Mod att leva och mod att dö

Kolumn.

Tänker du ofta på ditt dop eller upplever du dopet som en händelse så långt bak i tiden att det inte spelar någon väsentlig roll i ditt trosliv? Dopet genomsyras av både imperfekt, presens och futurum. Som det står i Lilla Katekesen dopet ger oss mod att leva och mod att dö.

30.9.2021 kl. 09:36

Dopvattnet är Röda havets vågor som tillsluter sig över och dränker den arvsyndstilltufsade människans fiender. Dopfunten blir den grav hon stiger ner i för att dö bort från sin arvsyndsbefläckade natur, för att kunna uppstå därifrån förnyad. Över detta kaotiska hav svävar Guds Ande och skapar någonting nytt som inte tidigare fanns.

Dopvattnet är fostervattnet som omsluter den nya skapelsen vi blir i dopet. Nu har vi mod att leva, nu har vi mod att dö.

Dopet ger oss mod eftersom vi nu har fått ta emot medborgarskap i löfteslandet. Vi vandrar inte mållöst, utan vandrar med blicken riktad mot det himmelska Kanaan och under färden vandrar tabernaklet i vår mitt.

Det vore gott för Guds folk att börja fira sina dopdagar, för att på så sätt meditera över det under som skett med en. Det vore gott för Guds folk att hämta mod ur dopet så vi vågar leva och dö inför Herrens ansikte. Det vore gott för Guds folk att inse sin kallelse som kommit det till del i dopet. Fundera på hur du kan fördjupa dig i dopets mysterium.

Dennis Svenfelt är församlingspastor i Pedersöre.

Johan Sandberg