Känns tanken på att återgå till jobbet och vardagen efter semestern väldigt jobbig?

Annette Nyholm: "Om känner starkt obehag för att återvända till jobbet behöver man fundera över varför det känns så"

vardag.

Annette Nyholm, psykoterapeut, tycker att det är viktigt att reflektera över vad det är som gör att det känns tungt att återvända efter semestern.

3.8.2020 kl. 10:15

Plötsligt tog semesterns frihet slut och jobbvardagen ramlade över oss. Hur ska vi orka komma igång igen? Och var går gränsen mellan normalt motstånd mot vardagen och verklig ångest över att återvända efter ledigheten?'

– Är det något i själva jobbet, eller handlar det bara om att det har varit så skönt att vara ledig?

Till en viss grad är det förstås normalt att det tar emot att återgå till jobbet, men det finns varningstecken som tyder på att det rör sig om mer än att man vant sig av med vardagen.

– Om man har rejäl ångest, sömnsvårigheter och känner starkt obehag för att återvända till jobbet behöver man fundera över varför det känns så obehagligt och om det indikerar att man behöver göra någon form av förändring i sitt liv.

Ett stort varningstecken är om du känner att semestern inte räckte till för att göra dig utvilad.

– Men det beror också på hur man lagt upp sin semester. Om den varit prestationsinriktad och inte gett utrymme för att bara vara är det svårt att hinna vila ut.

Allt roligt behöver inte ta slut bara för att semestern gjorde det.

– Finns det något att se fram emot under arbetsdagen, till exempel en trevlig lunch eller kaffepausen?

Annette Nyholm är psykoterapeut och uppmanar oss att känna efter om vi verkligen måste prestera så mycket.

Det är också viktigt att planera in trevliga saker under hösten. Fundera över vad det är som fått dig att må bra under semestern. Kan du ta med dig något av det till vardagslivet? Här handlar det om att prioritera, men det kan förstås vara svårt om man upp-
lever att det redan nu är svårt att få tiden att räcka till – till exempel om man jobbar heltid och har små barn.

– Men vi människor fastnar också väldigt lätt i tankemönster av att det här är den enda möjligheten. Vi har blivit lite itutade att det ska gå att göra alla de här sakerna samtidigt, men det går inte alltid.

Då kan man behöva fundera över om det till exempel går att dra ner på arbetstiden eller göra en del av jobbet på distans.

Man behöver inte vara så duktig
Att ekorrhjulet stannade upp under våren hoppas hon har fått oss att fundera över hur vi vill leva.

– Många, både arbetstagare och arbetsgivare, har upptäckt möjligheten till distansarbete. Men jag tror också att man börjat reflektera över om man verkligen måste resa så mycket och spendera så mycket pengar på olika saker.

Hon tror att speciellt familjer skulle må bra av att se över vardagen efter coronavåren.

– Kanske många under våren lärde sig att man klarar sig inte bara med mindre lön utan också med mindre hobbyverksamhet. Det lönar sig att tillsammans fundera över om man måste prestera alla de här sakerna.

– Sänk ribban. Man får fuska lite och ta genvägar, man behöver inte vara så duktig hela tiden.

Annette Nyholm möter många utmattade i sitt arbete. Det har lärt henne att det kan ta lång tid att erkänna för sig själv att man behöver göra en förändring.

– Jag har sett ganska allvarliga fall där människor pressat sig tills kroppen inte längre orkat med. Det är viktigt att lyssna på sig själv och sin kropp, vad är det som känns bra på riktigt?

Nyholm jobbade under många år som lärare och var psykoterapeut på deltid. För ett år sedan blev hon företagare på heltid.

– Nu tycker jag att det är jätteskönt att få bestämma över min arbetstid. Jag var klar med mitt förra arbete och redo att gå vidare. Vi behöver våga ta lite risker, så att vi inte fastnar i att göra något bara för att vi tror att vi måste.

Hon rekommenderar att vi reflekterar över livet kontinuerligt, och påminner om att den goda vardagen handlar om små saker – till exempel en picknick på en filt i vardagsrummet.

Erika Rönngård



Ylivieskaborna miste sin kyrka i häftig brand på lördag kväll. Allt tyder på att branden var anlagd. 26.3.2016 kl. 23:22

biskopens påskhälsning. Påsken vägrar att inordna sig i enkelt förutsägbara upprepningar, skriver biskop Björn Vikström i sin påskhälsning. 22.3.2016 kl. 00:00

prästvigning. Vid prästvigningen i Borgå domkyrka 20.3.2016 har teologie magister Daniel Nyberg ordinerats till prästämbetet. 22.3.2016 kl. 09:34

”Vem är rädd för svarte man?” sjunger det fiktiva punkbandet Lampedusa i bakgrunden, medan regissören Tanya Weinstein ser på. 22.3.2016 kl. 09:00

skärtorsdag. Förra året öppnade präster i Helsingfors ett tillfälligt fottvätteri till påsken. Nu fortsätter Vanda finska församling i deras fotspår. 22.3.2016 kl. 00:00

Här finns alla färgläggningsbilder som ingått i Kyrkpressen under vårvintern. Klicka på bilderna så kommer du till en utskrivbar version. Bilderna är skapade av Johanna Öst-Häggblom och Sofie Björkgren-Näse. 21.3.2016 kl. 14:58

fattigdom. Hälften av det ekonomiska stöd på totalt 7,8 miljoner som diakonin delade ut ifjol riktades till barnfamiljer. 18.3.2016 kl. 00:00

livsåskådning. Utbildningsverkets svenska sektion i Helsingfors planerar införa gemensamma lektioner i livsåskådning och religion i grundskolan. 18.3.2016 kl. 11:21

bnö. Busslaster har kommit till hennes förbönskvällar genom åren, brev fyllda av oro har skickats till hennes adress. 17.3.2016 kl. 11:26

musik. Sari Murtonen vid Östra Finlands universitet har intervjuat tio unga vuxna om vad de uppfattar som andlig musik. 17.3.2016 kl. 15:23

vanda. Nu är Vandaförsamlingarna och Vanda stad eniga om hur kvarteret vid Dickursby kyrka ska utvecklas. 17.3.2016 kl. 11:02

själavård. Nu går det att fylla i ett kort för att informera vårdpersonal om att du önskar förbön eller nattvard om du råkar ut för en olycka eller sjukdom. 17.3.2016 kl. 11:00

Matbankens insamling av varor som ska delas ut till påsken har inletts på Åland. 17.3.2016 kl. 10:53

yle. I år har det gått 90 år sedan den första radiogudstjänsten sändes. 17.3.2016 kl. 10:52

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00