För många unga blir det just så – livets härligaste tid, något som fördjupar deras liv som kristna. Men för andra kan drömmen om bibelskolan blir en mardröm. Kyrkpressen har intervjuat fyra personer vars tro och psyke kraschade i samband med och efter en period på bibelskola.
Som ett avsnitt ur Big Brother
– Jag upplevde bibelskolan som människocentrerad istället för Gudscentrerad. De som upplevdes nära Gud var ofta desamma som fick syner och profetior. De fick massa fina och starka ord som lät bra. Ibland upplevde jag att det bara skulle låta bra för att upplyfta enkilda personer, säger Leo.
När 25-åriga Leo gick på en bibelskola i Nederländerna för ett och ett halvt år sedan var han kritisk till flera saker inom organisationen,speciellt ledarskapet.
För att bli ledare krävdes enbart två saker: du ska ha fyllt aderton år och ha gått lärjungaskolan själv.
– Det betyder att du i princip kan vara aderton och ett halvt år och bli ledare. Det är ett väldigt stort ansvar att lägga på en människa som inte är så mogen eller erfaren.
Året var 2008 när 18-åriga Jessica flyttade hemifrån för första gången – till en bibelskola i Stockholm. Efter det första året på skolan åkte hon till Thailand för att missionera. Där stannade hon i åtta månader.
– Jag blev frälst som trettonåring. Under en konferens blev jag intresserad av just den här bibelskolan och bestämde mig för att testa.
– Min personliga tro, som jag hittade som ung, var en bra grej. Det var bibelskolan som ledde den åt fel håll.
Både under sin tid på basen i Stockholm och under de åtta månaderna i Thailand kände sig Jessica övervakad och levde i rädsla för ledarna. Ibland kändes det som att hon befann sig i ett avsnitt rakt ur serien Big Brother.
– De kunde ringa mig för att kolla att jag säkert missionerade. Om jag var på gymmet, på tåget eller hälsade på någon kompis behövde jag stå till svars för det. Jag betalade själv för mina åtta månader av mission och ändå fick jag inte leva som jag ville.
Att ha en pojkvän som inte var kristen eller att dricka alkohol var strängt förbjudet. Det var viktigt att inte avvika från bibelskolans lära och att ”tygla sig själv”.
Gör slut med din partner och fokusera på Gud
Leo tror att bristen på ansvar kan ha bidragit till press bland deltagarna.
– När någon profeterade och fick en bild fanns det ingen som tog ansvar över det.
– De som hade starka åsikter körde på och fick sin vilja igenom. Det behövs ansvar för vad som lärs ut och vem som lär ut det. Så att den bibliska sanningen bibehålls.
Alva ville ha ett äventyr. En månad tillbringade hon och en vän i USA tillsammans med resten av bibelskolegruppen. Också denna bibelskola lyfte ledarna på en piedestal. Precis som för Jessica var dejting förbjudet.
– Ledarna rekommenderade till och med att göra slut med sin partner före bibelskolan för att helt kunna fokusera på Gud.
– Där kände jag att det hade gått för långt. Vem folk dejtar är ju inte deras business.
”Det väcker många jobbiga minnen”, säger Andrea. Andrea har gått på två olika bibelskolor. Den ena, i Australien, lämnade hon efter halva tiden. Den andra, i Hawaii, fullföljde hon till slutet.
– Det var så otroligt ensamt att åka hem. Alla utom jag älskade bibelskolan. Som tur fick jag stöd av mamma och pappa att komma hem igen.
Renhetskulturen som ledarna framhöll har påverkat henne mycket, också senare i livet.
– En ledare sa att hon inte tänker pussa sin pojkvän förrän de är gifta. Den andra bibelskolan predikade samma moral, men skenet bedrog.
– Utanför bibelskolan levde ledarna loppan och gjorde vad de ville.
Vill du döpa dig igen?
Att döpa sig är något alla fyra blev erbjudna. Fast dopet i teorin var frivilligt bubblade en yttre press under ytan.
– Där jag gick tolerar de inte barndop. Vissa blev döpta för tredje eller fjärde gången. Jag valde att lita på och stå fast vid mitt barndop och döpte mig inte igen. Men är du lättövertalad är det svårare att stå emot, säger Leo.
Det finns en Instagram-sida dedikerad till människor som farit illa på Alvas bibelskola i USA.
– Jag har läst där att ledare sagt att dopdagen, när alla som vill får döpa sig, kallas för ”payday" (lönedag) av ledarna. De antyder att ledarna skulle få mer betalt ju fler som döper sig.
