Hur löser vi prästbristen? Ta Växjö stift som exempel

Går det att göra något åt prästbristen? Självklart, det finns till och med de som lyckas. Efter uthålligt arbete har Växjö stift nu fler blivande präster än blivande pensionärer.

Det viktiga är att förstå att det är i församlingarna som präster och andra kyrkliga anställda rekryteras. Det avgörande är ofta att någon säger: ”Har du tänkt på att jobba i kyrkan – jag tror det skulle passa bra för dig.” Nyckelpersonerna i rekryteringsarbetet är därför de som redan jobbar i församling.

Prästbrist är alltså ett annat ord för att församlingsanställda inte i tillräckligt hög grad ser det som sin uppgift att uppmuntra unga och andra till att arbeta i kyrkan. I en tid när vi ser ett växande intresse för kyrkan finns det egentligen inga ursäkter här. Ingen annan, varken på stiftet eller i universitetsvärlden, kan göra det jobbet. Tidigare kunde engagerande religionslärare i gymnasiet var de som uppmuntrar unga att studera teologi, men idag är religionskurserna så få att det är svårt. Ansvaret för att det finns arbetare för framtidens kyrkliga skörd sitter alltså tydligt hos församlingarna.

Så vad är det då Växjö stift har gjort som gett resultat? Ja, poängen är att man har fattat just detta med församlingens centrala roll och arbetat aktivt med att uppmuntra församlingarna till att jobba rekryterande. Till exempel ordnar biskopen en till två gånger i året en middag där anställda är inbjudna om de tar med sig en person de tror har förutsättningar för att arbeta i kyrkan.

”Biskopen ordnar en till två gånger i året en middag där anställda är inbjudna om de tar med sig en person de tror har förutsättningar för att arbeta i kyrkan.”

Det blir en liten morot för den som jobbar i kyrkan att verkligen hålla ögonen öppna för någon som känns ”uppmuntringsbar” och verkligen ta sig an att lyfta frågan. Och för den som funderar på att börja arbeta i kyrkan blir en kväll hos biskopen en tydlig konkretisering av vad det skulle innebära att börja jobba i kyrkan.

Dessutom är frågan om rekrytering något som ständigt hålls framme när biskopen eller andra stiftsanställda besöker församlingarna.

Jag vet inte, men jag tänker att det råder en informell tävling om vilka församlingar som ”producerar” flest präst- och diakonkandidater. Och det är verkligen ett bra mått på ett gott församlingsarbete! Om den gemenskap och den verksamhet vi har leder till att människor vill satsa sitt liv på att skapa sådan gemenskap och verksamhet så gör vi med största sannolikhet någonting rätt!