Inom diakonin försöker man lindra ensamheten genom att ringa upp och prata i telefon.

"Många önskar att man skulle få samlas"

diakoni.

Diakoniarbetarna pratar mer i telefon än vanligt. För många av deras klienter har det blivit svårare att klara ekonomin i restriktionernas spår – men framför allt är ensamheten svår.

20.1.2021 kl. 07:00

– Behovet av samtal och stöd fortsätter, och den e-post och de sms vi får visar att människor behöver billigare hyresbostäder, arbete, ekonomiskt stöd för räkningar – hyror, telefon och hälsokostnader, säger Karin Salenius, ledande diakoniarbetare i Johannes församling

Diakoniarbetet handlar fortfarande om att möta och stötta klienterna, men coronarestriktionerna har till viss del förändrat formen. Bodil Sandell, diakoniarbetare i Petrus församling, träffar sina klienter mer sällan – i stället är det oftare e-post och telefon som gäller.

– Coronan har gjort att det ekonomiska hjälpbehovet ökat, men sedan är det också en fråga för oss hur vi ska kunna svara på den ensamhet som folk känner, säger Sandell.

– Om man ska se något positivt i allt det negativa är det att frågan ”Vad kan jag hjälpa till med?” har väckts hos många människor.


Förlängda studier och vårdköer

Carita Riitakorpi är diakoniarbetare i Matteus församling och även hon har ringt fler telefonsamtal än vanligt.
– Inför jul har jag till exempel ringt till sådana som jag inte skulle ha ringt i vanliga fall, säger Riitakorpi.
Riitakorpi har märkt att människor som tidigare klarat sig bra fått ekonomiska problem i och med coronapandemin.

Arbetslöshet och permitteringar syns hos diakonin, och många unga får också problem när de inte längre får extrajobb vid sidan av studierna eller när studietiden förlängs på grund av att obligatorisk praktik inte kunnat ordnas. Hon har också noterat att yngre människor kan bli sittande hemma under långa sjukskrivningar när vårdköerna förlängs och planerade operationer inte blir av.

– Om man får vänta, först på operation och sedan på rehabilitering, varifrån ska pengarna komma under tiden, säger Riitakorpi.

Många saknar grupperna
När vi är tvungna att isolera oss fysiskt från andra människor betyder det att många mötesplatser i vardagen försvinner.

– Behovet av att prata med någon om sin nuvarande situation är stort. Att inte få utöva hobbyer och att inga kurser eller grupper ordnas lamslår. Tristessen tar över både enskilda och familjer, säger Karin Salenius.

Karin Salenius är ledande diakoniarbetare i Johannes församling, Bodil Sandell diakonissa i Petrus församling och Carita Riitakorpi diakoniarbetare i Matteus församling. Foto: Kp-arkiv/Erika Rönngård och Tomas von Martens.

– Det är många som önskar att man skulle få samlas. Jag tror det är värst för 70–75-åringarna. De är ju inte så gamla än och de orkar inte sitta framför teven hela tiden när coronarestriktionerna gör att mycket ställs in, säger Riitakorpi.

Petrus församling försöker lindra ensamheten bland annat genom en besöktjänstgrupp där frivilliga numera ringer de personer som de annars skulle ha besökt.

– Men det känns ledsamt att gruppverksamheten ligger nere för tillfället. Den har varit ett andningshål för de äldre, säger Bodil Sandell.

Många vill hjälpa
Petrus församling har även startat en ny whatsapp-grupp som frivilliga kan gå med i. Via den har diakonin möjlighet att föra fram de behov som finns.

– Om man ska se något positivt i allt det negativa är det att frågan ”Vad kan jag hjälpa till med?” har väckts hos många människor.

– Man kan ringa bara för att få prata med någon.

Församlingarna i Helsingfors har nyligen fått insamlingstillstånd för diakonin, vilket gör att privatpersoner kan donera pengar till diakonala ändamål.

– Vi funderar ännu på hur det här ska genomföras i praktiken, men tanken i Petrus församling är att man ska kunna hjälpa konkret – till exempel genom att betala en hårklippning, ett par skor eller en taxiresa. När man vet precis vad som behövs kommer behovet av hjälp nära, säger Bodil Sandell.

Carita Riitakorpi har en önskan: ring till diakonin om det känns som om det skulle vara skönt att få prata med någon.

– Man kan ringa bara för att få prata med någon, inte för att man har stora eller mindre problem. Det finns möjlighet att lämna ringbud till svararen också. Vi kan inte veta att ni har behov av stöd om ni inte hör av er!