Alva kände att det fanns en allmän press på att döpa sig igen, men valde ändå att inte göra det.

Frivilligarbete och favorisering
– Alla som jobbar på den här bibelskolan lever på allmosor. De klarar sig ofta på andras pengar. Det blir ett ideal. Men det utrustar inte dig för att vara i samhället som kristen, berättar Andrea.
Både Andrea och Jessica blev använda som gratis arbetskraft.
– Vi blev satta i jobb och hade absolut ingen chans att påverka vilket jobb vi utförde, säger Andrea.
Detta resulterade i att vissa deltagare blev favoriserade.
– De som blev utvalda till ”favoriter” fick vara predikanternas assistenter och hjälpredor. Andra fick städa toaletter, passa barnen eller liknande. Jag fick i uppgift att städa ett gammalt arkiv med videokassetter, säger Andrea och fortsätter:
– Jag hade flyttat över halva världen från min familj, sparat ihop jättemycket pengar, bekostat utbildningen och så satt jag i ett gammalt arkiv och jobbade. Vad är det för bibelskola?
– Vissa städade toaletterna. På mina axlar landade uppgiften att vara en del av välkomstteamet, vittnar Jessica.
Varför kan inte jag möta Gud som de andra?
Under förbönen på Leos bibelskola i Nederländerna var stämningen andlig och levande. Leo berättar hur människor föll, kunde skratta i timmar i sträck och ha andra stora reaktioner på bön, lovsång eller predikan.
– Absolut kan Gud möta vissa människor på ett sådant sätt. Men de som inte faller blir kvar med frågan: ”Varför kan inte jag möta Gud som de andra kan?” Följden blir att om du inte har en karismatisk reaktion, då har du inte mött Gud, säger han och fortsätter:
– Det är inte ansvarsfullt att lära ut en bild av att bara de som profeterat och sett syner är nära Gud.
Har du några exempel på specifika situationer eller minnen då du tvivlade på läran?
– Nattvarden. Vi skulle alla hälla nattvardsvinet i vår egen kopp tills koppen svämmade över, som en symbol för att Guds kärlek svämmar över. Sedan skulle vi ge nattvarden till varandra för att få gemenskap. Jag tyckte inte att det var ett värdigt sätt att dela Herrens måltid, säger han.
Alva reagerade speciellt på läran om fastan.
– En gång i veckan fastade vi. Det var rekommenderat att fasta från maten, och nästan alla gjorde det. Varje gång man blev hungrig skulle man tänka på varför man fastade, för att komma närmare Gud, berättar hon.
Andrea reagerade inte lika mycket i stunden, men efteråt började hon tvivla.
– Det var mycket tungotal och liknande uttryck för tro. Jag svalde allt med hull och hår då. Jag blev väldigt bra på att anpassa mig till de förväntningar som fanns. Man känner sig duktig när man lyckas anpassa sitt andliga språk till de rådande omständigheterna, säger Andrea.
Missionera mera, så kommer Jesus tillbaka
Jessicas varningsklockor började ringa under en tvåveckorsperiod av missionerande.
”Nu ska vi ut på fältet” och ”Nu ska vi hämta in människor till Jesus” är exempel på uppmaningar ledarna gav till deltagarna.
– Det varnade oss innan för att de kunde upplevas som lite väl skarpa i tonen under missionen. De garanterade oss att vi kan prata om det sen när vi återvänder till basen. När jag efteråt knackade på hos pastorns fru och ville prata var det totalt omöjligt. Dörren stängdes rakt framför näsan på mig.
Ju fler människor som får höra om Jesus, desto snabbare återvänder han. Det var bibelskolans filosofi.
– När en vuxen person i auktoritetsposition bestämmer saker så litar man lätt på den personen och tror på allt hen säger, säger Jessica.
Mår du fysiskt eller psykiskt dåligt har du bett för lite.
– En deltagare var sjuk och behövde medicinsk hjälp. Men det gick inte, vi skulle bara be bort det.
Ge bort flera hundra dollar
Att gå en bibelskola, med allt vad det innebär, är inte billigt.
– Det är en viss investering. Men jag har en väldigt avslappnad stämning till ekonomi, pengar kommer och pengar går, säger Leo.
Vid ett tillfälle satt hela Alvas grupp i en ring. Att öva givmildhet stod på schemat. Uppgiften var att ge bort något till någon annan i teamet.
– Man drog en lapp och fick ett namn på någon i gruppen. Sedan skulle man be och få uppenbarat för sig vad man skulle ge bort. Vissa fick till sig att de skulle betala flera hundra dollar till någon annan. Att vara givmild är ju jättebra, men det blev bara pressat och påtvingat.

