Glöm pyramiden. Tänk grekisk arkipelag. 13 ögrupper med lite olika stora öar, säger hon.

I populärkulturen förändras bilden av den svenska prästen, säger Cecilia Nahnfeldt.

– Till exempel i tv-serier som Tunna blå linjen var det intressant nog väldigt mycket den själavårdande prästen, som är stark och går att lita på. Det finns numera ganska lite raljerandet kring en töntig och godmodig präst som borde förstå bättre.

FAKTA

Henrik Törnqvist, Trollhättan, Sverige

  • Kyrkoherde sedan 2022 i nyfusionerade Trollhättans församling med fyra kyrkor. Församlingen har 23 000 medlemmar.
  • Arbetade tidigare i Göteborgsförorten Bergsjön som har Sveriges lägsta kyrkotillhörighet på omkring 10 procent av befolkningen.
  • Kyrkoherden är ledare för alla anställda i ett pastorat, som i Finland närmast motsvaras av en samfällighet.
  • Svenska kyrkan har omkring 250 pastorat i Sverige och inom dem 1 200 församlingar.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


ärkebiskopsval 2018. Ville Auvinen har klassats som den ”konservativa” ärkebiskopskandidaten. Men han vill inte 
definieras av det han motsätter sig, utan av det han tror att vi behöver. 26.1.2018 kl. 09:08

Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44

kyrkoherde. Hans Boije, direktor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, har sökt kyrkoherdetjänsten i Vörå församling. 23.1.2018 kl. 15:37

profilen. Då båten sjunkit och det kalla vattnet gjort dem stelfrusna såg Tom Tiainen bara en lösning, att be Gud om hjälp. Den hjälpen kom. Senare samma kväll övertygade Gud honom om varifrån den kommit. 24.1.2018 kl. 15:00

ärkebiskopval 2018. Att bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet är en av framtidens största utmaningar, enligt Björn Vikström. 22.1.2018 kl. 13:25

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22

ärkebiskopsval 20. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

julevangeliet. Det var tur att julevangeliet skrevs av en så förnuftig och sansad människa som just evangelisten och läkaren Lukas. Hade han inte tagit sig an uppdraget hade julevangeliet kanske skrivits av en Terjärvbo. Eller ännu värre, en sportreporter... 21.12.2017 kl. 09:15

Kyrkpressen. Nummer 50 på webben redan idag. 15.12.2017 kl. 17:16

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00

psykisk ohälsa. Över en miljon finländare drabbas varje år av psykisk ohälsa. Föreningen Sympati hör till dem som sprider kunskap, öppnar sina dörrar och delar erfarenheter för att främja mental hälsa. 14.12.2017 kl. 15:12

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07