Ingela Silfverberg jobbar som lärare inom småbarnspedagogik i Esbo.

Vad finns kvar om vi stryker stressen?

glädje.

"Så lätt drunknar vi i alla måsten som hör december till."

28.11.2018 kl. 15:35

”Låt oss alla tända ett ljus idag. Värme kan vi sprida både du och jag. Ljus behöver den som dyster är i sinn. Så lys du där i din vrå, så lyser jag i min.”
Så sjunger vi varje år kring jul på dagiset där jag jobbar. Ljuset som vi sjunger om får mig att tänka på det ljus och hopp som Jesus är, och det är ju honom vi väntar på i advent. Jag tror också att det här ljuset kan bo i oss. Vi kan sprida vårt ljus till dem som inte ser ljus i sin egen tillvaro – genom hur vi bemöter och behandlar andra. Ett leende på bussen eller ett ”Hur mår du?” till kollegan på jobbet kan vara allt som krävs för att lysa upp någons dag.

Det är ju så lätt att glömma bort vad julen och advent handlar om. Så lätt drunknar vi i alla måsten som hör december till. Det är julklappar som ska köpas, hem som ska städas, julfester som ska firas, för att inte tala om allt det där som behöver göras på jobbet innan det blir semester. Om jag skalar bort all julklappsstress, all brådska på jobbet, all stress kring att hinna julstäda – vad finns kvar?

En sak som jag tänker göra i år är att byta ut min chokladkalender till att börja dagen med en liten stund med Jesus varje morgon i advent. Jag vill börja varje morgon med att be Gud påminna mig om vem det egentligen är vi väntar på. Kanske jag då enklare kommer ihåg ljuset i mig och låter det brinna i min vrå - kanske jag då kunde sprida ljuset till någon i min omgivning som behöver lite extra ljus just den dagen. Må jag kunna möta min nästa lite mer så som Jesus skulle ha gjort under december månad: med kärlek, glädje och omsorg.

Ingela Silfverberg jobbar som lärare inom småbarnspedagogik i Esbo.

I dag tänker hon på dem som upplever mörker i sin vardag – må de finna ljus och andrum.

Hennes tips: Stressa inte, julen kommer oavsett om köksskåpen är städade eller inte.

Hennes kalenderglimt är Petrusmässa i Södra Haga kyrka den 2 december klockan 16.

Ingela Silfverberg

HALLÅ DÄR. Hon sjunger på hebreiska, svenska, finska och koreanska på höstens körjubileum. – Jag har sjungit i Furaha-kören sedan 2013. Musiken är mitt liv, särskilt i svåra stunder när man känner sig helt förkrossad, så finns musiken där. 10.10.2024 kl. 13:50

Helsingfors. I Folkhälsanhuset i Helsingfors har Johannes församling i många år jobbat med att bygga gemenskap – och lockar nu allt fler till samlingarna. 10.10.2024 kl. 13:45

Johannes. Kyrkan ska inte hoppa på varje trend, men vi måste vara medvetna om dem, säger citykaplanen Johan Terho. 25.9.2024 kl. 16:12

Kolumn. Allt snurrar snabbare och varje ögonblick tycks fyllas av krav, distraktioner och brådska. Jag tror det är därför människor söker sig till keramik, för att återknyta till något fysiskt och konkret. 25.9.2024 kl. 16:05

Terapi. Hon tar emot unga vuxna på Walk in-terapi i Östra centrum. 25.9.2024 kl. 16:02

Helsingfors. Diakoniarbetarna i Helsingfors berättar om den nöd de ser i samhället. Varje dag fattar de tuffa beslut om vilka som ska få hjälp och hur. Men hur länge orkar de? 11.9.2024 kl. 13:59

PRO DIACONIA. De har beviljats förtjänstmedaljer för sitt långvariga arbete som diakonissor i Helsingfors. 11.9.2024 kl. 13:53

Kolumn. Efter många år av passivt församlingsliv har en personlig upplevelse väckt en djup tacksamhetskänsla och lett till ett återupptäckt engagemang för Harry Bogomoloff. En ny fas av aktivt kyrkoliv har inletts – där tacksamhet och förlåtelse spelar en central roll. 11.9.2024 kl. 13:48

matteus. Hon ser fram emot höstens öppna torsdagskvällar i Matteuskyrkan. – Det bästa är att man kan komma hit för att bara vara, säger Emma Gustafsson som jobbar som projektledare i församlingen. 28.8.2024 kl. 17:06

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

Kolumn. Jag sökte tjänsten som kyrkoherde i Petrus med visionen att församlingen ska vara öppen för alla. Det finns så många föreställningar om att människor inte duger i kyrkan. Ändå är kyrkan den sista plats som ska ge sådana signaler. Vi har ett bättre budskap än så. 28.8.2024 kl. 17:03

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

Helsingfors. Penslar, kritor, vattenmuggar – Johannes vardagsrum bjöd på en eftermiddag fylld av färger och former. 6.8.2024 kl. 13:05

Kolumn. Konsthistoriker och teologer har skickligt benat i de här reaktionerna förklarat referenserna och vänligt påmint oss om hur kristenheten måste ta sig an mer brännande frågor än symbolproblematik och våra egna ömma tår. 6.8.2024 kl. 13:00

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32