– I sin allra enklaste form är en ängel en budbärare. Det är någon annan än ängeln som är källa till budskapet, säger Stefan Forsén.

Änglar som en doft eller som en känsla

änglar.

Alla människor kan säkert beskriva budskap som de på olika sätt fått som en sorts änglanärvaro i sina liv, säger Stefan Forsén.

25.9.2019 kl. 10:00

Söndagen den 29 september firas Mikaelidagen, barnens och änglarnas söndag. Säg ängel, och många tänker på den klassiska bilden av skyddsängeln som går bakom två barn på en ranglig bro. Stefan Forsén, präst och ledare för gemensamt församlingsarbete i Helsingfors, säger att bilden väcker vitt skilda känslor hos människor. Många ser den som en idylliserad glansbild främmande för vår tid.

– Men ängeln på bilden står för ett starkt och mäktigt budskap från Gud om att det här är ett älskat barn som aldrig någonsin kommer att överges.

Man kan närma sig änglabilderna som en ikon och försöka fundera på vad som finns bakom det bilden föreställer. Vad förmedlar bilden? Forsén jämför de pastellfärgade änglabilderna med foton från en semesterresa.

– När jag tittar på dem står de för hela min upplevelse av den där semestern, men när jag visar dem för dig tänker du kanske ”nåja, bättre bilder har jag sett”.

Inte alltid vit gestalt

Det finns människor som berättar att de mött änglar – ibland har de sett dem, ibland uppfattat dem som en doft eller en känsla. Forsén säger att man måste förhålla sig med stor respekt till människors upplevelser av möten med änglar, eftersom de beskriver en upplevelse bortom det ögat kan se.

– Alla människor kan säkert beskriva budskap som de på olika sätt fått som en sorts änglanärvaro i sina liv. Det handlar inte alltid om att du sett en vit gestalt som hindrat dig från att bli överfallen. Men också de erfarenheterna tror jag att man behöver ta på allvar om de för mig är ett uttryck för att Guds kärlek nådde fram till mig.

Det är egentligen inte ängeln som är huvudsaken, utan det den förmedlar.

– I sin allra enklaste form är en ängel en budbärare. Det är någon annan än ängeln som är källa till budskapet, säger Stefan Forsén.

Därför säger han också att vi inte ska stanna vid ytan och fundera på om ängeln var vacker eller ful.

– Vi ska se vad som finns bakom den. Om man går tillräckligt långt bakom tror jag att man ser att det är Gud.

Själv ser han oftast ett änglabudskap i den formen att någon kommer till insikt om att hen inte är den etikett som hen fått.

– När någon förstår att jag inte är ett socialfall, en missbrukare eller en förlorare, utan jag är en av Gud älskad människa – som har erfarenhet av att vara hänvisad till andras hjälp, av missbruk, av motgångar. När det här budskapet blir verklighet tror jag att man kan säga att man haft änglar som gäster, som Hebreerbrevet uttrycker det.

Erika Rönngård

HALLÅ DÄR. Hon sjunger på hebreiska, svenska, finska och koreanska på höstens körjubileum. – Jag har sjungit i Furaha-kören sedan 2013. Musiken är mitt liv, särskilt i svåra stunder när man känner sig helt förkrossad, så finns musiken där. 10.10.2024 kl. 13:50

Helsingfors. I Folkhälsanhuset i Helsingfors har Johannes församling i många år jobbat med att bygga gemenskap – och lockar nu allt fler till samlingarna. 10.10.2024 kl. 13:45

Johannes. Kyrkan ska inte hoppa på varje trend, men vi måste vara medvetna om dem, säger citykaplanen Johan Terho. 25.9.2024 kl. 16:12

Kolumn. Allt snurrar snabbare och varje ögonblick tycks fyllas av krav, distraktioner och brådska. Jag tror det är därför människor söker sig till keramik, för att återknyta till något fysiskt och konkret. 25.9.2024 kl. 16:05

Terapi. Hon tar emot unga vuxna på Walk in-terapi i Östra centrum. 25.9.2024 kl. 16:02

Helsingfors. Diakoniarbetarna i Helsingfors berättar om den nöd de ser i samhället. Varje dag fattar de tuffa beslut om vilka som ska få hjälp och hur. Men hur länge orkar de? 11.9.2024 kl. 13:59

PRO DIACONIA. De har beviljats förtjänstmedaljer för sitt långvariga arbete som diakonissor i Helsingfors. 11.9.2024 kl. 13:53

Kolumn. Efter många år av passivt församlingsliv har en personlig upplevelse väckt en djup tacksamhetskänsla och lett till ett återupptäckt engagemang för Harry Bogomoloff. En ny fas av aktivt kyrkoliv har inletts – där tacksamhet och förlåtelse spelar en central roll. 11.9.2024 kl. 13:48

matteus. Hon ser fram emot höstens öppna torsdagskvällar i Matteuskyrkan. – Det bästa är att man kan komma hit för att bara vara, säger Emma Gustafsson som jobbar som projektledare i församlingen. 28.8.2024 kl. 17:06

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

Kolumn. Jag sökte tjänsten som kyrkoherde i Petrus med visionen att församlingen ska vara öppen för alla. Det finns så många föreställningar om att människor inte duger i kyrkan. Ändå är kyrkan den sista plats som ska ge sådana signaler. Vi har ett bättre budskap än så. 28.8.2024 kl. 17:03

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

Helsingfors. Penslar, kritor, vattenmuggar – Johannes vardagsrum bjöd på en eftermiddag fylld av färger och former. 6.8.2024 kl. 13:05

Kolumn. Konsthistoriker och teologer har skickligt benat i de här reaktionerna förklarat referenserna och vänligt påmint oss om hur kristenheten måste ta sig an mer brännande frågor än symbolproblematik och våra egna ömma tår. 6.8.2024 kl. 13:00

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32