Darrande nålar i valkompassen
I ETT UTMÄRKT dataverktyg från Kyrkostyrelsen har medier och forskare kunnat få en bra bild av över 9 000 kandidater i församlingsvalet. Hur fördelar 21 svar i kyrkans valkompass sig på ålder, kön, församling, geografi och läromässiga nätverk?
I svenskspråkiga församlingar har benägenheten att svara dessvärre varit svagare – åtminstone fram till en uppdatering i kompassen som utlovas strax innan förhandsröstningen inleds. I starten hade bara drygt 500 av över 900 kandidater i Borgå stift svarat.
INTRESSANTA och viktiga är svaren kring vilka kyrkliga och kristna rörelser kandidaterna identifierar sig med. Över hälften av svenskspråkiga kandidater har velat uppge en sådan. Siffran är sannolikt högre, när man i de starkaste väckelsebygderna har varit sämst på att lämna in sina svar.
Väckelserörelserna går förstås sällan till val med egna kandidatlistor. Största ”parti” under ytan är ändå den evangeliska rörelsen, som var femte kandidat uppger sig stå nära. Tretton procent sympatiserar med den svenska evangeliföreningen Slef. Överraskande många i svenskspråkiga församlingar, sju procent, säger sig stå finska evangeliska Sley eller Ely nära.
Nära Kyrkans Ungdom står var åttonde kandidat och intill liberala, regnbågs-gröna Kom alla omkring en kandidat av fjorton.
Väckelserörelserna tolkas ofta som ett enhetligt värdekonservativt block. Ändå har en del av dem offentligt sagt ifrån att de inte vill räknas dit i de vassaste stridsfrågorna.
VALKOMPASSEN fokuserar naturligtvis på det som de förtroendevalda ska besluta om – verksamhet och förvaltning. Men i kompassen frågas också om hur kandidaterna ser på folkkyrkans väsen, om kristendomen som unik väg till frälsning, om Bibelns auktoritet, och om samkönade äktenskap.
VÄCKELSERÖRELSERNA tolkas ofta som ett enhetligt värdekonservativt block. Ändå har en del av dem, bland andra de finska pietisterna, offentligt sagt ifrån att de inte vill räknas dit i de vassaste stridsfrågorna. Också finlandssvenska Kyrkans Ungdom har stillsamt ställt sig på sidan om protesterna mot den biskopskyrka andra anser har blivit för innehållslös och liberal.
I valkompassen tycks särskilt den evangeliska rörelsens sympatisörer vara allt mera delade och mindre kategoriska ifråga om bibelsyn och andra knäckfrågor. Av Slefs sympatisörer stöder en tredjedel till exempel nu lösningar som möjliggör regnbågsvigslar.
Det blir då lite högre matematik att just organisationer som Slef, Sley och Folkmissionen samtidigt har drivit på att de konservativare i kyrkan behöver det nybildade Förbundet Kyrkfolket, och egna gudstjänster i kyrkan, just på grund av samma skiljelinjer.
De enda riktigt kategoriskt konservativa i valkompassen är de som associerar sig till den laestadianska rörelsen, och de som uppger att de i världslig partipolitik röstar på Kristdemokraterna.
MAN FÅR naturligtvis som brasklapp läsa in att de som ställer upp för fyra år av möten och sammanträden i folkkyrkan också i grunden accepterar dess linje och praxis. Är man kritisk står man kanske kvar som medlem men lämnar demokratistöket åt andra.
Många som i dag betraktar sig som vanliga mittlinje- och mediumlutheraner kanske också i valkompassen bara uppger rörelser de råkat ha rötter i tidigare i livet.
- - -
Ledaren gick i tryck innan Förbundet Kyrkfolket hade publicerat sina första officiella ställningstaganden.




















