Vad gör julen online med vårt julfirande?

jultraditioner.

"Finns det någon ny dimension som kommer att avslöjas? Vad kommer att skalas av för gott i vårt julfirande?"

9.12.2020 kl. 09:00

Måste vi förlora vår traditionella jul för att vinna ett nytt sätt att fira jul? Min tanke kretsar runt devisen ”Man måste förlora något för att vinna något”. Psykologerna säger ”Man förlorar aldrig, man vinner eller lär sig”. I år får vi pröva på det i praktiken. Finns det något att upptäcka då vi inte får träffa våra nära, barn och barnbarn?

Kan vi hitta på nya sätt att möta våra kära utan att det betyder julmiddagar, julklappar och tid tillsammans hemma hos någon? Ett av mina barn föreslog en julpromenad, en annan tyckte att vi kunde hitta på någon rolig frågesport om våra gemensamma resor eller rigga upp datorn i fyra olika hem så att vi kan delta i varandras julmiddag på WhatsApp eller Zoom. Hur det än blir kommer det att bli annorlunda.

Eller grymma tanke! Kommer det här stoppet att betyda att en del hoppar över julen helt och hållet och tycker att det bara är skönt att slippa hela rasket av gammalt släktgods?

Jag faller inte för tanken om vinterkrigsandan. Man kan bara ta fram Remarques På västfronten intet nytt om en ung mans upplevelser av första världskriget igen för att inse att krig är något helt annat. Vi befinner oss inte i ett verkligt krig. Jag medger inte heller att coronakrisen fick mig att inse att närheten till de kära är det viktigaste i livet. Det visste jag faktiskt redan långt tidigare.

Men kommer vår syn på själva julen att rubbas? Kommer synen på värdet i att fira Jesu födelse och löfte om fred på jorden att rubbas? Finns det någon ny dimension som kommer att avslöjas? Vad kommer att skalas av för gott i vårt julfirande? Att något händer är jag övertygad om. Men vad det är upptäcker vi först senare.

Jag vill tro att det finns något bestående under kulturella seder, matrecept och julklappsböcker. Något mycket märkvärdigt som lever i dag och har fortlevt under århundraden.

För egen del hoppas jag i år på julbön, middag och musik på distans, online, men också en kväll med de vackraste julsångerna utanför Botbygårds kapell en vecka före jul, på plats, in place, present, fysiskt närvarande, med munskydd.

Om inte också det evenemanget blir inställt …

Christina Korkman är pensionär.

Christina Korkman

HALLÅ DÄR. Hon sjunger på hebreiska, svenska, finska och koreanska på höstens körjubileum. – Jag har sjungit i Furaha-kören sedan 2013. Musiken är mitt liv, särskilt i svåra stunder när man känner sig helt förkrossad, så finns musiken där. 10.10.2024 kl. 13:50

Helsingfors. I Folkhälsanhuset i Helsingfors har Johannes församling i många år jobbat med att bygga gemenskap – och lockar nu allt fler till samlingarna. 10.10.2024 kl. 13:45

Johannes. Kyrkan ska inte hoppa på varje trend, men vi måste vara medvetna om dem, säger citykaplanen Johan Terho. 25.9.2024 kl. 16:12

Kolumn. Allt snurrar snabbare och varje ögonblick tycks fyllas av krav, distraktioner och brådska. Jag tror det är därför människor söker sig till keramik, för att återknyta till något fysiskt och konkret. 25.9.2024 kl. 16:05

Terapi. Hon tar emot unga vuxna på Walk in-terapi i Östra centrum. 25.9.2024 kl. 16:02

Helsingfors. Diakoniarbetarna i Helsingfors berättar om den nöd de ser i samhället. Varje dag fattar de tuffa beslut om vilka som ska få hjälp och hur. Men hur länge orkar de? 11.9.2024 kl. 13:59

PRO DIACONIA. De har beviljats förtjänstmedaljer för sitt långvariga arbete som diakonissor i Helsingfors. 11.9.2024 kl. 13:53

Kolumn. Efter många år av passivt församlingsliv har en personlig upplevelse väckt en djup tacksamhetskänsla och lett till ett återupptäckt engagemang för Harry Bogomoloff. En ny fas av aktivt kyrkoliv har inletts – där tacksamhet och förlåtelse spelar en central roll. 11.9.2024 kl. 13:48

matteus. Hon ser fram emot höstens öppna torsdagskvällar i Matteuskyrkan. – Det bästa är att man kan komma hit för att bara vara, säger Emma Gustafsson som jobbar som projektledare i församlingen. 28.8.2024 kl. 17:06

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

Kolumn. Jag sökte tjänsten som kyrkoherde i Petrus med visionen att församlingen ska vara öppen för alla. Det finns så många föreställningar om att människor inte duger i kyrkan. Ändå är kyrkan den sista plats som ska ge sådana signaler. Vi har ett bättre budskap än så. 28.8.2024 kl. 17:03

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

Helsingfors. Penslar, kritor, vattenmuggar – Johannes vardagsrum bjöd på en eftermiddag fylld av färger och former. 6.8.2024 kl. 13:05

Kolumn. Konsthistoriker och teologer har skickligt benat i de här reaktionerna förklarat referenserna och vänligt påmint oss om hur kristenheten måste ta sig an mer brännande frågor än symbolproblematik och våra egna ömma tår. 6.8.2024 kl. 13:00

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32