Som handbolls- och korgbollsmamma har det varit intressant att se hur vissa tränare fokuserar på att utveckla de duktigaste spelarna medan andra tänker att laget mår bäst av att ha bredd och därför satsar på att stärka de svaga länkarna. När jag tänker på min egen yrkesroll märker jag att jag står inför liknande frågor därför att min yrkesroll innefattar många delroller.

En lärare är givetvis kunskapsförmedlare, handledare och arbetsledare, men också motiverare, tröstare, gränsdragare... Vissa delroller kan vara överutvecklade. Man kan ta sin roll som kunskapsförmedlare på sånt allvar att de studerande känner sig som stoppade korvar utan att någon egentlig inlärning sker. Andra delroller kan vara underutvecklade, till exempel om man inte klarar av att dra gränser. Så finns det utvecklingknoppar i form av delroller som gärna skulle slå ut, men som kanske tverkar för att det gör ont "när knoppar brister" (Boye).

Det är bekvämare, mera belönande och naturligt att jobba med de sidor man är bra på. Men, för egen del har jag kommit till att jag borde ta itu med mina svagt utvecklade delroller för att kunna utvecklas professionellt.