Språket lever och utvecklas – därför behöver också välkända texter uppdateras ibland

bön.

Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller.

9.11.2020 kl. 11:07

Från och med första advent kommer man att be Vår fader i stället för den äldre versionen Fader vår. Enligt församlingspastor Johan Terho har det här varit på tal en längre tid, och nu gör församlingen slag i saken.

En bidragande orsak till bytet är att församlingen vill att konfirmandundervisningen ska vara sammankopplad med gudstjänstlivet.

– Varje år har vi märkt i skriban att det kommer ungdomar som redan kan Vår fader, och vi skulle gärna lära ut Vår fader i skriftskolan.

Terho väntar sig att bytet kan väcka blandade reaktioner.

– För dem som länge bett Fader vår kommer det säkert att kännas främmande, men jag tror också att det finns de som tycker att det är bra att vi tar den nyare versionen i bruk – även om den kanske känns främmande i början.

– Nog har jag själv också en förkärlek för Fader vår eftersom det är den jag lärt mig i skriftskolan i tiderna. Jag tycker ändå att det är bra att vi byter till den mera lättbegripliga Vår fader.

Vår fader baserar sig på den nya översättning av Nya testamentet från 1981 medan Fader vår baserar sig på samma bön i 1917 års bibelöversättning.

– Fader vår i översättningen från 1917 är ganska lik den som finns i 1541 års bibel, säger språkvetaren Monica Äikäs.

I översättningen från 1981 har man till exempel bytt ut varde och tillkomme till konstruktioner med låt: ” Låt ditt namn bli helgat” och ”låt din vilja ske”. En annan märkbar förändring är att man i den nya versionen ber ”utsätt oss inte för prövning i stället för ”inled oss icke i frestelse”.

– Jag har reflekterat en del över skillnaden mellan frestelse och prövning, förändras bönens karaktär nu? Samtidigt tänker jag att bönen inte bara är orden utan hjärtats samtal med Gud. Orden i bönen hjälper oss att uttrycka det tillsammans, säger Terho.

Han ser det som viktigt att vi förstår vad orden vill uttrycka.

– Därför tycker jag det är viktigt att språket moderniseras och att vi för en dialog om vad orden betyder, säger Terho.

Inte bara en ramsa

Men språket handlar inte bara om orden och deras betydelse, utan har också en emotionell sida.

– En sån här bön kan ha ett emotionellt värde, och då kan en nyöversättning kännas främmande. Då känns det lätt som om den nya versionen är sämre än den gamla, säger Äikäs.

Från och med första advent kommer man att be Vår fader i Johanneskyrkans gudstjänster och högmässor. Foto: Kp-Arkiv / Carolina Husu

Eftersom språket förändras måste viktiga texter också moderniseras ibland.

– Vi kan inte göra något åt att språket förändras, det finns i språkets väsen. Men vi människor kan vara lite konservativa och ha svårt att acceptera de här förändringarna, säger Äikäs.

Det kan kännas svårt att byta ut de invanda formuleringarna mot nya, men Äikäs påminner om att det också kan göra gott för vår förståelse av innebörden i orden.

– Bönen blir lätt en mekanisk ramsa som vi rabblar upp utan att tänka över orden om den är formulerad på ett svårt språk.

Enligt Äikäs kan bönen ursprungligen ha varit ett exempel på hur vi kan be naturligt, och inte tänkt som en ramsa vi lär oss utantill.

– Men jag tror inte det är något fel i att man läser den utantill om man tänker på vad det är som man läser.

Herrens bön har blivit viktigare för Monica Äikäs med åren.

– Nu har jag börjat tycka att den är en jättebra sammanfattning av det vi behöver be Gud om för egen del. Den har blivit kär för mig fast jag under många år tyckte att den inte betydde så mycket för mig.


