Heikki Tupakka tycker urnorna är lika naturliga som ett testamente. Det hjälper den som ska ta hand om de praktiska arrangemangen när han själv en dag går bort.

Populärt att slöjda egen urna

begravning urna kurs malm. Ett testamente i trä. 26.3.2014 kl. 10:43

När Malms församling i Helsingfors startade sin första urnekurs, en kurs där man slöjdar sin egen urna, fick de 30 anmälningar. Sex personer rymdes med.
– Urnekursen är ett sätt att vänligt räcka fram handen mot sin egen dödlighet. Det är en väldigt nyttig process både för en själv och för ens anhöriga, säger kaplan Jukka Holopainen,en av de två präster som följer med kursdeltagarna genom processen.
Till sin hjälp har kursdeltagarna också två frivilliga hantverkare som visar hur maskiner och verktyg fungerar.
– Vanligen drar killarna församlingens slöjdkvällar för pappor och barn. Det är bra att få göra saker med händerna, särskilt för männen har jag märkt. När vi arbetar kan vi också diskutera de stora frågorna och den här kursen gör det ännu lättare att tala om döden, säger Holopainen.

Pirkko Närhi gör en urna som också kan användas som fågelholk när askan strötts ut.
– Min pappa tillverkade också holkar minns jag och jag har funderat så mycket på honom här under kursen.
Närhi, som bott både i Pakistan och England, har också tänkt på var hon vill bli begraven, om hon ska vila med mammas eller pappas släkter.
– Det handlar också om var du vill att dina barn och vänner ska minnas dig. Hur viktigt är det att det finns en gravplats att besöka? påpekar Holopainen som sitter med runt kaffebordet intill verkstaden.
Han säger att det är vanligt att människan på äldre dar börjar fundera över släktskap och rötter, över var man egentligen hör hemma här på jorden.
– Som ung ser man bara framtiden och siktar ut mot världen. Senare sammanstrålar man med de egna leden och förstår att man också kommer någonstansifrån.

Läs hela reportaget om urnekursen i Kyrkpressen nr 13/2014.

Alla material som urnan tillverkas av måste förmultna. Därför används inte spik eller skruv utan i första han limm.
Kaffepausen är en viktig del av kurskvällen. Då diskuteras ofta stora frågor men i en lättsam ton tillsammans med någon av de präster som följer med kursen.
Också repet som används när urnan sänks ner i graven måste vara tillverkat av material som förmultnar.
Pirkko Närhi gör en urna som också kan användas som fågelholk för knipor när askan strötts ut. – Nötskrikan (på finska närhi) får alltså en knipholk, skrattar Närhi.
Nina Österholm
Foto: Nina Österholm



MINNESSJUKDOM. På hösten 2011 märkte Sirkka-Liisa Kivelä att något inte stod rätt till med hennes man Mauri Akkanen. Han hade svårt att komma ihåg saker och han gick inte som han brukade. 4.7.2017 kl. 15:50

barn och unga. Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen. 22.6.2017 kl. 13:00

profilen. Hur stor kan tomheten efter ett lägerområde vara i en familjs hjärta? Stor, säger Harriet Sillanpää, som ordnar midsommarmöten vid sommarstugan för att förvalta det andliga arv som byggts upp på Fiskartorp i Sundom. 20.6.2017 kl. 10:01

bistånd. 2016 fördubblade Kyrkans utlandshjälp antalet projekt med målet att öka tillgången till högklassig utbildning för barn och unga. 20.6.2017 kl. 11:04

Kvinnoarbete. En kvinna i Mellanöstern möter både fördomar och juridiska hinder för jämlik behandling. Teveproducenten Juliana Sfeir jobbar för förändring. 15.6.2017 kl. 17:25

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07