Sonja Fredriksson är journalistikstuderande vid Soc&kom.

Inte en slump

Återseende.

"Han ville ge den åt mig eftersom det här återseendet gjorde honom säker på att vi kommer att ses igen."

22.8.2019 kl. 00:01

För ett år sedan var jag på Köpenhamns flygplats. Jag hade nyss tagit avsked av min pojkvän som hade åkt tillbaka hem till Kanada. Mitt flyg till Finland skulle avgå om en timme.
Jag var relativt sönder, för att vara ärlig. Jag grät på toaletten, bara för att torka tårarna, gå ut och hitta mig själv inne på toaletten igen en halv minut senare då jag behövde snyta mig igen.

Slutligen tänkte jag att det kanske skulle hjälpa att gå lite, så jag började röra mig mot min gate. Jag gick mot porten och hörde plötsligt frasen ”No way”.
Där stod min portugisiska vän på Köpenhamns flygplats. Vi hade setts tidigare under samma vecka, eftersom också han hade varit i Danmark, men jag hade ingen aning om att vi skulle flyga hem under samma dag.

Jag var alldeles omtumlad, men det spelade ingen roll – han var den bästa person som kunde vara där i den stunden. Jag behövde inte förklara desto mera, han förstod genast. Vi bara satt tillsammans utan att prata medan jag fylldes av tacksamhet och kraft att klara av det hela.

När jag måste gå drog han ut en liten Jungfru Maria i trä ur sin ryggsäck. Han sa att han brukar bära den med sig vart han än går, men att han ville ge den åt mig eftersom det här återseendet gjorde honom säker på att vi kommer att ses igen.

Sedan dess har Jungfru Maria stått på mitt nattduksbord och påmint mig om att vissa saker bara är för bra för att hända av en slump. Att Gud visste att jag behövde min vän i den stunden.



Sonja Fredriksson är journalistikstuderande vid Soc&kom.

Hennes favoritplats i stan är Lekholmen.

Sonja Fredriksson

Johannes. Kyrkan ska inte hoppa på varje trend, men vi måste vara medvetna om dem, säger citykaplanen Johan Terho. 25.9.2024 kl. 16:12

Kolumn. Allt snurrar snabbare och varje ögonblick tycks fyllas av krav, distraktioner och brådska. Jag tror det är därför människor söker sig till keramik, för att återknyta till något fysiskt och konkret. 25.9.2024 kl. 16:05

Terapi. Hon tar emot unga vuxna på Walk in-terapi i Östra centrum. 25.9.2024 kl. 16:02

Helsingfors. Diakoniarbetarna i Helsingfors berättar om den nöd de ser i samhället. Varje dag fattar de tuffa beslut om vilka som ska få hjälp och hur. Men hur länge orkar de? 11.9.2024 kl. 13:59

PRO DIACONIA. De har beviljats förtjänstmedaljer för sitt långvariga arbete som diakonissor i Helsingfors. 11.9.2024 kl. 13:53

Kolumn. Efter många år av passivt församlingsliv har en personlig upplevelse väckt en djup tacksamhetskänsla och lett till ett återupptäckt engagemang för Harry Bogomoloff. En ny fas av aktivt kyrkoliv har inletts – där tacksamhet och förlåtelse spelar en central roll. 11.9.2024 kl. 13:48

matteus. Hon ser fram emot höstens öppna torsdagskvällar i Matteuskyrkan. – Det bästa är att man kan komma hit för att bara vara, säger Emma Gustafsson som jobbar som projektledare i församlingen. 28.8.2024 kl. 17:06

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

Kolumn. Jag sökte tjänsten som kyrkoherde i Petrus med visionen att församlingen ska vara öppen för alla. Det finns så många föreställningar om att människor inte duger i kyrkan. Ändå är kyrkan den sista plats som ska ge sådana signaler. Vi har ett bättre budskap än så. 28.8.2024 kl. 17:03

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

Helsingfors. Penslar, kritor, vattenmuggar – Johannes vardagsrum bjöd på en eftermiddag fylld av färger och former. 6.8.2024 kl. 13:05

Kolumn. Konsthistoriker och teologer har skickligt benat i de här reaktionerna förklarat referenserna och vänligt påmint oss om hur kristenheten måste ta sig an mer brännande frågor än symbolproblematik och våra egna ömma tår. 6.8.2024 kl. 13:00

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

lekholmen. – På Lekholmen är alla välkomna, precis sådana de är, utan att behöva bära någon sorts mask, säger Walter Wallén som är lägergårdschef på församlingarnas lägerö i sommar. 29.5.2024 kl. 20:19

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25