Min kyrka med Philip Teir

Människa. Hufvudstadsbladets kulturchef Philip Teir skrev ut sig ut kyrkan när han fyllde 18. 20.11.2010 kl. 00:00

Cata Portin

– Då hade jag väntat på att få göra det.

På den tiden betydde kyrkan som byggnad och plats ingenting för honom, han satt bara och frågade sig varför han skulle sitta där och lyssna till prat som han inte trodde på.

– Om man växer upp i Helsingfors kan det hända att det går att höra till kyrkan också om man inte tror på det kristna budskapet, men det var inte ett alternativ för mig. I Jakobstad där jag växte upp är det så många som är kristna att tron inte är något att ta lätt på.

Nu, 13 år senare, känns frågan inte längre så laddad även om den aktualiserats efter debatten kring antologin om Österbotten som Teir medverkar i.

– I dag förstår jag kyrkans kulturhistoriska betydelse och kyrkornas funktion som platser och symboler i konsten och litteraturen.

Teir besöker inte aktivt någon kyrka, men går när han blir bjuden. Han bodde tidigare nära Johanneskyrkan i Helsingfors och har också suttit i Gamla kyrkan till exempel när han sett sina barn uppträda med dagis, iförda änglavingar.

– Kyrkorna som byggnader tycker jag är gamla och skrämmande, fascinerande och vackra.

På grund av att han har släktingar som är katoliker har han också besökt de två katolska kyrkorna i Helsingfors. Den katolska mässans gregorianska mässmusik fascinerar honom.

– Då har jag slagits av hur luthersk den lutherska kyrkomusiken är, så strippad på melankoli och känslor.

Sofia Torvalds

tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01

Hem. "Hör jag någon tala illa om det område som blivit vårt hem är jag inte sen att komma med ett försvarstal." 29.1.2020 kl. 00:01

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

Framtidsvision. "Barn och åldringar ska inte tvingas resa långa vägar för gemensam verksamhet, men kanske ungdomar och vuxna gärna gör det?" 15.1.2020 kl. 11:24

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

nystart. "Jag vill alltså uppmuntra dig som läser detta att i januari låta bli dieterna och istället umgås med de människor som är viktiga för dig." 2.1.2020 kl. 12:54

Livsvägar. Lee Saville älskade sitt jobb på advokatbyrån i England. Efter ett möte med Gud förändrades allt, och sedan många år hjälper han utsatta barn i Rumänien. 2.1.2020 kl. 00:00

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

Julhälsning. "Det är något alldeles speciellt med natten mellan julafton och juldagen." 19.12.2019 kl. 00:00

jul. Här hittar du Helsingfors julböner och mässor i julnatten på svenska. 19.12.2019 kl. 00:01

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

kommunikation. "Kommunikationen är alltid lite utmanande, men oftast går det bra om jag bara talar riktigt klart och tydligt." 19.12.2019 kl. 00:01

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11

arbete. "Sedan är det en annan fråga om det man gör har en dålig eller bra andlig effekt." 12.12.2019 kl. 00:01