Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

Alla behöver gemenskap

gemenskap.

Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser.

16.1.2020 kl. 00:01

– Gemenskapen hör till människans biologiska natur. Vi har ett behov av att känna att världen vi lever i är verklig, och att få dela samma upplevelse med andra människor bekräftar det, säger Mikko Lagerspetz, professor i sociologi vid Åbo Akademi.

– Gemenskap kan vara det som uppstår när en grupp människor äter en måltid tillsammans – men det är inte sagt att den gör det. Det avgörande är känslan av att vi möts, att man får vara del av något och får bli sedd, säger Benjamin Sandell, församlingspastor i Petrus församling.

– I kyrkan säger vi ofta att vi hör till samma familj, men sedan sitter vi och tittar varandra i nacken under gudstjänsten. Om vi är Guds familj behöver vi leva ut det i praktiken, säger Sandell.

Som exempel nämner han en av församlingens grupper där en av medlemmarna på grund av en livskris behövde flytta. De andra medlemmarna ställde självmant upp och ordnade flytten åt honom, och mannen fick uppleva deras vilja att hjälpa honom.

Moderniseringen av samhället har enligt Mikko Lagerspetz gjort att vi under många möten med andra människor visar upp oss själva i avgränsade roller.

– På sätt och vis gör det oss friare när vi inte behöver ta hänsyn till annat än det uppdrag som är aktuellt. Men vi betalar ett pris för friheten i och med att den gör oss mer isolerade från andra människor.

Men moderniteten har också gett oss möjligheten att känna gemenskap med fler människor.

– Det finns också dåliga gemenskaper, de som leder till mobbning eller till att man börjar lyssna för mycket på den som säger: det där kommer aldrig att lyckas. En sak som kan motverka detta är att ha bredare nätverk – prata med fler människor, säger Lagerspetz.

Till vänster Benjamin Sandell (foto: Emelie Wikblad) som är församlingspastor i Petrus församling och till höger Mikko Lagerspetz (foto: Else Lagerspetz) som är professor i sociologi vid Åbo Akademi.

Enligt Benjamin Sandell är gemenskap mindre självklart i dag än den var för några generationer sedan när många levde i storfamilj.

– Jag tror att det är något vi tappat och fortfarande längtar efter.

Därför erbjuder Petrus församling inte bara gudstjänstgemenskap utan också hemgrupper som kan vara lite som en utvidgad familj.

Samma upplevelse på olika plats

I dag ingår många i en gemenskap över nätet – kanske med andra som spelar samma spel eller som diskuterar ett gemensamt intresse.

– Gemenskapen på nätet måste alltid bottna i en delad erfarenhet, man känner inte gemenskap bara genom att man kopplas samman av tekniken, säger Lagerspetz.

Han tror ändå att det alltid är något som uteblir i en gemenskap på nätet jämfört med den som uppstår ansikte mot ansikte. Men gränsen är inte solklar. Man kan också känna en gemenskap med människor som till exempel sett samma film som en själv, även om man sett den vid olika tillfällen.

– Det är lätt att känna nostalgi och tänka att precis allt var bättre förr. Men allt var säkert inte bättre förr, och det går hur som helst inte att vända tillbaka till den tiden. Vi måste i stället utgå från den tid vi lever i och se vad som går att återskapa nu.

Benjamin Sandell tror att vi småningom börjar lära oss att vi inte måste klara allt på egen hand.

– När jag ser på dem som är yngre än mig märker jag att sårbarhet har fått ett större värde. Man märker det också på våra superhjältehistorier, det är ingen av dem som har allt på det klara längre utan alla har någon form av inre demoner de kämpar med.

Erika Rönngård

matteus. De övar inför luciadagen tillsammans med sin kör. – Vi har nog varit med i luciatåget förut som tärnor, en gång blev jag nästan lucia på dagis, berättar Isabella Tran. 4.12.2023 kl. 00:00

Kolumn. Gör porten hög, gör dörren bred – tiden före och omkring jul fylls våra kyrkor med advents- och julmusik. 4.12.2023 kl. 00:00
Kororgeln i Johanneskyrkan hör till en av många orglar i Finland som Sixten Enlund varit med om att jobba fram. Piporna är handmålade och går i samma färgskala som kyrkorummet ursprungligen målats i.

Helsingfors. Under Sixten Enlunds drygt 50 år som kyrkomusiker har han fått se både vigslarna och de övriga förrättningarna ändra karaktär. ”Men sorgen vid jordfästningarna är fortfarande densamma. 4.12.2023 kl. 00:00

julkalender. – För mig behövs både mys och mening, annars blir det inte jul, säger Maria Sundblom Lindberg, som i år skrivit texterna till adventskalendern som kommer med KP till församlingsmedlemmarna i Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Borgå. 20.11.2023 kl. 08:00

Kolumn. Har också du någon gång tänkt att du ska stilla dig inför julen? Vänta på den, ta in budskapet, erfara det. 20.11.2023 kl. 08:00

HALLÅ DÄR. Hon brukar spela ängel i församlingens julvandring för barn i Johanneskyrkan. 20.11.2023 kl. 08:00
Evenemanget är öppet för alla och gratis att delta i.

allhelgona. Evenemanget "Dödens trädgårdar" bjuder in personer i alla åldrar att njuta av en minnesvärd alla helgons dag på Malms och Sandudds begravningsplatser. 25.10.2023 kl. 15:18

Helsingfors. Legobygge, nya snabbspårvagnen, Tinder och Tallinn – det var några av samtalsämnena runt bordet vid senaste träff med ”Kaffe på stan”. 6.11.2023 kl. 16:05

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Petruskyrkan. De besöker Dagscafé i Petruskyrkan för att det är så roligt att träffa människor och umgås. 6.11.2023 kl. 08:00

Kolumn. Det är en fråga som jag som församlingsrådsmedlem har funderat på de senaste månaderna. Låt oss inte sticka under stol med det faktum att kyrkan i Helsingfors förlorar medlemmar i stora mängder varje år. 25.10.2023 kl. 15:01

HALLÅ DÄR. Sofia Lindroos är sångerska violinlärare och körledare. Hon medverkar i requiemmässan i Johanneskyrkan onsdag 1.11 kl 18, som en del av den nybildade projektgruppen Scola Sancti Ioannis. 25.10.2023 kl. 14:56

HALLÅ DÄR. Han ser fram emot stiftets stora ungdomssamling Höstdagarna, som arrangeras i Toijala under allhelgonahelgen. 9.10.2023 kl. 12:28

Kolumn. Vad drömmer du om att bli när du är stor? Den här frågan hör till de vanligaste när jag intervjuar skolelever under arbetsresor. 9.10.2023 kl. 12:25
Fred handlar om hur vi bemöter varandra trots att vi är av olika åsikt, säger Sarah Tiainen.

Helsingfors. I Helsingfors firas Ekumeniska ansvarsveckan bland annat med en bönekväll och en konsert i slutet av oktober. – Fred börjar med att se sig i spegeln. 9.10.2023 kl. 12:22