Allt från kraftfulla koraler och säckpipor till requiem och ljusmässa erbjuds under Johannes församlings gudstjänstvecka, berättar kantor Dag-Ulrik Almqvist.

En annan slags glädje

Mässa.

Kantor Dag-Ulrik Almqvist fick fyra frågor om ”Glädje!” – en gudstjänstvecka i Johannes församling.

26.10.2017 kl. 00:00

Vad är ”Glädje!” för något?

– Det är en vecka då vi satsar stort på mässan. Under sju dagars tid ordnar vi tio mässor med olika karaktär. Mässorna speglar 500 år av gudstjänstliv och musiktradition. Veckan är vårt sätt att uppmärksamma att det gått 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina teser i Wittenberg. Glädje (Freude) är det mest frekventa ordet i Martin Luthers samlade skrifter.

Men ”glädje” är kanske inte det första man tänker på när man hör ordet gudstjänst eller mässa?

– Det finns faktiskt en mycket utåtriktad glädje i Martin Luthers psalmer, först senare kom en allvarstyngd dysterhet att alltför mycket prägla luthersk gudstjänst. Men glädje kan vara både utåtriktad och stilla. Därför blir det kraftfulla koraler och säckpipor, men också requiem och ljusmässa där vi tänder ljus och ber om det eviga ljuset för dem som gått före oss.

Mässan ger en djupare glädje menar du?

- Ja. Den glädjen kan vara estetisk, att man blir glad av vacker musik eller av kyrkans arkitektur eller konst. Glädjen kan handla om gemenskap, när vi i nattvarden möter varandra som jämlikar, eller om den stora tröstens glädje över att Gud är närvarande och vandrar med oss i våra liv.

Hurdana mässor blir det då?

– Det blir både dramatiskt högljudda mässor med säckpipor och orgel, men också stillsamma meditativa mässor med ljuständning och musik av Egil Hovland. Vi firar en mässa på samma sätt som ute på Lekholmen, och vi har planerat en mässa med fantastiska psalmer ur 1695 års psalmbok. Det finns något för alla!

Hitta din mässa

Sö 29.10 kl. 12: ”Tu äst bådhe godh och mild” i Johanneskyrkan. Hög-
mässa med psalmer ur 1695 års psalmbok.

Må 30.10 kl. 18: Lekholmsmässa i Johanneskyrkan.

Ti 31.10 kl. 19: ”Vår Gud är oss en väldig borg” i Johanneskyrkan. Psalmer ur 1695 års psalmbok. Bordssamtal i kryptan, servering i Luthers anda.

On 1.11 kl. 18: ”Ich will den Herren loben Allezeit” i Gamla kyrkan. Vesper och mässa. Minna Nyberg, sopran.

To 2.11 kl 18: ”Amazing Grace” i Johanneskyrkan. Mässa i keltisk anda. Bordssamtal och servering.

Fre 3.11 kl. 18: ”Lux æterna” i S:t Jacobs kyrka. Ljusmässa med meditativ orgelmusik av Egil Hovland.

Lö 4.11 kl. 10: Högmässa på Alla helgons dag.

Lö 4.11 kl. 16: Gudstjänst till de dödas minne med parentation, i Sandudds nya kapell.

Sö 5.11 kl.12 ”Sång i Guds värld” i Johanneskyrkan. Högmässa med psalmer ur psalmbokstillägget. Kyrklunch.

Sö 5.11 kl. 18 Requiemmässa på Alla själars dag, i Gamla kyrkan.

Liisa Mendelin

Helsingfors. Genom sina kläder vill Elin Riska peka på Gud. – Idén med Jesusmerch kom från mitt kompisgäng. Vi tänkte att det skulle vara roligt med en slags team-skjorta, ”partner looks” för oss. Då vi började idéa fram merchen tog jag pennan i handen och slutligen kom vi gemensamt fram till sloganen ”Created for His Glory”. 11.2.2025 kl. 19:38

HALLÅ DÄR. Både hon och hemkyrkan Matteus jubilerar 40 år i år. Som kyrkvaktmästare i Matteuskyrkan får Gerlin-Ontronen fira jubileum hela året eftersom också Matteuskyrkan själv firar 40 år i år. 11.2.2025 kl. 19:32

Kolumn. Hur härligt är det inte att få flytta in i nya och egna utrymmen! Det fick vi i Matteus församling uppleva när Matteuskyrkan invigdes 24.2.1985 på Mattiasdagen. 11.2.2025 kl. 19:28

Helsingfors. Jean Nubaha Banyanga kom till tro genom en upplevelse av det ovanligare slaget: när han var tolv år bad en evangelist för honom och genast fick han sin syn tillbaka. 29.1.2025 kl. 13:27

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

matteus. Hon är tf kantor i Matteus församling och vill gärna spela tillsammans med dig! 29.1.2025 kl. 13:18

Kolumn. Ett av mina tidigare barndomsminnen är när jag sitter i min farmors vardagsrum på Drumsö och tittar på hennes juldekorationer i fönstret. Det var tre papperslyktor i rött och grönt. Tro, hopp och kärlek. Vackrast tyckte jag tro-symbolen var, den hade två färger, både grönt och rött, medan de andra två var endast röda. 29.1.2025 kl. 13:14

HELSINGFORS . Vi tog pulsen på kanslisterna i Helsingfors svenska församlingar! 23.1.2025 kl. 11:08

Johannes. – Det är kiva att sitta och pyssla och diskutera allt möjligt med barnen på fritids. Barnen har varit jätteglada åt att ha mig här. Sandi Bengts är ny barnledare i Johannes församling. 23.1.2025 kl. 10:48

julfirande. Olyckligtvis har siffrorna i telefonnumret där du kan anmäla dig till julaftonens firande kastats om i papperstidningen. Här hittar du rätt nummer: 050 568 65 98. 16.12.2024 kl. 12:07

matteus. Julvandringen i Matteuskyrkan hör till Linda Wahlman-Strandbergs viktigaste adventstraditioner. 3.12.2024 kl. 13:50

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

petrus. Hon är ny församlingspastor i Petrus församling. – Jag känner stor glädje över att få bli medarbetare i Petrus församling en tid framöver. 3.12.2024 kl. 13:56

Kolumn. Julen är en tid då vi påminns om den största gåvan som någonsin gavs till mänskligheten – Jesus Kristus, världens ljus. Världen har fått en räddare. Det är väl värt att firas, vilket vi gör när vi samlas kring julbordet, tänder ljusen och utbyter klappar under julhögtiden. 3.12.2024 kl. 14:00

SLOTTSBALEN. Han vill fråga presidenten om var ungdomarna ska hitta framtidshopp. – Många av regeringens nedskärningar riktar sig mot ungdomar, man vill skära ner 15 procent av ungdomssektorn. 26.11.2024 kl. 13:04