Till höger: Kristina Örn. Foto: PRIVAT
Till höger: Kristina Örn. Foto: PRIVAT

Ögon som ser

Kolumn.

Fastetiden kan hjälpa oss att sålla bort allt som vill komma i vägen och skymma ljuset som strålar ut från evangeliet, skriver Kristina Örn.

9.3.2023 kl. 17:44

JAG FICK en skrift i min hand, det är Distriktföreningen Vasa Svenska Synskadade rf:s historik från de senaste tio åren. På frampärmens insida finns en sångtext skriven av Ann-Sofi Rosendahl. Första versen lyder så här: ”Fem små ögon i min hand, fingrarna är nyckeln till seendets land. Med handen känner jag mig för, mera än vad seende människor gör.”

JAG SOM har seende ögon har svårt att föreställa mig hur det skulle vara att ständigt leva i mörker eller halvdunkel. Fingrarna hos en synskadad utvecklar en känslighet som de seende inte har, de kan ”läsa”, de kan ge en uppfattning om hur en annan människa ser ut, de kan helt enkelt bli ögon, precis som Ann-Sofi skriver.

Men de blir naturligtvis aldrig en likvärdig motsvarighet till de ögon en seende människa har. Det sägs att 80 procent av alla intryck kommer till oss via ögonen, vilket visar hur värdefulla våra ögon är. Ändå tar vi synen för given, så gott som varje dag. Helen Keller sa att synen måste vara det härligaste av alla sinnen. Hon drabbades av en sjukdom vid ett och ett halvt års ålder som gjorde henne både blind och döv.

DET FINNS en annan sorts blindhet som också seende människor kan lida av – andlig blindhet. Den andliga blindheten gör en människa oförmögen att tro på Jesus Kristus. I 2 Korinthierbrevet 4 beskrivs det så här: ”Är vårt evangelium dolt, så är det dolt för dem som går förlorade. Ty den här tidsålderns gud har förblindat de otroendes sinnen, så att de inte ser ljuset som strålar ut från evangeliet om Kristi härlighet, han som är Guds avbild.”

Vi har fått de goda nyheterna om evangeliet, den eviga rikedomen i himmelen som tillhör den som tror på syndernas förlåtelse genom Jesu död och uppståndelse. När vi lever här på jorden är det inte alltid så lätt att minnas det här. Det finns många frestelser, mycket som distraherar och upptar våra tankar och styr våra handlingar. Även troende människor kan bli tillfälligt förblindade.

VI ÄR inne i fastetiden, en tid att försöka sålla bort allt som vill komma i vägen och skymma ljuset som strålar ut från evangeliet. Vi får be med orden ur Pelle Karlssons sång:

”Giv oss o Herre öppnade ögon, vi vill se Jesus, vidröra honom. Lär oss att lyssna, höra hans stämma. Giv oss o Herre öppnade ögon.”

Kristina Örn är diakon i Närpes församling.