Johan Westerlund deltog i demonstrationen mot Finlands avvisningar till Afghanistan.

Präster protesterade mot avvisningar

flyktingpolitik. Demonstrationerna mot Finlands avvisningar till Afghanistan engagerade också flera präster. Johan Westerlund tycker att det är naturligt att kyrkan tar politisk ställning. 4.4.2017 kl. 16:54

Ett par hundra personer samlades i går kväll på Helsingfors-Vanda flygfält för att protestera mot Finlands avvisningar till Afghanistan.
Sent på kvällen avgick ett chartrat plan till Kabul med avvisade personer ombord. En familj som består av bland annat en höggravid kvinna och minderåriga barn ströks tidigare under måndagen från listan över dem som skulle med på planet. Med fanns däremot en annan familj som för ett par dagar sedan lämnat in en ny asylansökan eftersom de hade nya bevis att lägga fram. Pastor Marjaana Toivianen som fungerat som familjens ombud hindrades av polisen från att träffa familjen på polisstationen i Böle och på flygfältet, trots att hon kunde visa upp den fullmakt som hon fått av familjen. Enligt polisen var familjen inte intresserade av att träffa sitt ombud, men Toivianen hävdar att hon har fått textmeddelanden från dottern i familjen som bevisar att familjen bett polisen om att få träffa henne.
Bland dem som tvångsdeporterades finns det enligt Toiviainen också personer som inte getts möjlighet att överklaga sina negativa asylbesked, vilket strider mot internationell rätt.

Johan Westerlund, kyrkoherde i Johannes församling, hörde till de präster som närvarade på demonstrationen. Han beskriver stämningen som lugn och säger att poliserna som fanns på plats uppträdde sakligt och inte lät sig provoceras.

– Jag deltog därför att jag var och är illa berörd av flyktingsituationen. Jag tänker på dem som skickas tillbaka till länder där de inte känner sig trygga. Jag ville också visa mitt stöd för dem som engagerat sig för de här människorna och protestera mot hur samhället utvecklats.
Westerlund deltog i egenskap av präst och iklädd kaftan. Han jämför sitt deltagande i demonstrationen med prästernas uppgift att finnas där människorna finns.
– Att jag var där som präst hade den inverkan att de som var där uttryckte sin uppskattning över att kyrkan fanns på plats. Jag förde också ett par samtal med människor som hade ångest över situationen.

Westerlund vill inte sätta sig till doms över myndigheterna, men kritiserar däremot Finlands flyktingpolitik och de politiker som bär ansvar för den.
– Man har bland annat tagit bort möjligheten att få uppehållstillstånd av humanitära skäl och man har också försvårat familjeåterföreningar. Om man vill att de som kommer hit ska kunna bygga upp ett liv här är familjen en grundsten.

Många församlingar valde att läsa upp negativa asylbesked under gudstjänsten i söndags. Det här har väckt en diskussion om huruvida kyrkan får ta politisk ställning eller inte. Johan Westerlund förstår inte varför kyrkan inte skulle få engagera sig politiskt.
– Om vi ser att människor lider nöd förstår jag inte varför kyrkan inte skulle få försöka förändra det samhälle vi lever i.
Det svåra när det gäller uppläsningen av asylbeskeden är enligt Westerlund att många kan uppleva det som om man pekar finger mot polisen eller mot Migris tjänstemän.
– Vi kan inte undgå att tjänstemännen känner sig prickade, men det är inte alls det som är vår avsikt. Vi ger uttryck för den nöd vi ser, vi kan inte tiga om den.

Erika Rönngård



Mest läst

    BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

    KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

    KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

    KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

    MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

    psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

    mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

    BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

    korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

    mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

    vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

    kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

    kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

    BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

    HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

    mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

    orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

    kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

    LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

    gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

    Mest läst