Kalle Sällström har tagit ett sabbatsår från Församlingsförbundet och kastat sig in i skolvärlden.

Från församlingsliv till huslig ekonomi – "Mina första havreflarn minns jag väl"

BRANSCHBYTE.

Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar

26.9.2023 kl. 09:47

Just nu är Kalle Sällström partiellt tjänstledig från sitt jobb som verksamhetsledare för Församlingsförbundet. I ett knappt år ska han istället undervisa i huslig ekonomi vid Helsinge skola. Han är en person som vågat testa på något helt nytt mitt i arbetslivet.


Du har studerat teologi och länge jobbat med kyrka och församling. Hur kom det sig att du ville testa på jobbet som lärare i huslig ekonomi?

– Under gymnasietiden hade jag en idé eller dröm om att det skulle vara roligt att jobba som hussalärare. Jag funderade till och med på att börja studera till det, men sen blev det inte så.

– Någonstans har den där drömmen funnits kvar. Sen öppnade sig den här möjligheten och jag nappade på. Jag har jobbat i den kyrkliga bubblan länge och det kändes som att det skulle vara bra med en paus och ett nytt sammanhang.

Var det nervöst den första skoldagen?

– Jag har alltid varit intresserad av matlagning och bakning och har tidigare jobbat en del med ungdomar, så det var inte helt främmande. Men skolmiljön var ju ny. Det har varit massor att lära sig och sätta sig in i. Samtidigt har det varit roligt att lära sig mer.

I rapporteringen från lärarbranschen verkar arbetsbilden präglas av mycket stress. Har du känt av det?

– Jag har ju ganska kort erfarenhet. Det är en utmaning att grupperna är stora samtidigt som varje elev är en egen individ. Vissa behöver mer hjälp än andra. Att upptäcka det och att ha tid för den enskilda eleven, det känns som en tuff utmaning för mig så här i början.

– Samtidigt har det varit fint att märka hur mån man är om den enskilda elevens välmående på skolnivå. Man gör allt man kan för att eleverna ska lyckas, ha det bra och klara av skolvardagen.

Vad vill du lära de ungdomar du möter?

– Det är kanske det som fascinerat mig med ämnet huslig ekonomi, att det är viktiga färdigheter för det vardagliga livet. Där finns en koppling till när jag jobbat med unga i kyrkan. Det handlar också om att utrusta unga för framtiden och de svårigheter och utmaningar de kommer att möta.

– I församlingen fostrar man unga i att de inte är ensamma och att man alltid kan be. Här handlar det också om att ge färdigheter för vardagen. Färdigheter som ökar självförtroendet och välmåendet. Att du vet att du kan koka gröt, baka semlor och hålla din bostad ren.

– Det känns som jättebra och viktiga färdigheter att ge vidare.

Vad hoppas du inspirera dina elever till?

– Det roliga i matlagning och bakning. Det finns en glädje i att göra själv, att skapa och vara kreativ, duka fint och äta tillsammans.

– Vi har redan haft fina stunder då eleverna tillrett mat eller bakat och det funnits en stolthet och glädje i att de lyckats.

Varifrån kommer ditt eget intresse för köksbestyr?

– Det är jättesvårt att säga, men jag var nog inte många år då jag bakade mina första havreflarn. Det minns jag väl. Det var det första jag gjorde på egen hand.

– Nog måste det väl komma hemifrån. Jag har alltid haft det intresset, så länge jag kommer ihåg. Redan innan jag lagade de första havreflarnen lär min favoritlek ha varit att leka med kastruller.

Vad lagar du helst för mat i höst?

– Mycket går just nu på barnens villkor. Vad de äter och uppskattar är det som styr mest. Men när jag får baka kan jag göra mer utsvävningar och förverkliga mig själv.



Kalle Sällström

Gör: Är lärare i huslig
ekonomi vid Helsinge skola.
Familj: Patricia och barnen Mio (16), Axa (13) och Iva (6).
Intressen: Matlagning, bakning och cykling. Det sistnämnda är ett nyupptäckt intresse kopplat till arbetsresorna till Vanda.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: privat


Världen. Kyrkans Utlandshjälps tre lastbilar med mat, mediciner, läkarutrustning och filtar nådde på tisdag nödlidande civila i Gaza. 14.1.2009 kl. 00:00

Människa. "Jag vill vara tillgänglig för församlingarna i stiftet och hoppas att tröskeln att ta kontakt med mig i frågor som berör arbetshälsa ska vara låg" 16.1.2009 kl. 00:00

Människa. Dagens skörtar beskylls för att ha utvecklat en tradition som ger dem rätt att släppa på tyglarna och ta sig friheter som man inte godkänner inom andra traditioner. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I mitten av mars inleds kandidatnomineringen i biskopsvalet. Kyrkpressens läsare tycker till om kandidater. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. ”För oss samman” är temat för den ekumeniska böneveckan 18–25 januari. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag inleds Finlands största resemässa i Helsingfors. Också kyrkan är med och präst finns på plats under hela mässan. 15.1.2009 kl. 00:00

Människa. Gustav Björkstrand besöker Rom och Vatikanen under den ekumeniska böneveckan. 14.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Varför saknar förtroendeorganen i Väståbolands församling representation från skärgårdsförsamlingarna? 13.1.2009 kl. 00:00

Understöd. Sund-Vårdö församling för det största enskilda byggnadsunderstödet från Kyrkostyrelsen bland församlingarna i Borgå stift. Understödet på 74 700 euro är för det första skedet av renoveringen av Sunds gamla prästgård. 25.4.2018 kl. 14:05

Livshållning. "Under den senaste veckan har jag ändå ställt mig frågan om jag ibland ger för stort rum åt ett negativt tänkande." 26.4.2018 kl. 00:00

Välbesökt. God mat, ett femtiotal deltagare, och en intressant livshistoria. Så kan en kvinnobrunch se ut. 26.4.2018 kl. 00:00

musik. Niels Burgmann är nyanställd i Matteus församling. 26.4.2018 kl. 00:00

Jäkt. Morgonandakter och middagsböner – hinner man med sådant mitt i vardagen? Och gör det någon skillnad? 26.4.2018 kl. 00:00