"Vem dödade Bambi" är Monika Fagerholms senaste bok.

Ondskan är oftast utspädd i mänsklighet, mänsklig trasighet, kärlek som kallnar och den som inte gör det

recension.

”Vad är ondska?” frågar Nathan – den vackra, begåvade – när ”gossarna” långt senare är samlade för terapisession med kändispsykologen. Svaret på frågan får läsaren själv söka efter, om det finns.

21.10.2019 kl. 13:15

Scenen i Monika Fagerholms roman är Villastan, till ytan en välbärgad förort. I en inredd källarvåning dunkar en bas olycksbådande, en vacker, mörkhårig pojke dansar till Prince. Men för det mesta befinner vi oss flera år senare, efter det som hände, efter att blad vänts och vatten runnit under broar. Fagerholm skriver om det man inte vill minnas och minnen man klamrar sig fast vid.

Texten är tät och rytmisk, den griper och drar i en, för att emellanåt lossa lite på greppet. Ganska lite händer här och nu; i flödande medvetandeströmmar avslöjas det som rör sig i personernas inre. Det är både realistiskt och absurt, och ett berättargrepp som tilltalar i den här berättelsen.

Redan på de första tio sidorna – när Gusten Grippe, 26-årig fastighetsmäklare, för en stund stannar till nere vid sjön på sin morgonjoggingtur – etableras de viktigaste personerna och händelsen, katastrofen som förstörde allt, gruppvåldtäkten i den där källarvåningen.

Berättelsen handlar också om Emmy och Saga-Lill, väninnorna som lämnar landsorten och tar sikte på staden. Även om de två är huvudpersoner i sina berättelser är Gusten den som blir kvar i fokus, den som är med när allt händer – den som har svårast att släppa det som varit.

"Det här är en bok för de där personerna som alltid läser sista sidan först."

Vad som hänt, vem som är förövare och offer står klart från början. Det som nystas upp är framförallt hur, varför och vad som hände sedan. Fast svaret på frågan varför förblir dunkelt – kanske för att det ofta är så med människor.

Det som utlovas är ett utforskande av vad som händer när ett förskräckligt brott begåtts och ett samhälle vill värja sig för sanningen, släta över och vända blad. Hur ord skrivs om, historier vänds – ”unga män med livet framför sig”, ” alla gör vi våra misstag”.

Jag är nästan beredd på något ännu råare, mer groteskt. ”Vad är ondska?” Den är oftast utspädd i mänsklighet, mänsklig trasighet, kärlek som kallnar och den som inte gör det.

Många klipp, scener, detaljer som upprepas, men ändå finns en känsla av att de är de rätta detaljerna och inget egentligen är överflödigt. Alla de osammanhängande och sammanbundna tankarna, minnena, de små gesterna, de upprepade replikerna närmar sig personernas kärna.

Fraser – ofta engelska – som upprepas i olika sammanhang, i olika rytm, bryter bokstavligen upp texten och blir ibland som poesi. Mellan raderna berättar de något om de människor de hör ihop med: En romantisk historia att berätta om sitt ursprung eller den perfekta kärleksdrömmen, den som inte dör ens långt senare när förhållandet tagit slut.

Emelie Wikblad

Kolumn. Vad drömmer du om att bli när du är stor? Den här frågan hör till de vanligaste när jag intervjuar skolelever under arbetsresor. 9.10.2023 kl. 12:25

Helsingfors. I Helsingfors firas Ekumeniska ansvarsveckan bland annat med en bönekväll och en konsert i slutet av oktober. – Fred börjar med att se sig i spegeln. 9.10.2023 kl. 12:22

Helsingfors. Varje torsdag delar frivilliga ut matkassar till i medeltal 500 kunder på Högbergsgatan 22. – Antalet personer som kommer för att hämta mat har fördubblats på några år, säger pastor Markus Österlund. 26.9.2023 kl. 08:00

HALLÅ DÄR. Ellen har varit med och startat upp Fredagscafé i Petruskyrkan. –Idén var att skapa en plats för äkta gemenskap där det är möjligt för människor i olika åldrar, livsskeden och av olika bakgrunder att mötas. 26.9.2023 kl. 08:00

Kolumn. Att läsa böcker är ett sätt att förstå världen. Äldre texter visar oss dessutom att världen kanske förändrats mindre än vi tror. 26.9.2023 kl. 08:00

matteus. Hon är ny kyrkoherde i Matteus, Helsingfors minsta församling, men känd för bland annat sitt progressiva ungdomsarbete. 11.9.2023 kl. 18:54

Kolumn. Mitt under brinnande corona flyttade min rumskompis ut och lämnade mig kvar med en deprimerande stor lägenhet som gapade tom. Soffan tog hon med sig, vilket lämnade kvar ett stort hål i vardagsrummet. Eftersom jag jobbade hemifrån (tänk att vi alla gjorde det!) behövde jag verkligen en ny soffa. Och en ny rumskamrat. 11.9.2023 kl. 18:52

lekholmen. – I sommar har vi slagit rekord, jag tror faktiskt inte att det varit så mycket folk på Lekholmen förut, säger verksamhetsledare Daniel Jakobsson. 11.9.2023 kl. 18:49

Helsingfors. Hon leder fem körer under hösten och hoppas på att du som funderat på att börja sjunga tar chansen! 1.9.2023 kl. 14:07

Helsingfors. Mats Almqvist gjorde en omstart som 40-åring. I höst dukar han fram frukost för män i arbetslivet som tappat bort sina kompisar. 1.9.2023 kl. 14:01

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

lekholmen. Ungdomsverksamhet, barnprogram, grillkväll och strandliv – Lekholmen är öppen för alla och vi bjuder på program också för dem som inte är på konfirmandläger. 14.6.2023 kl. 17:52

Kolumn. Inom Borgå stift har alla församlingar ett eget sätt att möta sina medmänniskor, det som vi alla har gemensamt är kristendomen. 14.6.2023 kl. 17:40

lekholmen. Hon bor i Tallinn men ska åka på skriftskolläger på Lekholmen i sommar. 14.6.2023 kl. 17:32

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00