Monica Heikel-Nyberg är kaplan i Johannes församling.

Alla bär vi vår öken med oss

Tankar. Hur ser det område ut i ditt liv som inte låter sig kontrolleras, som är kaos och rädsla? 14.2.2018 kl. 12:37

Hur ser din öken ut? Området i ditt liv som inte låter sig kontrolleras, det som är kaos och rädsla och onda minnen? Där dina tankar går i cirkel utan att hitta vägen vidare, och där frestelsen att bara ge upp kommer så nära.
Alla bär sin egen öken med sig. Ibland kanske det är taggiga klippblock av ångest och utanförskap. Någon gång går stigen längs med bråddjupen mot det som bara inte fick hända. Andra gånger pulsar du fram över slentrianens oändliga sanddyner.

I öknen är du inte ensam. Du har sällskap av dina egna tankar, utan att kunna söka skydd i vardagens trygga rutiner. Öknens obarmhärtiga ljus förvrider ditt perspektiv så att de människor som finns alldeles nära dig verkar vara långt borta och omöjliga att få kontakt med. De skarpa kasten mellan ljus och skugga får dig att se allt som antingen/eller, i olösliga ekvationer. Hur länge ska du stå ut?

I öknen är du inte ensam med dina tankar. Där har du också sällskap av den Andre, han som tillbringade 40 dagar i sin öken, en bild för ett möte med ångesten som varade ända till den yttersta gränsen för vad en människa kan uthärda. Fyrtio dagar, en dag för varje tröstlöst år som hans folk irrade omkring i Sinai, i sin öken.
När din öken sträcker ut sig omkring dig ger han dig en hand att hålla i. Ett spår att följa genom meningslöshetens vildmark. Ingen hägring av saftiga oaser eller lättköpta löften om omedelbar glädje. Kanske bara som en tråd att nysta på, ett löfte om att det finns en väg ut ur labyrinten. En röst djupt i hjärtat som påminner om att du är älskad, att du har ett sammanhang. Att livet bär, trots allt.

Monica Heikel-Nyberg jobbar som kaplan i Johannes församling.

I dag längtar hon efter att höra en talgoxe sjunga.

Hennes tips: ”Tjänarinnans berättelse” av Margaret Atwood. Jag fick många tankar om språk och makt i kyrkan.

Hennes kalenderglimt är Vintersvenskan 21.2 kl 17 (Högbergsgatan 10) som bjuder både på nyttig information och samtal om allt från runebergstårtor till jordbävningar!

Monica Heikel-Nyberg

Johannes. Kyrkan ska inte hoppa på varje trend, men vi måste vara medvetna om dem, säger citykaplanen Johan Terho. 25.9.2024 kl. 16:12

Kolumn. Allt snurrar snabbare och varje ögonblick tycks fyllas av krav, distraktioner och brådska. Jag tror det är därför människor söker sig till keramik, för att återknyta till något fysiskt och konkret. 25.9.2024 kl. 16:05

Terapi. Hon tar emot unga vuxna på Walk in-terapi i Östra centrum. 25.9.2024 kl. 16:02

Helsingfors. Diakoniarbetarna i Helsingfors berättar om den nöd de ser i samhället. Varje dag fattar de tuffa beslut om vilka som ska få hjälp och hur. Men hur länge orkar de? 11.9.2024 kl. 13:59

PRO DIACONIA. De har beviljats förtjänstmedaljer för sitt långvariga arbete som diakonissor i Helsingfors. 11.9.2024 kl. 13:53

Kolumn. Efter många år av passivt församlingsliv har en personlig upplevelse väckt en djup tacksamhetskänsla och lett till ett återupptäckt engagemang för Harry Bogomoloff. En ny fas av aktivt kyrkoliv har inletts – där tacksamhet och förlåtelse spelar en central roll. 11.9.2024 kl. 13:48

matteus. Hon ser fram emot höstens öppna torsdagskvällar i Matteuskyrkan. – Det bästa är att man kan komma hit för att bara vara, säger Emma Gustafsson som jobbar som projektledare i församlingen. 28.8.2024 kl. 17:06

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

Kolumn. Jag sökte tjänsten som kyrkoherde i Petrus med visionen att församlingen ska vara öppen för alla. Det finns så många föreställningar om att människor inte duger i kyrkan. Ändå är kyrkan den sista plats som ska ge sådana signaler. Vi har ett bättre budskap än så. 28.8.2024 kl. 17:03

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

Helsingfors. Penslar, kritor, vattenmuggar – Johannes vardagsrum bjöd på en eftermiddag fylld av färger och former. 6.8.2024 kl. 13:05

Kolumn. Konsthistoriker och teologer har skickligt benat i de här reaktionerna förklarat referenserna och vänligt påmint oss om hur kristenheten måste ta sig an mer brännande frågor än symbolproblematik och våra egna ömma tår. 6.8.2024 kl. 13:00

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

lekholmen. – På Lekholmen är alla välkomna, precis sådana de är, utan att behöva bära någon sorts mask, säger Walter Wallén som är lägergårdschef på församlingarnas lägerö i sommar. 29.5.2024 kl. 20:19

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25