Noomi Ängs pappa Stefan är kyrkoherde i Jomala församling, Ester Lindemans pappa Jon är kyrkoherde i Norra Ålands församling. De är vänner, flitiga kyrkobesökare och vana assistenter – och inte för att glädja sina föräldrar, utan för att de vill.
Noomi brukar hjälpa till i mässan i Jomala och i Finström, Ester i Finström, Geta och Sund.
Vad brukar ni göra?
– Vi brukar duka nattvardsbordet, säger Noomi.
– Och gå i processionen, tillägger Ester.
Hur dukar man då ett nattvardsbord? Man dukar upp behållarna med bröd och vin och sätter allt på altaret framme i kyrkan, berättar de. När nattvarden är över dukar man undan.
Och vad händer med nattvardsvinet som inte får slängas bort hur som helst?
– Det brukar prästen dricka upp, säger de.
Både gillar att gå i procession. I processionen bär de exempelvis ljuset eller korset. När det är riktigt speciella högtider – som jul eller påsk – får de bära rökelsekaret.
Vad gör ni med det?
– I Finström är det jag eller Ester som vevar med det hela tiden. Men i Jomala så brukar vi hänga upp det på en ställning, säger Noomi.
– Ibland i Finström ger vi det till prästen så han kan röka lite på altaret, säger Ester.
De försäkrar att det är roligt att vifta med ett rökelsekar, även om doften är ganska stark, så att kläderna börjar lukta efteråt.
– En gång när de skulle tända rökelsekaret råkade min klänning brinna lite så jag fick ett hål i den. Det blev bara ett litet runt hål längst ner, säger Ester och visar hålets storlek med fingrarna.
– Det syntes inte, säger Noomi. – Jag var med.
– Det råkade bli ett hål i mattan i sakristian också, säger Ester.
Noomi tror att det kanske var en gnista eller lite kol från rökelsekaret som sprätte ut och ledde till dramatiken.
Förr i tiden brukade man tala om att det är jobbigt att vara prästbarn. Tycker ni det är jobbigt?
– Nej, säger Noomi. – Det är kul.
– Det är coolare idag, tror Ester.
Esters favoritkyrka är Finströms kyrka.
– Den är mysig.
Noomis favorit är kyrkan i Jomala.
– Den är stor, men jag vet inte riktigt varför den är min favorit.
De känner till kyrkornas skrymslen och vrår. De har också varit uppe i kyrktornet, Noomi i Jomala och Ester i Finström.
– Ester, är det sant att det finns en hatt uppe i tornet i Finström? frågar Noomi,
– Jo, det finns en hatt i en glaslåda, säger Ester.
– Och om man tar bort den rasar hela kyrkan, säger Noomi.
– Ja! säger Ester. – En hög hatt. Åtminstone finns där en hatt, och om man tar bort den rasar tornet.
