Se Freja Pontán och Pia Öhman i det stora faddertestet på www.helsingforsforsamlingar.fi. Du kan också testa ditt eget fadderskap där.

Vi ses sällan men gärna

Kontakt.

Det är aldrig för sent att bli en bra fadder, menar Pia Öhman och Freja Pontán som hållit kontakten i 17 år.

24.5.2018 kl. 00:00

Pia Öhman har fem fadderbarn, däribland Freja Pontán som i dag är 17 år. De träffas några gånger om året, främst i samband med familjefester.

– När jag var liten sågs vi oftare, jag kom ibland till dig på mellanmål efter skolan. Även om vi inte ses så ofta i dag så tycker jag att det är ganska stort att du funnits med hela mitt liv. När jag flyttar hemifrån ska jag bjuda in dig till mig, du hör till på mina kalas, säger Freja Pontán.

Föräldrarnas roll

Enligt Öhman har hon främst Frejas föräldrar att tacka för den fina relationen till fadderbarnet.

– När du har konsert eller något annat viktigt så skickar din mamma ett textmeddelande till mig, jag är glad över att hon poängterar min roll som fadder. Klart att jag som fadder också behöver komma till mötes, men största insatsen kan föräldrarna själva göra genom att tala om faddern med barnet, minnas gemensamma stunder och upprätthålla kontakten.

Hon uppskattar också fadderskapet som en generationsöverskridande kontakt.

– Det är ju jättehäftigt att som barn, och också senare livet, ha en person som kände mina föräldrar redan innan jag föddes. Någon som ser min familj utifrån. Det är ju en lite konstruerad relation men i bästa fall kan faddern ge mig helt nya perspektiv på mitt liv.

Våga ta kontakt

Alla fadderrelationer är däremot inte lika livskraftiga. Livet rullar på, människor kommer och går - plötsligt har man inte setts på en väldigt lång tid.

Pia Öhman tycker ändå inte att man ska tveka att ta kontakt, också med ett lite äldre fadderbarn, även om det kanske är länge sedan man setts senast.

– Men kolla med föräldrarna också så att det är okej att kontakta barnet ifall det är länge sedan ni träffats.

Vad kan man göra tillsammans med sitt fadderbarn?

– Ta en kaffe, umgås, göra sånt som barnet gillar, föreslår Pia Öhman.

Om man inte har egna idéer erbjuder kyrkan i samarbete med lokala företagare på ett knippe utflyktsmål och aktiviteter på Fadderdagen den 3 juni. Bland annat vetenskapsmuseet Heureka, Huvudstadsregionens Hali-Bernit (kramhundar), utomhusbadet Allas Seapool och Helsingfors stadsmuseum erbjuder gratis inträde eller biljetter till nedsatt pris för faddrar som besöker utflyktsmålet tillsammans med sitt fadderbarn. Tanken är att göra umgänget mellan faddrar och fadderbarn så lätt och roligt som möjligt.

Fadderdagen

  • Den första söndagen i juni, 3.6.2018, firar församlingarna i Helsingfors och Vanda Fadderdagen.
  • Kyrkan erbjuder i samarbete med olika aktörer en mängd roliga aktiviteter gratis eller till nedsatt pris för faddrar som besöker utflyktsmålet tillsammans med sitt fadderbarn: Allas Seapool, Barnens stad, Heureka, Superpark m.fl.
  • Tanken är att göra umgänget mellan dig och ditt fadderbarn så lätt och roligt som möjligt.
  • Karta över utflyktsmålen på Fadderdagen och mera info hittas på helsingforsforsamlingar.fi.
Nina Österholm

Kolumn. Hur härligt är det inte att få flytta in i nya och egna utrymmen! Det fick vi i Matteus församling uppleva när Matteuskyrkan invigdes 24.2.1985 på Mattiasdagen. 11.2.2025 kl. 19:28

Helsingfors. Jean Nubaha Banyanga kom till tro genom en upplevelse av det ovanligare slaget: när han var tolv år bad en evangelist för honom och genast fick han sin syn tillbaka. 29.1.2025 kl. 13:27

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

matteus. Hon är tf kantor i Matteus församling och vill gärna spela tillsammans med dig! 29.1.2025 kl. 13:18

Kolumn. Ett av mina tidigare barndomsminnen är när jag sitter i min farmors vardagsrum på Drumsö och tittar på hennes juldekorationer i fönstret. Det var tre papperslyktor i rött och grönt. Tro, hopp och kärlek. Vackrast tyckte jag tro-symbolen var, den hade två färger, både grönt och rött, medan de andra två var endast röda. 29.1.2025 kl. 13:14

HELSINGFORS . Vi tog pulsen på kanslisterna i Helsingfors svenska församlingar! 23.1.2025 kl. 11:08

Johannes. – Det är kiva att sitta och pyssla och diskutera allt möjligt med barnen på fritids. Barnen har varit jätteglada åt att ha mig här. Sandi Bengts är ny barnledare i Johannes församling. 23.1.2025 kl. 10:48

julfirande. Olyckligtvis har siffrorna i telefonnumret där du kan anmäla dig till julaftonens firande kastats om i papperstidningen. Här hittar du rätt nummer: 050 568 65 98. 16.12.2024 kl. 12:07

matteus. Julvandringen i Matteuskyrkan hör till Linda Wahlman-Strandbergs viktigaste adventstraditioner. 3.12.2024 kl. 13:50

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

petrus. Hon är ny församlingspastor i Petrus församling. – Jag känner stor glädje över att få bli medarbetare i Petrus församling en tid framöver. 3.12.2024 kl. 13:56

Kolumn. Julen är en tid då vi påminns om den största gåvan som någonsin gavs till mänskligheten – Jesus Kristus, världens ljus. Världen har fått en räddare. Det är väl värt att firas, vilket vi gör när vi samlas kring julbordet, tänder ljusen och utbyter klappar under julhögtiden. 3.12.2024 kl. 14:00

SLOTTSBALEN. Han vill fråga presidenten om var ungdomarna ska hitta framtidshopp. – Många av regeringens nedskärningar riktar sig mot ungdomar, man vill skära ner 15 procent av ungdomssektorn. 26.11.2024 kl. 13:04

Kolumn. När ska det ljusna? När ska vi kunna säga att vi går mot bättre tider, att hoten med klimat, med krig, med allt större sociala klyftor minskar? 26.11.2024 kl. 13:22

Kolumn. Det var i maj 2002 jag med öppet sinne började som diakonissa i Norra svenska församlingen. 11.11.2024 kl. 14:30