”Två begick självmord efter skolan”
För varje dag som gick blev Jessica svagare och svagare. Med tiden blev hon allt mer nedbruten och till sist kände hon sig som en dörrmatta. När hon själv föll in i en djup depression efter bibelskolan vågade hon söka hjälp och ta antideppresiv medicin, trots läran om medicinsk avhållsamhet.
– Jag var så ångestfylld. I flera år vågade jag inte gå till kyrkan. Min tilltro till kyrkan försvann helt. När man blivit utnyttjad i sådana sammanhang går man lätt in med inställningen ”vem ska utnyttja mig den här gången?”.
– Min connection till Gud försvann aldrig. Att jag hittat honom igen är ett mirakel i sig.
Men för vissa andra deltagare på hennes årskurs gick det inte lika väl. Två av dem begick självmord efter bibelskolan.
– Vi hade en återträff tio år efter att skolan var klar. Där hade allihopa utom två samma negativa upplevelser som jag. De två andra var de enda som hade stannat kvar i kyrkan, säger Jessica.
Andrea ifrågasatte inte då, men när hon kom hem började hon våga ifrågasätta kyrkligt ledarskap. Idag är hon gift och har familj. Trots att minnena ibland gör sig påminda mår hon bra.
Alva klarade av bibelskolans utmaningar bra och har inte mått särskilt dåligt efteråt.
– Nu när man är äldre skulle man inte gå med på samma saker som då. Men för mig var det så tydligt att bibelskolan bara var en kort månad av äventyr, sen fick jag åka hem till mitt vanliga liv i Finland med nya minnen och erfarenheter, säger hon.
När Leo återvände hem snurrade många tankar kring det han upplevt.
– Jag har inte mått dåligt men jag har börjat ifrågsätta det som lärdes ut.
– Man lever i en ”hype” under tiden man är där och tänker att så här ska livet se ut. När kommer hem och inser att vanligt församlingsliv inte ser ut så hamnar man automatiskt i en svacka.

Leo poängterar att bibelskolan kan se väldigt olika ut beroende på vart i världen man är. Han har också positiva minnen från sin tid, men skulle ändå inte rekommendera det för andra.
– Fast jag inte varit helt nöjd tackar jag ändå Gud för vad jag lärt mig.
Alla namn i artikeln är utbytta och inte personernas riktiga namn.

Edith Kortekangas jobbar som ungdomspastor i Vanda svenska församling. Foto: Privat.
En frisk miljö bör tåla frågor och tvivel
Hur ska församlingen förhålla sig till bibelskolor? Problem uppstår när frågor och tvivel tolkas som ett andligt problem.
Edith Kortekangas är ungdomspastor i Vanda svenska församling. Hon har själv gått i bibelskola och tagit del av Kyrkpressens material. Hon tänker att problem inte uppstår när människor är passionerade eller tar tron på allvar, utan när stark övertygelse förenas med slutna miljöer och maktstrukturer.
– Jag gått bibelskola och själv också aktivt behövt processa mina upplevelser och känner igen fenomen som nämns i de andras berättelser.
– Skolorna blir miljöer där människor är borta från sitt vanliga sammanhang, ofta med likasinnade människor. Det kan skapa en stark gemenskap, men också en kultur där skolans sätt att tänka blir det självklara. Får man prova en annan världsbild?
– Vem har makten att definiera vad som är sant och andligt? Kan man hålla ledarna ansvariga på riktigt eller skyddar strukturen ledarna?
Enligt henne måste en frisk miljö tåla tvivel, frågor, osäkerhet och kritik. Det blir lätt kontroll om frågor eller tvivel tolkas som ett andligt problem.
– Många som söker sig till bibelskolor är unga och passionerade, man längtar och vill väldigt väl. Man söker Gud och vill göra skillnad. Det är vackert men också sårbart. Man kan lära sig att misstänka sina egna känslor eller sitt eget omdöme om det står i kontrast till det som skolan/ledarna undervisar.
– I en frisk miljö får man tänka, fråga, säga nej, ändra uppfattning och kritisera en ledare utan att bli skuldbelagd och eller bli utesluten ur gemenskapen.
Vad är en bibelskola?
– Bibelskolor ordnas av olika organisationer som sällan är knutna till något samfund.
– Innebär ingen formell utbildning eller examen.
– Kan sträcka sig från en månad till flera år.
– Riktar sig ofta till unga och unga vuxna.
– Tanken är att ge mer tid till Gud och fördjupa sin tro.
– Består ofta av två delar: studier och mission.





















