En kyrklig vigsel kan, till skillnad från vad många tror, vara ytterst enkel att genomföra.

Enkel vigsel lockar allt fler

Par.

Många väljer i dag magistraten för en snabb vigsel. Är kyrkan för krånglig också för sina egna medlemmar?

12.4.2018 kl. 00:00

I dag väljer många par att gifta sig borgerligt. Också i de fall där båda hör till kyrkan gifter sig dryga 40 procent vid magistraten. Enligt Juhana Laine, som undersökt fenomenet i sin pro gradu-avhandling i teologi, beror det dels på praktiska orsaker, dels på missuppfattningar gällande kyrklig vigsel. ”Vi ville gifta oss snabbt och enkelt. Ingen planering, ingen stress, inga gäster, inte ens vittnen”, kommenterar en av de 50 respondenterna i Laines undersökning. ”Eftersom jag var höggravid kändes borgerlig vigsel som det enklaste alternativet. Vi bestämde oss för att sköta undan den officiella biten innan barnet föddes”, svarade en annan.

Är en kyrklig vigsel besvärligare att ordna än en borgerlig?

– Nej, kyrklig vigsel är definitivt inte besvärligare att ordna. Det är kanske till och med enklare då prästerna i regel är väldigt flexibla med tidpunkten och platsen för vigseln.

Det säger Johan Terho som är församlingspastor i Johannes församling.

Han tror att missuppfattningen gällande kyrkliga vigslar beror på ordet kyrka och att man lätt associerar kyrkobyggnaden med stora festligheter.

– Men en vigsel i kyrkan kan vara väldigt liten med endast brudparet, prästen och två vittnen på plats. Och en kyrklig vigsel måste ju inte alls ske i kyrkan, den kan äga rum i princip var som helst. Det enda som måste förberedas är hindersprövningen som också behövs vid borgerlig vigsel.

Tio minuter mitt i skogen

En av de enklaste vigslar Johan Terho själv förrättat var ute i naturen.

– Brudparet hade i förväg utsett en plats vid en naturstig där de önskade att vigseln skulle äga rum. Det var vacker utsikt över området just där. Vigseln tog cirka tio minuter och stämningen var mycket familjär. På plats var brudparets närmaste vänner och föräldrar.

Terho tror att kyrkan kan vara precis lika smidig som magistraten.

– Och mycket personligare, om du vill det. Före vigseln får man träffa prästen som viger och då kan man tillsammans fundera på hur vigseln ska se ut för att passa just en själv.

En kväll i nöd och lust

Mer information om såväl snabba vigslar som stora kyrkbröllop blir det onsdagen den 18 april klockan 18-20 i Högbergsgården när församlingarna bjuder på Nöd och lust-kväll. Där finns det möjlighet att lyssna till vigselmusik, gå igenom vigselformuläret och ställa de frågor som man går och grunnar på när det gäller vigsel och bröllop.

– Det är ett perfekt tillfälle att ställa frågor och få reda på exakt vilka möjligheter det finns för en kyrklig vigsel, säger Johan Terho som själv deltar i kvällen.

Det är också möjligt att anhålla om hindersprövning under kvällen.

Vill du veta mer?

  • En infokväll om vigsel ordnas onsdag 18.4 kl. 18–20, i Högbergsgården, Högbergsgatan 10.
  • Från kl. 17.30 finns det möjlighet att anhålla om hindersprövning.
  • Det bjuds på kaffe och bröllopstårta.
Nina Österholm

Helsingfors. Genom sina kläder vill Elin Riska peka på Gud. – Idén med Jesusmerch kom från mitt kompisgäng. Vi tänkte att det skulle vara roligt med en slags team-skjorta, ”partner looks” för oss. Då vi började idéa fram merchen tog jag pennan i handen och slutligen kom vi gemensamt fram till sloganen ”Created for His Glory”. 11.2.2025 kl. 19:38

HALLÅ DÄR. Både hon och hemkyrkan Matteus jubilerar 40 år i år. Som kyrkvaktmästare i Matteuskyrkan får Gerlin-Ontronen fira jubileum hela året eftersom också Matteuskyrkan själv firar 40 år i år. 11.2.2025 kl. 19:32

Kolumn. Hur härligt är det inte att få flytta in i nya och egna utrymmen! Det fick vi i Matteus församling uppleva när Matteuskyrkan invigdes 24.2.1985 på Mattiasdagen. 11.2.2025 kl. 19:28

Helsingfors. Jean Nubaha Banyanga kom till tro genom en upplevelse av det ovanligare slaget: när han var tolv år bad en evangelist för honom och genast fick han sin syn tillbaka. 29.1.2025 kl. 13:27

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

matteus. Hon är tf kantor i Matteus församling och vill gärna spela tillsammans med dig! 29.1.2025 kl. 13:18

Kolumn. Ett av mina tidigare barndomsminnen är när jag sitter i min farmors vardagsrum på Drumsö och tittar på hennes juldekorationer i fönstret. Det var tre papperslyktor i rött och grönt. Tro, hopp och kärlek. Vackrast tyckte jag tro-symbolen var, den hade två färger, både grönt och rött, medan de andra två var endast röda. 29.1.2025 kl. 13:14

HELSINGFORS . Vi tog pulsen på kanslisterna i Helsingfors svenska församlingar! 23.1.2025 kl. 11:08

Johannes. – Det är kiva att sitta och pyssla och diskutera allt möjligt med barnen på fritids. Barnen har varit jätteglada åt att ha mig här. Sandi Bengts är ny barnledare i Johannes församling. 23.1.2025 kl. 10:48

julfirande. Olyckligtvis har siffrorna i telefonnumret där du kan anmäla dig till julaftonens firande kastats om i papperstidningen. Här hittar du rätt nummer: 050 568 65 98. 16.12.2024 kl. 12:07

matteus. Julvandringen i Matteuskyrkan hör till Linda Wahlman-Strandbergs viktigaste adventstraditioner. 3.12.2024 kl. 13:50

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

petrus. Hon är ny församlingspastor i Petrus församling. – Jag känner stor glädje över att få bli medarbetare i Petrus församling en tid framöver. 3.12.2024 kl. 13:56

Kolumn. Julen är en tid då vi påminns om den största gåvan som någonsin gavs till mänskligheten – Jesus Kristus, världens ljus. Världen har fått en räddare. Det är väl värt att firas, vilket vi gör när vi samlas kring julbordet, tänder ljusen och utbyter klappar under julhögtiden. 3.12.2024 kl. 14:00

SLOTTSBALEN. Han vill fråga presidenten om var ungdomarna ska hitta framtidshopp. – Många av regeringens nedskärningar riktar sig mot ungdomar, man vill skära ner 15 procent av ungdomssektorn. 26.11.2024 kl. 13:04