Daniel Björk jobbar som kyrkoherde i Petrus församling. Hans favoritplats i stan är skateparken i Kårböle, dit han går med sina söner varje dag under de här dagarna.

Tack gode Gud för fredag

långfredagen.

"Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart."

7.4.2020 kl. 00:01

Jag älskar fredagar. När arbetsveckan är slut väntar två dagar av frihet och ledighet för de allra flesta. Man får göra sånt man själv vill göra – njuta, skapa, motionera, ta tid med nära och kära. Kanske gör vi sådant som vi känner att vi egentligen är skapade för?

Just nu befinner vi oss i stilla veckan. Det är ingen vanlig vecka. Kanske särskilt tung den här våren, när så mycket inte är som vanligt. Någon konstaterade: ”I år var det inte vi som valde fastan, utan fastan valde oss.” Fasta handlar om att skala ner, förenkla och fokusera, så att bruset från vardagen inte skymmer det allra viktigaste. Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart. Vad gör det här med oss?

Under stilla veckan följer vi Jesus på hans väg mot fredagen och korset. Vid första anblicken finns det inte mycket att fira här. En man som gjort gott och spridit hopp till människor baktalas, misshandlas och avrättas. Varför är detta en ”god fredag”, som det heter på många språk?

Därför att berättelsen inte slutar här. Mitt i mörkret finns det ljus. Jesus ger sitt liv för oss och då händer något. På ett konkret och verkligt sätt skakas hela universum om på fredagen. Jesus befriar oss från ondska, egoism och rädsla. De behöver inte längre ha någon makt över oss, om vi låter Jesus ta deras plats.

Vi kan inte hindra dåliga saker från att hända. Men hur vi agerar när utmaningar kommer spelar mycket stor roll. Om vi låter Jesus ta bort egoism och rädsla så kan vi möta våra utmaningar på radikalt nya sätt. Kanske vi märker att ett liv utan rädsla är just det vi är skapade för? Säg ”Ja” till Jesus idag igen. Låt honom fylla dig med frid.

Tack gode Gud för fredag.

Daniel Björk jobbar som kyrkoherde i Petrus församling.

Hans favoritplats i stan är skateparken i Kårböle, dit han går med sina söner varje dag under de här dagarna.

Daniel Björk

HALLÅ DÄR. Hon sjunger på hebreiska, svenska, finska och koreanska på höstens körjubileum. – Jag har sjungit i Furaha-kören sedan 2013. Musiken är mitt liv, särskilt i svåra stunder när man känner sig helt förkrossad, så finns musiken där. 10.10.2024 kl. 13:50

Helsingfors. I Folkhälsanhuset i Helsingfors har Johannes församling i många år jobbat med att bygga gemenskap – och lockar nu allt fler till samlingarna. 10.10.2024 kl. 13:45

Johannes. Kyrkan ska inte hoppa på varje trend, men vi måste vara medvetna om dem, säger citykaplanen Johan Terho. 25.9.2024 kl. 16:12

Kolumn. Allt snurrar snabbare och varje ögonblick tycks fyllas av krav, distraktioner och brådska. Jag tror det är därför människor söker sig till keramik, för att återknyta till något fysiskt och konkret. 25.9.2024 kl. 16:05

Terapi. Hon tar emot unga vuxna på Walk in-terapi i Östra centrum. 25.9.2024 kl. 16:02

Helsingfors. Diakoniarbetarna i Helsingfors berättar om den nöd de ser i samhället. Varje dag fattar de tuffa beslut om vilka som ska få hjälp och hur. Men hur länge orkar de? 11.9.2024 kl. 13:59

PRO DIACONIA. De har beviljats förtjänstmedaljer för sitt långvariga arbete som diakonissor i Helsingfors. 11.9.2024 kl. 13:53

Kolumn. Efter många år av passivt församlingsliv har en personlig upplevelse väckt en djup tacksamhetskänsla och lett till ett återupptäckt engagemang för Harry Bogomoloff. En ny fas av aktivt kyrkoliv har inletts – där tacksamhet och förlåtelse spelar en central roll. 11.9.2024 kl. 13:48

matteus. Hon ser fram emot höstens öppna torsdagskvällar i Matteuskyrkan. – Det bästa är att man kan komma hit för att bara vara, säger Emma Gustafsson som jobbar som projektledare i församlingen. 28.8.2024 kl. 17:06

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

Kolumn. Jag sökte tjänsten som kyrkoherde i Petrus med visionen att församlingen ska vara öppen för alla. Det finns så många föreställningar om att människor inte duger i kyrkan. Ändå är kyrkan den sista plats som ska ge sådana signaler. Vi har ett bättre budskap än så. 28.8.2024 kl. 17:03

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

Helsingfors. Penslar, kritor, vattenmuggar – Johannes vardagsrum bjöd på en eftermiddag fylld av färger och former. 6.8.2024 kl. 13:05

Kolumn. Konsthistoriker och teologer har skickligt benat i de här reaktionerna förklarat referenserna och vänligt påmint oss om hur kristenheten måste ta sig an mer brännande frågor än symbolproblematik och våra egna ömma tår. 6.8.2024 kl. 13:00

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32