Sämjovalen för fyra år sedan spred sig över stiftet. Ända från Agricola-samfälligheten med centrum i Lovisa i öster, till Helsingfors och ända upp i traditionellt starkt församlingsaktiva orter som Nykarleby och Jakobstad blev beslutande organ i församlingen, råd, fullmäktige eller bådadera, tillsatta utan röstning.
Esbo svenska församling, som är det svenska stiftets största församling med över 13 000 medlemmar, fick år 2022 ställa in församlingsvalet. I hela den stora, välmående staden i söder fanns inte tillräckligt många kandidater för ett val.
Demokratigrupp påminner om valet
I Esbo, som precis som grannförsamlingarna i Vanda och Grankulla inte fick till något val alls, tillsatte man tidigt en demokratigrupp i församlingen.
Den har vid olika publikevenemang i församlingen informerat om församlingsvalet, berättar församlingsrådets viceordförande Nina Janasik.
– Men vi har varit strikta med att det inte är de anställda som arbetar med det här, säger hon.
För höstens val är kandidatlistan enligt senaste uppgifter till Kyrkpressen ännu inte full för de fjorton mandat som ska besättas i församlingsrådet, eller de sex som behövs för den svenska representationen i det stora Esbo kyrkofullmäktige.
Samling kring en enda lista
Trenden i flera församlingar verkar vara att många olika riktningar samlas på en och samma lista.
I Karis-Pojo församling har de västnyländska socialdemokraterna traditionellt har haft en egen lista på orten. I år kastar sossarna ändå in handduken med partilistan och ställer i år upp på den gemensamma listan, berättar Holger Wickström, som sitter i församlingsrådet. Han ska fylla 77, men ställer upp i år igen.
– Det är en lista där vi kan arbeta för diakoni och för arbetet bland utslagna. Det tycker jag som gammal socialarbetare är viktigt, säger han. Sedan kommer det kanske ännu någon annan lista för mera bibeltrogna, eller som vi på Karisspråk säger, ”gudliga”.
Samtidigt är Holger Wickström lite pessimistisk över att intresset för att kandidera är litet.
Sena nomineringar
I många församlingar runtom i stiftet har det fallit på allt från kyrkoherden till de anställda vid kansliet att vaska fram kandidater. I kyrkan finns det mellan valen nästan inga klara partibildningar och det förblir ofta oklart vem som ska sätta i gång processen att hitta kandidater inför ett val.
I Jakobstad har Harald Wester tidigare jobbat med frågan. Ännu i augusti, inför deadline den 15 september, fanns det ingen som samlade kandidatnomineringar.
– Vi kommer att sammankalla en grupp som ska jobba med det. Jag har haft den uppgiften tidigare, men vi har ännu inte någon ansvarsperson för det, säger han.
Vid tidigare val har församlingen jobbat med kandidatlistor, med tre alternativ: en konservativare, en liberalare och en socialdemokratisk.
– Det finns både för och -nackdelar med listor. Vi vet inte ännu om vi ska ha dem i år igen. Arbetet har påbörjats men inte kommit så långt ännu.
– Det är inte alltid lätt att hitta kandidater. Folk står inte i kö för det. Det är viktigt att få med allas åsikter och ha en bred skala. Jag hade ju mitt kontaktnät när jag sökte kandidater, men ju bredare desto bättre, säger Harald Wester.
Enda kyrkliga ”parti” är grönliberalt
Den enda kyrkliga partibildning som agerar från val till val är den liberala Kom alla-rörelsen med sitt valprogram som bland annat håller fram hbtq-frågorna eller arbetet för skapelse och miljö i församlingarna.
Kom alla-rörelsens arbete koordineras på svenska för stiftet av församlingsaktiva Max Mannola i Vanda. I år har Kom alla prosterivis kontaktpersoner överallt utom på Åland. Oftast arbetar rörelsen för att kandidater med liberala betoningar finns med på olika listor, ifall rörelsen inte har en helt egen lista. Någon överblick över hur nomineringarna har lyckats har man ännu inte.