Kontakta diakonin:

  • Karin Salenius (tel. 050 380 0867) är ledande diakoniarbetare,
    Viivi Suonto (tel. 050 407 5165) är diakon och Elina Tiiainen (tel 050 478 2941) är tf. diakonissa. Alla tre jobbar i Johannes församling.
  • Carita Riitakorpi (tel. 09-2340 7328 / 050 380 3986) och Mari Johnson (tel. 050 380 3976) är diakoniarbetare i Matteus församling.
  • Bodil Sandell (tel. 09-2340 7227/ 050 380 3925) är diakonissa i Petrus församling.
Erika Rönngård


Mest läst

    Kultur. En dag märkte författaren Laura Honkasalo att hon hade utvecklats till en snåljåp. Det var dags att skriva en bok om att vända på slantarna. 13.4.2016 kl. 16:47

    Det norska kyrkomötet beslöt på måndagen att också par av samma kön ska kunna få kyrklig vigsel. Av kyrkomötets 115 närvarande delegater röstade 88 för kyrklig vigsel av samma kön. 11.4.2016 kl. 15:49

    Allmänt. Församlingarna i Borgånejden funderar fortfarande på möjligheten att bilda en kyrklig samfällighet. 11.4.2016 kl. 12:52

    Allmänt. Församlingarnas dagklubbar är fortsättningsvis populära. 11.4.2016 kl. 10:30

    notis. Oberoende av lutherska kyrkans ståndpunkt i äktenskapsfrågan kan präster från och med mars nästa år viga par av samma kön. Biskopen i Borgå stift, Björn Vikström, uppmanar till eftertänksamhet. 11.4.2016 kl. 09:53

    Semester. Var finns tanken om globalt ansvar? Varför fattar vi inte långsiktiga beslut? Det undrar biståndsorganisationerna efter nyheten att regeringen skär bort ytterligare 25 miljoner i anslag för biståndet. 8.4.2016 kl. 15:21

    bildtest. Kristian Thulesius är en man som levt med många identiteter. 8.4.2016 kl. 15:19

    vänskap. Ett negativt asylbesked betyder ändå inte att kyrkans stöd upphör. 8.4.2016 kl. 14:02

    stiftsfullmäktige. Museiverket, Norra Österbottens landskapsmuseum och Ylivieska församling undersöker och dokumenterar kyrkans ruiner under de närmaste veckorna. 8.4.2016 kl. 13:58

    Arkitektur. I början av mars misshandlades pastor Patrick Tiainen på väg hem i Karleby. 8.4.2016 kl. 15:06

    Borgå stift. Biskopsmötet har diskuterat ökad gästfrihet vid nattvarden. 8.4.2016 kl. 13:59

    musik. Sibboförsamlingarna planerar att bygga en kyrka i Söderkulla. 8.4.2016 kl. 12:43

    Byggnadsvård. Stan Saanila debuterar som manusskribent med en religiöst betonad skräckpjäs. Under hela föreställningen är publikens ögon förbundna. 7.4.2016 kl. 00:00

    Livet på landet. Borgå stifts församlingar har hand om ett trettiotal gamla träkyrkor, och det är inte alla som har nya sprinklersystem. 4.4.2016 kl. 10:59

    bibeln. Tack vare ett brandsäkert kassaskåp klarade sig en del av nattvardskärlen branden i Ylivieska kyrka oförstörda. 4.4.2016 kl. 10:51

    KORSNÄS. Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden. 1.9.2022 kl. 11:02

    SMÖRJELSE. Konfirmationen i Johannes församling i Helsingfors senaste söndag har väckt starka reaktioner då prästen smort konfirmanderna med krisma, det vill säga välsignad olja. Det har setts som ett främmande element i vår kyrka och smörjelsen kom som en överraskning för både konfirmander och föräldrar. 2.9.2022 kl. 17:59

    ETT GOTT RÅD. Eva Frantz önskar att hennes 20-åriga jag hade vågat omfamna sin excentricitet lite mer – och åka ut och ha äventyr, för att ha något att skriva om senare. 31.8.2022 kl. 20:16

    ÄRLIGHET. – Ju äldre jag blir desto mer har jag insett att livet är för kort för att inte våga vara lite mer ärlig och avklädd, säger evangelisten och bibelläraren Rigmor Holst. 31.8.2022 kl. 13:00

    herdabrev. Efter tre år i biskopsgården i Borgå är Bo-Göran Åstrand ute med det traditionella herdabrevet. Han valde mejldialogens form och fyra huvudteman. 31.8.2022 kl. 10:00

    Mest läst