St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.
St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.

"I vår församling har vi anglikaner, ortodoxa och katoliker, men nästan inga lutheraner"

Helsingfors .

Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors.

6.7.2020 kl. 14:54

Kristian Willis växte upp i Luvia utanför Björneborg. Att han över huvud taget växte upp i Finland var en slags kompromiss.

– Min pappa kommer från England. Han är arkitekt och storgillar finsk arkitektur. Han kom hit för att jobba och lära sig mer om den finländska arkitekturen.

Willis pappa hittade International Evangelical Church, IEC. Där lärde han känna en kvinna från Danmark som han blev förälskad i.

– Min mormor hade varit krigsbarn, hon skickades till Danmark under kriget och återvände sedan dit när hon blev myndig. Min mamma kom hit för att söka sina rötter och för att studera till barnmorska.

När Kristian Willis blev präst för den engelska gudstjänstgemenskapen St. Matthew’s International Lutheran Church slöts en cirkel – St. Matthews är nämligen en fortsättning på det arbete som IEC inledde.

När han får frågan varför han blev präst drar han sig till minnes ett kort samtal han hade med Yvonne Terlinden alldeles innan prästvigningen ägde rum.

– Hon frågade varför jag såg bekymrad ut och jag svarade att det är lite spännande att bli präst. Då sade hon: Han har valt dig. Och det är det jag också tror och tänker: Jag blev präst i första hand för att Gud ville att det skulle vara så, det kändes naturligt.

St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.

– Det här är en kraftigt växande verksamhet. Det kommer hela tiden fler och fler invandrare till Helsingfors och många av dem som kommer söker ett andligt hem. Nästan varje söndag har vi någon ny i gudstjänsten, och många av dem återkommer.

Den internationella gudstjänstgemenskapen i Matteuskyrkan samlar människor från alla kontinenter – människor med olika språk och olika andliga traditioner. Därför tror Willis att han har nytta av att själv ha bott utomlands under tre års tid och av att han rört sig i många olika kristna sammanhang.

– I Finland glömmer vi lätt bort att den evangelisk-lutherska kyrkan är en väldigt liten del av den globala kyrkan. I vår församling har vi till exempel anglikaner, ortodoxa och katoliker, men nästan inga lutheraner.

– Jag försöker inte gömma att det här är en luthersk församling, men jag fokuserar jättemycket på det som vi har gemensamt.

Tekniskt sett är St. Matthew’s International Lutheran Church en gudstjänstgemenskap och inte en församling.

– Jag hoppas att vi en dag kan grunda en egen församling för att sänka tröskeln för människor som flyttat hit från utlandet att bli medlemmar i kyrkan.

Svårt för många att leva i Finland

Kristian Willis är van att röra sig mellan olika språk. Även om finska är det språk han kan bäst har han jobbat på svenska och engelska.

– Mitt modersmål är egentligen danska, som jag inte är så bra på längre. Engelska talar jag nästan lika bra som finska.

Även om han studerat teologi vid Åbo Akademi hade han aldrig tänkt att han skulle jobba på svenska. Han medger att det var lite nervöst när han började jobba i Karis-Pojo svenska församling.

– Jag kunde inte alls det andliga språket. Inför min första jordfästning var jag rädd att jag skulle säga något dumt. Jag kunde säga ungefär: ”Else-Maj är död. Nu är vi ledsna.” Men småningom lärde jag mig mer.

Helsingfors har blivit en betydligt mer internationell stad sedan hans pappa anlände i slutet av 1970-talet.

– Min pappa har berättat att det nästan var omöjligt för honom att hyra lägenhet när han kom hit. Många husbolag hade regler som förbjöd uthyrning till utlänningar.

Men Finland är fortfarande ett land där det är svårt att integreras.

– Det är nästan omöjligt att få jobb utan att kunna språket.

De diakonala behoven i St. Matthew’s är stora. Det handlar inte så mycket om ensamhet, men många har ont om pengar eller till och med ont om mat.

– Nu när jag börjar lära känna mina församlingsbor lite bättre spricker bubblan. Jag märker att det kan vara oerhört svårt att leva i Finland, speciellt för papperslösa.

Livet i den internationella gudstjänstgemenskapen ser mycket annorlunda ut än i Karis-Pojo svenska församling. Även om gudstjänstbesökarna har väldigt varierande bakgrund har många det gemensamt att de kommer från länder där det inte finns en folkkyrka eller statskyrka.