Max Mannola är samtidigt aktiv för att De gröna som politiskt parti ska vara närvarande i församlingsvalet.
Också SFP som dominerande parti i det svenska Finland agerar ofta med sin rutin från andra politiska val för att nominera kandidater. Ofta står SFP-maskineriet bakom listor i vissa församlingar, även om man inte flaggar med partiets namn.
Oerfarenhet spelar in
Kristdemokraterna verkar sällan som parti vara engagerade i att vara valmaskineri för församlingsvalet.
I Pedersöre har Martin Byggmästar arbetat med KD-politik i över tio år. Han har suttit med i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och välfärdsfullmäktige, men inte varit aktiv i kyrkans beslutande organ.
Han upplever att många som uttrycker sig i kyrkopolitiska frågor inte alltid har den erfarenhet som behövs.
En del av problemen i kyrkan anser Martin Byggmästar är den starka polariseringen mellan det som kallas konservativ kontra liberalt.
– På ett vis är det lite märkligt. Man stärker polariseringen genom att lägga människor i olika fack. Man vet ju inte alltid vart man hör, i vissa sammanhang ses jag som konservativ, i andra som liberal. Det drar oss längre ifrån varandra.
– Om du har ditt namn på en lista så kommer majoriteten att lägga dig i ett fack och då får du massa fördomar som en stämpel på dig innan valet ens har hållits, säger Martin Byggmästar.
Sämjoval sedan 1998
Men läget då inför hösten i de församlingar där man fick nöja sig med sämjoval för fyra år sedan?
Bland det mera anmärkningsvärda var att Petrus församling i Helsingfors fick viceordförandeposten i kyrkofullmäktige i landets största samfällighet med en omsättning om 120 miljoner euro – genom ett sämjoval.
Posten innehades av Christoffer Perret som inte ställer upp på nytt. I församlingen antas tre kandidatlistor vara på gång, men om det blir ett äkta val till fullmäktige är tillsvidare oklart. Församlingsrådets viceordförande Pamela Granskog ställer upp för ett möjligt mandat också i fullmäktige.
I Grankulla rapporterar Patrik Limnell som är ombud för den hittills enda kända listan i församlingen att det blir ett riktigt val i villasamhället i höst.
I Vanda säger församlingens nuvarande viceordförande Jeje Eklöf att det nu finns åtminstone en full lista för både församlingsråd och fullmäktige, med fler kandidater än det finns mandat. Så i Vanda blir det också nu val i november.
I Ålands många små församlingar uteblev valet i fem av åtta. Det röstades bara i Mariehamn, Jomala och i nyfusionerade Norra Ålands församling.
– Vi har haft sämjoval sedan 1998. Vi har inga politiska partier här som kan göra listor. Vi utser nog en ombudsperson men det har inte alltid varit lätt att hitta kandidater. Vi har vanligtvis samma personer som ställer upp, ofta de som har varit med i församlingen redan länge. Mellan varven dyker det ändå upp nya, säger kyrkoherde Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling.
– Vi försöker få ut så mycket som möjligt av den lilla församling vi har.
Det är lätt att bli beslutsfattare i kyrkan
– Du behöver vara 18 år och konfirmerad för att vara kandidat. Du behöver inte lägga ut några pengar för att kandidera. Det är vanligen lätt att bli invald.
– Fråga din församling om det finns en lista du kan anmäla dig till. Eller fråga oss på Kyrkpressen.
– Om ni är tio röstberättigade med en idé om vad ni vill med kyrkan kan ni starta en egen kandidatlista. På riktigt. Gör det nu. Lämna in listan till församlingen före den 15 september
– Blir du invald börjar din mandatperiod vid nyår 2027 och varar i fyra år eller tills du flyttar från församlingen. Per möte är arvodet vanligen kring 40–80 euro, mer om du blir ordförande eller vice.
