Seija Stenfors säger att det bästa med att vara stödperson för någon som är allvarligt sjuk är att få lära känna en ny människa och kunna vara till hjälp.
Seija Stenfors säger att det bästa med att vara stödperson för någon som är allvarligt sjuk är att få lära känna en ny människa och kunna vara till hjälp.

Döden är inget konstigt

Stödperson.

– Före sista morfindosen tog hon adjö och tackade mig, säger Seija Stenfors. Hon är stödperson för allvarligt sjuka människor.

21.2.2019 kl. 00:00

Som stödperson för allvarligt sjuka lärde Seija Stenfors känna en äldre finlandssvensk dam i Helsingfors i fjol. De var ungefär jämnåriga.

– Vi blev vänner. Hon berättade om sitt liv och ville höra om mitt.Vi pratade mycket om litteratur och klassisk musik och väldigt lite om döden, begravningar och tro, säger Seija Stenfors.

Innan de träffades var Seija Stenfors nervös.

– Jag var mycket försiktig. Människan är skör när döden är nära.

I fyra månader hann de umgås. Stenfors är finskspråkig och hennes klient var svenskspråkig, men kunde finska flytande.

– Hon fick handskrivna brev på svenska och när jag skulle försöka tyda dem och läsa dem för henne skrattade vi högt.

Seija Stenfors hälsade på henne flera gånger i veckan. Och de ringde varandra varje dag, något som alla stödpersoner naturligtvis inte har möjlighet till.

– Det sägs under kursen för stödpersoner att man träffas en gång per vecka, men det blev mycket mer för oss. Det tar tid att vara stödperson. Samtidigt kan man ju inte dyka ner i det och tänka att nu ger jag hela mitt liv för det här.

Att umgås med en allvarligt sjuk person behöver inte vara dystert, säger Seija Stenfors.

– Man läser eller sitter tyst. Jag läste Tommi Kinnunens böcker för henne. Och hon tyckte mycket om poesi. Om jag slutade läsa när hon började slumra ryckte hon till och sa: Sluta inte!

Innan Seija Stenfors vän och tillika klient blev sämre förberedde hon sig.

– En fredag kväll före sista morfindosen tog hon adjö av mig och tackade mig.

Men hon förblev pigg ännu i några dagar, och på söndagen när Seija Stenfors var ute på promenad ringde telefonen. Det var hennes klient.

– Kan du komma genast? sa hon.

Efter en halvtimme var Seija Stenfors hemma hos henne.

– Den sista veckan var jag där många timmar varje dag.

Hurdan ska man vara?

Under kursen för stödpersoner, som ordnas av Helsingforsförsamlingarna och stadens hälsovårdstjänster, var deltagarna väldigt olika. Så ska det vara, tycker Stenfors.

– Jag tycker inte om ordet ödmjuk, men åtminstone kan man inte vara full av sig själv i den här uppgiften, utan vara redo att lyssna.

– Själv är jag häftig och kan lätt bli arg. Inget av det kan man vara i det här uppdraget, säger hon och skrattar.

Något som skulle vara sämst eller tyngst med att vara stödperson kan hon inte komma på.

– Det bästa är att få lära känna en människa och få känna att man kan vara till hjälp.

Många i Seija Stenfors närhet har gått bort. Hon var anhörigvårdare till sin man i tolv år när han insjuknade i Alzheimer. Han dog 2006.

– I december dog min bästa vän i cancer, så att vistas nära döden är inget nytt för mig. Jag tror att vi, som filosofen Michel de Montaigne säger, måste ”beröva döden dess främmande karaktär, låt oss umgås med den, bli förtroliga med den”

Bli stödperson – svenskspråkiga behövs!

  • Du kan bli stödperson för någon som vårdas hemma och för hens anhöriga. Som frivillig lyssnar du, diskuterar och är närvarande i stunden. Din insats behövs huvudsakligen en gång i veckan i den sjukas hem.
  • För uppgiften får du en utbildning, sammanlagt sju kvällar: 4.4, 11.4, 25.4, 2.5, 9.5, 16.5. och 23.5 kl. 17–20. Utbildningen förutsätter en intervju. Intervjuer ordnas 18–29.3 kl. 10–18.
  • Observera att utbildningen i huvudsak går på finska, med en del inslag på svenska. Var och en får naturligtvis tala sitt modersmål.
  • Anmälning senast 17.3. till Kristiina Hannula som även ger mer information: kristiina.hannula@evl.fi, tel. 050 402 2723 eller via https://vapaaehtoistyo.fi/vapaaehtoistehtava/10828
Ulrika Hansson
Samfälligheten i Helsingfors har tappat principen. Den ska vara en stödfunktion till församlingarna, anser Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå.

