Där två eller tre kan avgöra ett val

SIBBO SVENSKA församling valde nyligen kyrkoherde så det blev en mindre skräll i de kyrkliga rummen. En av stiftets yngre präster, en församlings­pastor hittills utan större erfarenhet av ledaruppdrag, valdes av församlingsborna med klar marginal. Men hon var så språkkunnig, utåtriktad och karismatisk och imponerade att hon tog hem kyrko­herdejobbet före en äldre prästkollega.

Han i sin tur var bland de mest formellt meriterade som gick att hitta, socknens egen son, 60-plus, med erfarenhet av ledarskap i församlingar och mission. På cv-t fanns allt från kyrkomötet till Kyrkornas världsråd.

Hade valet gjorts med kyrkans andra valsätt hade ett församlingsråd, och i sista hand ett eventuellt besvär till högre instans, utan tvekan ha gett honom jobbet mer eller mindre med tennis­termen 6–0.

Hade valet gjorts med kyrkans andra valsätt hade ett församlingsråd, och i sista hand ett eventuellt besvär till högre instans, utan tvekan ha gett honom jobbet mer eller mindre med tennis­termen 6–0.

Men här visade församlingsdemokratin sin klo att förnya och genomföra ett generationsskifte. Och nu tar en, även hon, behörig och taggad 33-åring över ledarskapet. Och tar kanske, i par med sin egen livsresa, församlingen in på nya marker.


EN LÄRDOM blir ändå att entusiasmen för val i kyrkan är så låg – i det här fallet röstade 15 procent – att ett val som det här kan avgöras av några hundra personer.

Förtroendevald i kyrkan kan en bli med stöd av bara något tiotal grannar, föräldrakretsen på dagis eller av ens bönegrupp.

Kyrkpressen gick den här gången i tryck så att vi inte hann veta om det på vissa orter återigen inte blir något församlingsval i höst i brist på kandidater. Förhandsbeskeden tydde på att det blir så.


DET ÄR RIKTIGT glädjande att en ny krets av församlingsbor som inte tidigare profilerat sig i den lokala församlingens inre myrstack stod bakom kampanjen för Elefteria Apostolidou i kyrkoherdevalet i Sibbo.

Men det ger också en signal om hur lätt det är att påverka genom församlingsdemokratin, att rösta in nytt folk och nya idéer genom lite kampanj, eller lite koncentrerade röster.

Men i kyrkans demokrati är det vice versa också vida maskor för den som skulle råka vilja agera illvilligt mot kyrkan, eller ploja till beslutsfattandet. En kupp i en församling vore ingen konst alls. Det behövs tio personer som en gång blivit konfirmerade.

Men i kyrkans demokrati är det vice versa också vida maskor för den som skulle råka vilja agera illvilligt mot kyrkan, eller ploja till beslutsfattandet. En kupp i en församling vore ingen konst alls.

I Sverige har valsystemet i kommunerna vissa år medgett att nynazister har kuppat sig in i fullmäktigen där det inte i övrigt fanns tillräckligt med andra kandidater.


GÅ ALLTSÅ och rösta i församlingsvalet i höst. Bevara även du demokratin i kyrkan som trovärdig. Den kan nämligen nog också komma att en dag monteras ner och upphöra.

Många i den övre medelåldern minns skol­demokratin en gång, med sina lagstadgade och lillgammalt överpolitiserade elevrådsval (det var åren 1973–1985). Också den demokratin lades ner i brist på intresse, och skolorna har levt vidare och utvecklats även utan den.

Kyrkans demokrati löper risken att gå samma väg om få röstar, kanske för att kandidatlistorna här flaggar vita och tomma med få kandidater. Det vi får diskutera sedan är om kyrko­herdarna själva därefter ska börja kalla råd­givare ur församlingen, eller hur det ska gå till.