Fader vår blir Vår fader

  • Från och med första advent kommer Vår fader att användas i stället för Fader vår i Johannes församlings högmässor och gudstjänster.
  • I förrättningar – dop, bröllop och begravningar – kan både Fader vår eller Vår fader användas.
  • I gudstjänster och högmässor kommer Johannes församling att använda nya programblad där Vår fader finns med.
  • Matteus församling har redan tidigare gått över till Vår fader.
  • Petrus församling använder Fader vår i gudstjänster, Vår fader på konfirmandläger.
Erika Rönngård

Kolumn. För oss som samlas till Höstdagarna från olika delar av Borgå stift blir det extra tydligt. Vi bär med oss olika dialekter, olika erfarenheter och olika vardagar. Ändå hör vi ihop. 20.10.2025 kl. 15:25

Alla helgons dag. Lördagen den 1 november, på alla helgons dag, är det många som besöker begravningsplatsen för att tända ljus. – Ifall du vill byta några ord med oss eller dricka en mugg varm glögg tillsammans så finns vi på plats i Månsas urnlund mellan klockan 16–19, säger diakonissorna Gunilla Riska och Tua Sandell i Petrus församling. 20.10.2025 kl. 15:11

Helsingfors. Textilier i kyrkan är inget nytt fenomen. Faktum är att den allra första “kyrkan” som nämns i Bibeln, tabernaklet, var en enda stor textil – ett tält, vävt tätt av tunna, tvinnade linnetrådar. Den som någon gång satt upp en väv vet vilken otroligt tidskrävande och tålamodsprövande process det projektet måste ha varit! 20.10.2025 kl. 15:07

Helsingfors. Kommer vi att upprepa de misstag som begicks under 90-talets depression? frågar familjerådgivare Anna Korkman-Lopes på familjerådgivningens 80-årsjubileum. 14.10.2025 kl. 15:06

HALLÅ DÄR. De bjuder in till sagostund vid orgeln i Matteuskyrkan, för dig som är i åldern 6–100. Orgelsagan När valen slukade Jona tar med lyssnaren på en berättelse i både ord och toner. 14.10.2025 kl. 15:22

Kolumn. Varför behövde en allsmäktig Gud sju dagar för att skapa världen? Om han är allsmäktig kunde det väl ha varit klart på en gång. Men så berättar inte skapelseberättelsen. Den visar i stället hur Gud skapar steg för steg. Först ljuset, sedan himmel och hav, och småningom växter, djur – och till sist oss människor. 14.10.2025 kl. 15:13

skriftskola. Hej du som fyller 15 år nästa år! I oktober är det dags att anmäla sig till skriftskolan. 30.9.2025 kl. 12:11

Kolumn. För några år sedan skaffade jag en tatuering på handen. Tatueringen föreställer en ”Ichthys”, alltså en fisk som formas av två böjda linjer. Kanske har du sett en sådan fastlimmad bak på bilar? 30.9.2025 kl. 12:06

Helsingfors. Han är tf församlingspastor i Johannes församling. – Min finländska fru fick hemlängtan efter tio år i Sverige, så nu bor vi i Helsingfors. 30.9.2025 kl. 11:59

PRÄSTVIGNING. Teologie magister Katarina Smeds prästvigdes i Borgå domkyrka igår. Hon ska jobba i Johannes församling. 29.9.2025 kl. 10:37

Helsingfors. Nu finns det en minnesplats också i Helsingfors för dem som förlorat ett barn i missfall eller tidig fosterdöd – eller vars famn är tom av någon annan orsak. 18.9.2025 kl. 10:26

Kolumn. För ett drygt år sedan tog jag ett jättesprång ut i det okända. Jag sade upp mig från ett tryggt jobb med stabil inkomst för att i stället bli frilansande musiker och skådespelare och egenföretagare. 16.9.2025 kl. 09:56

Helsingfors. – Är du boom eller ahaa? Barnkören Jubla delar upp sig i talkörsstämmor och klämmer i med Disneys ”Jag är en stjärna”, så att klassrumstaket i Kårböleskolan nästan lättar. 16.9.2025 kl. 10:06

petrus. Hon är gäst i nystartade Petrus Liv, som är en fåtöljgudstjänst med inbjudna gäster. – Med fåtöljgudstjänst associerar jag mer eller mindre bekväma berättelser och samtal i ett gudstjänstrum, säger Monica Cleve som till vardags jobbar som kyrkoherde i Hangö svenska församling. 16.9.2025 kl. 09:53

Helsingfors. Vi frågade sex människor och de svarade. Intervjuerna har ingått i en serie som publicerats på Kyrkan i Helsingfors Instagram och Facebook-kanaler sommaren 2025. 2.9.2025 kl. 11:10