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43
Ekofasta är den evangelisk-lutherska kyrkans fastekampanj som lyfter fram omsorg om miljön. Årets tema är Skogen kallar.

ekofasta. Har skogen något att lära människan? Under fastetiden vill den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inspirera oss att gå ut i skogen och ha omsorg om den. 2.3.2022 kl. 06:00

Studentmissionen. Han har blivit omvald som styrelseordförande för Helsingfors svenska studentmission. 2.3.2022 kl. 06:00
Mari Johnson jobbar som diakoniarbetare i Matteus församling.

framtid. Mari Johnson skriver tröstande, uppmuntrande ord till sitt tonåriga jag. 2.3.2022 kl. 06:00
Pauliina Kittilä är grafisk designer och jobbar som informatör i Petrus församling.

skam. Det är så lätt att sätta sin frid och trygghet i omständigheter, personer, önskningar eller egna färdigheter som kunskap och kunnighet. Men är det hållbart i längden? 16.2.2022 kl. 06:00

BRÖLLOP. Han är med och ordnar I nöd och lust- kvällen den 24 mars kl 18 i Matteuskyrkan. 16.2.2022 kl. 06:00
Dennis Lindqvist och Pernilla Steffansson tvingades skjuta fram sitt bröllop med ett år.

BRÖLLOP. Pandemin har ställt till det för många som funderat på bröllop. Men lagom till sommaren ser det ut att börja ljusna igen. En hurdan bröllopssommar kommer det att bli i år? 16.2.2022 kl. 06:00
Drumsö väster om stadskärnan i Helsingfors kan förlora kampen om kyrklig verksamhet på svenska.

Helsingfors. Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen. 8.2.2022 kl. 15:03
Unga mår på det stora hela väldigt dåligt just nu. Vuxna kan hjälpa genom att finnas till för dem.

PSYKISKT ILLAMÅENDE. Att unga drabbats hårt av pandemin är ingen överdrift. Årets Gemensamt ansvar kampanj uppmärksammar detta. Även i församlingar vill man erbjuda möjlighet för unga att få prata. 2.2.2022 kl. 06:00
Pia Öhman jobbar på Folkhälsan, som sakkunnig inom ungdomsområdet.

barn och unga. Vi har ett mänskligt behov att bekräftas av varandra, se varandras miner, skratta åt varandras skämt, ifrågasätta varandra eller bara sitta trångt i en soffa. Detta oskrivna och outtalade märks egentligen först då det inte finns. 2.2.2022 kl. 06:00

JOHANNES FÖRSAMLING. Hon är ny informatör i Johannes församling. 2.2.2022 kl. 06:00
Viivi Suonto önskar att fler unga fick upp ögonen för möjligheten att få hjälp via diakonin.

diakoni. Diakoner har tystnadsplikt och finns till för att hjälpa människor med olika behov. De påminner om att ta kontakt ifall du har något behov eller bara vill prata med en annan människa. 19.1.2022 kl. 11:52
Frida Vikström är diplomingenjör.

Kalender. Om det är något jag lärt mig de senaste två åren så är det att planera lite mindre och tillåta lite mer spontanitet i vardagen. 19.1.2022 kl. 11:37

Konst. Hans utställning Fertility Now visas i Värehuset på Aaltocampuset i Otnäs 14.1–26.1. 19.1.2022 kl. 11:25
Janne Silfverberg kan lite om mycket, en god egenskap hos en församlingssekreterare.

FÖRSAMLINGSKANSLI. Församlingskansliet är spindeln i nätet som ser till att församlingen fungerar. Det är också nästan alltid kansliet som utgör den första kontakten mellan församlingen och dess medlemmar. 5.1.2022 kl. 06:00