– De kommer från små församlingar där de är vana att göra allt själva. Jag kan tänka mig att de skulle bli lite frustrerade om de inte erbjöds något att göra.

– För dem är det här deras andliga hem. Det är mera än att ha en from hobby, det är ett helt liv. Man äter tillsammans, far på utflykt tillsammans. Jag vill att vi ska kunna svara på de här förväntningarna. Jag tror att vi kommer att lyckas gå i den riktningen även om vi fortfarande har långt att gå.

Han ser fram emot att få komma igång med arbetet efter restriktionerna – det är svårt att bygga en gemenskap över nätet. Det finns planer på både retreat och ett konfirmandläger på engelska och han drömmer om fotbollslag och grillpartyn.

– Det finns jättemycket potential i det här arbetet, men det viktigaste är att vi möter den enskilda individen och lyckas tjäna henne så att hen upplever att Gud älskar henne.

Den engelska gudstjänstgemenskapen samlas i Matteuskyrkan i Helsingfors.

Text och foto: Erika Rönngård
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

Helsingfors. Nicolina ”Ninni” Grönroos ska gifta sig i sommar och funderar på att delta i Nöd och lust-kvällen för att bekanta sig med bra vigselmusik och provpromenera fram till altaret. 19.2.2024 kl. 08:00

Helsingfors. Saga Brummer vikarierar kanslisekreteraren i Johannes församling tills vidare. 19.2.2024 kl. 08:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

Kolumn. Vad får dig att orka? Orka med vardagen och brådskan, eller det långa ensamma veckoslutet? Vad får dig att orka när du inte kan undvika de dagligen återkommande deprimerande nyheterna om allt elände i världen? 5.2.2024 kl. 15:09

HALLÅ DÄR. Onsdagen den 14.2 firar vi vändagen. 5.2.2024 kl. 15:04

HALLÅ DÄR. Hon är ny ungdomsarbetare i Johannes församling. 22.1.2024 kl. 08:00
Pauliina Kittilä är konstnär och jobbar som informatör i Petrus församling.

Kolumn. Hur mår ditt hjärta? Jag tycker vi borde börja ställa den frågan åt oss själva och varandra oftare. 22.1.2024 kl. 08:00
Välkomna till vardagsrummet! Hälsar projektansvariga Gun Geisor och församlingsrådsmedlem Pia Öhman, som är glada åt ny verksamhet på en nygammal plats på församlingens område.

Helsingfors. I dagens samhälle är verksamhet där olika generationer möts viktig, säger Pia Öhman, medlem i Johannes församlingsråd. Men sådana mötesplatser finns det inte många av. Där kan församlingen göra en stor insats. 22.1.2024 kl. 08:00
Laura Leipakka vill fira jul med gudstjänst på julaftonskvällen, Patrick Koski längtar efter gemenskap och brädspel.

Helsingfors. Laura Leipakka ser fram emot en fridfull jul ensam i stan. Patrick Koski satsar fullt ut på gemenskap. 18.12.2023 kl. 08:00

Kolumn. Vet du vad ordet ”oväld” betyder? Eftersom du läser KP har du säkert hört eller läst juldagens profetia ur profeten Jesajas bok många gånger. Orden blir bekanta och hör till julbönen, men deras exakta innebörd känns ofta inte så viktig. I år lyser ändå Jesaja-textens ord som neonljus: med oväld skipar han rätt åt de fattiga i landet. 18.12.2023 kl. 08:00

HALLÅ DÄR!. Han firar i år juldagen i Petruskyrkan med julgröt och julsånger. 18.12.2023 kl. 08:00

matteus. De övar inför luciadagen tillsammans med sin kör. – Vi har nog varit med i luciatåget förut som tärnor, en gång blev jag nästan lucia på dagis, berättar Isabella Tran. 4.12.2023 kl. 00:00

Kolumn. Gör porten hög, gör dörren bred – tiden före och omkring jul fylls våra kyrkor med advents- och julmusik. 4.12.2023 kl. 00:00
Kororgeln i Johanneskyrkan hör till en av många orglar i Finland som Sixten Enlund varit med om att jobba fram. Piporna är handmålade och går i samma färgskala som kyrkorummet ursprungligen målats i.

Helsingfors. Under Sixten Enlunds drygt 50 år som kyrkomusiker har han fått se både vigslarna och de övriga förrättningarna ändra karaktär. ”Men sorgen vid jordfästningarna är fortfarande densamma. 4.12.2023 kl. 00:00