Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

Alla behöver gemenskap

gemenskap.

Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser.

16.1.2020 kl. 00:01

– Gemenskapen hör till människans biologiska natur. Vi har ett behov av att känna att världen vi lever i är verklig, och att få dela samma upplevelse med andra människor bekräftar det, säger Mikko Lagerspetz, professor i sociologi vid Åbo Akademi.

– Gemenskap kan vara det som uppstår när en grupp människor äter en måltid tillsammans – men det är inte sagt att den gör det. Det avgörande är känslan av att vi möts, att man får vara del av något och får bli sedd, säger Benjamin Sandell, församlingspastor i Petrus församling.

– I kyrkan säger vi ofta att vi hör till samma familj, men sedan sitter vi och tittar varandra i nacken under gudstjänsten. Om vi är Guds familj behöver vi leva ut det i praktiken, säger Sandell.

Som exempel nämner han en av församlingens grupper där en av medlemmarna på grund av en livskris behövde flytta. De andra medlemmarna ställde självmant upp och ordnade flytten åt honom, och mannen fick uppleva deras vilja att hjälpa honom.

Moderniseringen av samhället har enligt Mikko Lagerspetz gjort att vi under många möten med andra människor visar upp oss själva i avgränsade roller.

– På sätt och vis gör det oss friare när vi inte behöver ta hänsyn till annat än det uppdrag som är aktuellt. Men vi betalar ett pris för friheten i och med att den gör oss mer isolerade från andra människor.

Men moderniteten har också gett oss möjligheten att känna gemenskap med fler människor.

– Det finns också dåliga gemenskaper, de som leder till mobbning eller till att man börjar lyssna för mycket på den som säger: det där kommer aldrig att lyckas. En sak som kan motverka detta är att ha bredare nätverk – prata med fler människor, säger Lagerspetz.

Till vänster Benjamin Sandell (foto: Emelie Wikblad) som är församlingspastor i Petrus församling och till höger Mikko Lagerspetz (foto: Else Lagerspetz) som är professor i sociologi vid Åbo Akademi.

Enligt Benjamin Sandell är gemenskap mindre självklart i dag än den var för några generationer sedan när många levde i storfamilj.

– Jag tror att det är något vi tappat och fortfarande längtar efter.

Därför erbjuder Petrus församling inte bara gudstjänstgemenskap utan också hemgrupper som kan vara lite som en utvidgad familj.

Samma upplevelse på olika plats

I dag ingår många i en gemenskap över nätet – kanske med andra som spelar samma spel eller som diskuterar ett gemensamt intresse.

– Gemenskapen på nätet måste alltid bottna i en delad erfarenhet, man känner inte gemenskap bara genom att man kopplas samman av tekniken, säger Lagerspetz.

Han tror ändå att det alltid är något som uteblir i en gemenskap på nätet jämfört med den som uppstår ansikte mot ansikte. Men gränsen är inte solklar. Man kan också känna en gemenskap med människor som till exempel sett samma film som en själv, även om man sett den vid olika tillfällen.

– Det är lätt att känna nostalgi och tänka att precis allt var bättre förr. Men allt var säkert inte bättre förr, och det går hur som helst inte att vända tillbaka till den tiden. Vi måste i stället utgå från den tid vi lever i och se vad som går att återskapa nu.

Benjamin Sandell tror att vi småningom börjar lära oss att vi inte måste klara allt på egen hand.

– När jag ser på dem som är yngre än mig märker jag att sårbarhet har fått ett större värde. Man märker det också på våra superhjältehistorier, det är ingen av dem som har allt på det klara längre utan alla har någon form av inre demoner de kämpar med.

Erika Rönngård
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

Helsingfors. Nicolina ”Ninni” Grönroos ska gifta sig i sommar och funderar på att delta i Nöd och lust-kvällen för att bekanta sig med bra vigselmusik och provpromenera fram till altaret. 19.2.2024 kl. 08:00

Helsingfors. Saga Brummer vikarierar kanslisekreteraren i Johannes församling tills vidare. 19.2.2024 kl. 08:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

Kolumn. Vad får dig att orka? Orka med vardagen och brådskan, eller det långa ensamma veckoslutet? Vad får dig att orka när du inte kan undvika de dagligen återkommande deprimerande nyheterna om allt elände i världen? 5.2.2024 kl. 15:09

HALLÅ DÄR. Onsdagen den 14.2 firar vi vändagen. 5.2.2024 kl. 15:04

HALLÅ DÄR. Hon är ny ungdomsarbetare i Johannes församling. 22.1.2024 kl. 08:00
Pauliina Kittilä är konstnär och jobbar som informatör i Petrus församling.

Kolumn. Hur mår ditt hjärta? Jag tycker vi borde börja ställa den frågan åt oss själva och varandra oftare. 22.1.2024 kl. 08:00
Välkomna till vardagsrummet! Hälsar projektansvariga Gun Geisor och församlingsrådsmedlem Pia Öhman, som är glada åt ny verksamhet på en nygammal plats på församlingens område.

Helsingfors. I dagens samhälle är verksamhet där olika generationer möts viktig, säger Pia Öhman, medlem i Johannes församlingsråd. Men sådana mötesplatser finns det inte många av. Där kan församlingen göra en stor insats. 22.1.2024 kl. 08:00
Laura Leipakka vill fira jul med gudstjänst på julaftonskvällen, Patrick Koski längtar efter gemenskap och brädspel.

Helsingfors. Laura Leipakka ser fram emot en fridfull jul ensam i stan. Patrick Koski satsar fullt ut på gemenskap. 18.12.2023 kl. 08:00

Kolumn. Vet du vad ordet ”oväld” betyder? Eftersom du läser KP har du säkert hört eller läst juldagens profetia ur profeten Jesajas bok många gånger. Orden blir bekanta och hör till julbönen, men deras exakta innebörd känns ofta inte så viktig. I år lyser ändå Jesaja-textens ord som neonljus: med oväld skipar han rätt åt de fattiga i landet. 18.12.2023 kl. 08:00

HALLÅ DÄR!. Han firar i år juldagen i Petruskyrkan med julgröt och julsånger. 18.12.2023 kl. 08:00

matteus. De övar inför luciadagen tillsammans med sin kör. – Vi har nog varit med i luciatåget förut som tärnor, en gång blev jag nästan lucia på dagis, berättar Isabella Tran. 4.12.2023 kl. 00:00

Kolumn. Gör porten hög, gör dörren bred – tiden före och omkring jul fylls våra kyrkor med advents- och julmusik. 4.12.2023 kl. 00:00
Kororgeln i Johanneskyrkan hör till en av många orglar i Finland som Sixten Enlund varit med om att jobba fram. Piporna är handmålade och går i samma färgskala som kyrkorummet ursprungligen målats i.

Helsingfors. Under Sixten Enlunds drygt 50 år som kyrkomusiker har han fått se både vigslarna och de övriga förrättningarna ändra karaktär. ”Men sorgen vid jordfästningarna är fortfarande densamma. 4.12.2023 kl. 00:00