Benjamin Laustiola är den konkreta länken mellan butikernas överblivna matlager och de matserveringar och -utdelningar som församlingarna i Helsingfors ansvarar för.

Du behöver inte skämmas

mathjälp.

Benjamin Laustiola misstänker att det finns många hungriga stadsbor som inte söker mathjälp fastän de borde. Nu hoppas han på bättre logistik och mindre skam kring brödköerna.

11.7.2019 kl. 00:01

– Egentligen är det ju inte brödköer vi har utan matköer. Från butikerna kommer allt från kött och fisk till grönsaker och frukt vars sista försäljningsdatum gått ut, säger Benjamin Laustiola som jobbar som chaufför i ett pilotprojekt kring mathjälp som församlingarna och staden startat tillsammans.

De senaste veckorna har han följt med matutdelningen i Kvarnbäcken och lunchrestaurangerna Waste & Feast som tillreder förmånlig lunch på svinnmat. Han har varit i Vanda och sett hur man arbetar med en egen matterminal och besökt affärer där överbliven mat upphämtas.

– Efter dryga tio matbutiker har vi en paketbil full, från golv till tak, lastad med mat. Mängden överbliven mat från affärerna har nog överraskat mig.

Men också mängden människor som söker mathjälp i Helsingfors är stor: Cirka 800 personer kommer dagligen till Kvarnbäcken, bara diakonicentret Snellu har knappa 100 matgäster per dag.

– Ändå misstänker jag att det är många som inte kommer eftersom de skäms över sin situation, säger Laustiola som hoppas att det ska bli ändring på den saken.

Som en del av det tvååriga projektet funderar man också aktivt över hur matutdelningen kunde omformas till en slags verksamhet, ett ställe dit man inte enbart kommer för att fylla ett basbehov utan kanske för att umgås, lyssna på musik eller gå en kurs.

– Men i samband med verksamheten skulle det alltid finnas möjlighet att plocka åt sig mat.

Jag tror absolut att det finns potential att bredda konceptet kring matutdelningen, de människor jag mött där söker mening och innehåll i sina liv, också fastän vardagen är tuff.


Spjutspets framåt
Som chaufför är det Benjamin Laustiolas uppgift att agera en slags spindel i nätet mellan butiker, kök, restauranger och matutdelningar. Butikerna vill att han kommer en viss tid, råvarorna behövs i tid för lunchen, det är rusning, kylkedjor och avstånd som ska beräknas.

– Jag planerar flera olika rutter bara för en månads arbete, sedan testar jag och ser hur det löper. Mycket handlar också om kommunikation med butikspersonal, hur man sorterar maten smidigt, på utrymmenas och bilens storlek.
Egentligen handlar hela matprojektet till stor del om logistik och koordinering, om att få överblivna resurser att möta obesvarade behov.

– Och om att bemöta människor på ett positivt sätt. Jag tror att man hjälper mer om man själv är motiverad och hoppas att vårt projekt ska bli en spjutspets som banar väg för något nytt.

FAKTA

Bättre mathjälp
Helsingfors stads och den kyrkliga samfällighetens gemensamma tvåårsprojekt.
Målet är att hjälpa helsingforsarna att komma i kontakt med matjhälp och service.
För den som är intresserad erbjuds också möjlighet till gemenskap.

Här kan du äta under sommaren
Diakonihuset Hermanni, Tavastvägen 73. Diakonilunch för 1 € onsdagar kl. 11.30–13.
Munkshöjdens kyrka, Raumovägen 3. Torsdagar kl. 18. Frivillig avgift.
Sockenbacka kyrka, Skinnhandlargränden 4. Gemensam måltid tisdagar kl. 11.30–13, 2 €, barn 7–12 år 1 €.
Se hela listan på helsingforsforsamlingar.fi.

Här kan du hämta mat under sommaren
Livsmedelshjälp i Kvarnbäcken, Mjölgränden 3. Mån–fre kl. 8–11.
Diakonihuset Hermanni, Tavastvägen 73. Måndagar och torsdagar cirka kl. 12.
Paavalinkirkko, Sammattivägen 5. Tisdagar kl. 10.
Malms kyrka, Kommunalvägen 1. Brödutdelning torsdagar kl. 11.30.
Se hela listan på helsingforsforsamlingar.fi.

Nina Österholm

HELSINGFORS . Vi tog pulsen på kanslisterna i Helsingfors svenska församlingar! 23.1.2025 kl. 11:08

Johannes. – Det är kiva att sitta och pyssla och diskutera allt möjligt med barnen på fritids. Barnen har varit jätteglada åt att ha mig här. Sandi Bengts är ny barnledare i Johannes församling. 23.1.2025 kl. 10:48

julfirande. Olyckligtvis har siffrorna i telefonnumret där du kan anmäla dig till julaftonens firande kastats om i papperstidningen. Här hittar du rätt nummer: 050 568 65 98. 16.12.2024 kl. 12:07

matteus. Julvandringen i Matteuskyrkan hör till Linda Wahlman-Strandbergs viktigaste adventstraditioner. 3.12.2024 kl. 13:50

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

petrus. Hon är ny församlingspastor i Petrus församling. – Jag känner stor glädje över att få bli medarbetare i Petrus församling en tid framöver. 3.12.2024 kl. 13:56

Kolumn. Julen är en tid då vi påminns om den största gåvan som någonsin gavs till mänskligheten – Jesus Kristus, världens ljus. Världen har fått en räddare. Det är väl värt att firas, vilket vi gör när vi samlas kring julbordet, tänder ljusen och utbyter klappar under julhögtiden. 3.12.2024 kl. 14:00

SLOTTSBALEN. Han vill fråga presidenten om var ungdomarna ska hitta framtidshopp. – Många av regeringens nedskärningar riktar sig mot ungdomar, man vill skära ner 15 procent av ungdomssektorn. 26.11.2024 kl. 13:04

Kolumn. När ska det ljusna? När ska vi kunna säga att vi går mot bättre tider, att hoten med klimat, med krig, med allt större sociala klyftor minskar? 26.11.2024 kl. 13:22

Kolumn. Det var i maj 2002 jag med öppet sinne började som diakonissa i Norra svenska församlingen. 11.11.2024 kl. 14:30

HALLÅ DÄR. Aschan är ny församlingspastor i Johannes församling. 11.11.2024 kl. 14:06

Helsingfors. Verksamheten fortsätter i mindre utrymmen. Kvällsmässor ordnas flera söndagar i terminen. 11.11.2024 kl. 13:58

HALLÅ DÄR. Hon pratar med dig om döden på alla helgons dag. – Vad händer när man dör? Det är nog en svår fråga. Egentligen vet ju ingen av oss vad som händer eftersom vi alla lever, funderar Catarina Bärlund-Palm. 22.10.2024 kl. 19:25

Kolumn. På hösten får ljus en speciell betydelse i förhållande till det tilltagande mörkret. Ljuset lyser upp, det vägleder, det ger trygghet. Levande ljus kan få oss att stanna upp och stilla oss, att känna samhörighet och gemenskap, och att minnas. 22.10.2024 kl. 19:20

Kolumn. Forskning visar att par som hanterar oenighet och olikheter tidigt håller ihop längre. 10.10.2024 kl. 13:57