– Det är klart att jag som ung har stått på begravningar i regnet och hjälpt till med att sjunga Uti din nåd. Eller spelat trombon i kyrkan på julen. Eller sjungit med i gospelkören. Det ligger ju i generna. Min morfar var kantor i Borgå och min farfar var den som såg till att det blev koppartak på kyrkan i Kimito.
Johannes Laxell, 46, metallarbetare vid ett underhållsföretag i Hangö, är uppvuxen i en prästfamilj. Hans far Anders var länge kyrkoherde här, kontraktsprost och assessor vid domkapitlet. Men någon grej att gå i kyrkan om söndagarna var det inte nödvändigtvis i familjen han växte upp i.
– Pappas främsta intresse i kyrkan var förvaltningen, han har varit förvaltare i stiftet hela sin karriär, säger Johannes Laxell.
Själv är han en ”återvändare” i kyrkan, efter att ha varit borta ur verksamheten i många år. För två valperioder sedan blev han tillfrågad om att ställa upp i församlingsvalet och har nu varit en av beslutsfattarna i Hangö svenska församling sedan 2019.
"Jag blev tillfrågad för att de skulle få de sista platserna fyllda."
Mandat per sämjoval inte okej
Församlingen i Hangö är liten, med något under 2 400 medlemmar. Två gånger har församlingsvalet nu, både 2018 och 2022, ställts in i brist på kandidater.
– Jag blev tillfrågad för att de skulle få de sista platserna fyllda. Men redan då hade jag problem med mandatet. Att bli förtroendevald med sämjoval är inte okej, säger Johannes Laxell.
Men läget är detsamma på många håll, särskilt i Borgå stift. I 19 av 45 församlingar i Borgå stift har församlingsmedlemmar som enbart har gett sitt samtycke också automatiskt promenerat in till en plats i råd eller fullmäktige, inte sällan i bådadera.
Röster som ingen lade
Hangö svenska hör också till de församlingar som har förlorat kraft att påverka kyrkan i övrigt. I alla evangelisk-lutherska församlingar i landet har de förtroendevalda också rätt att rösta utåt och uppåt i kyrkan, till exempel för att välja biskop, ärkebiskop eller delegater i kyrkomötet.
Om samma person sitter i både råd och fullmäktige får hen däremot rösta bara en gång. Har man inte då i församlingen haft kandidater nog som kan rycka in som suppleanter så tappar församlingen i inflytande. På det sättet ska över 80 röster i Borgå stift ha förblivit oanvända i senaste kyrkomötesval. Hangö drabbades, men också till exempel Agricola församling i Lovisanejden och Kristinestad, säger den emeritusnotarie vid domkapitlet som har forskat i saken.
I kyrkomötet i år fick också ett förslag om att ändra valmatematiken på den här punkten ett svalt och ointresserat mottagande.
I församlingsvalet i Hangö 2022 fick man ihop de tio frivilliga som behövdes för församlingsrådet. Av dem skulle alla – utom en – dessutom också sitta i Hangösamfällighetens fullmäktige där de svenskspråkiga har nio platser.
Det löstes genom att den pensionerade religionsläraren i stan som tillbringar en del av året i Danmark var ”väldigt ivrig” på att bli suppleant, säger Johannes Laxell.
"Vi är några i församlingsrådet som ser en spade som en spade. Som har byggt lite och grejat och vet hur man gör. Andra har en djupare förankring i tro och övertygelse."
Vill inte påverka, utan förvalta.
Inför församlingsvalet i höst, i november, trummar det kyrkliga maskineriet som tidigare år för att flera ska rösta för att påverka kyrkan.
– Men jag kom inte för att påverka, säger Johannes Laxell. Jag kom för att förvalta och göra det ordentligt! Vi är några i församlingsrådet som tänker lite så där att en spade är en spade. Vi har hållit på och byggt lite och grejat sådär och vet hur man gör. Andra kanske har en djupare förankring i tro och övertygelse. Men verksamheten ligger ju långt på tjänsteinnehavarnas bord och den blandar vi oss inte i.
Men gruppen av några kommunpolitiker, föreningsfolk och församlingsmedlemmar som har bildat de beslutande organen har hittat en bra personkemi och jobbar bra tillsammans, tycker Johannes Laxell.
Bland de stora beslut man har fattat under mandatperioden finns att diakonens och ungdomsledarens tjänster nu går upp till heltidstjänster. Bland det praktiska och jordiska har man lagt om värmesystem till jordvärme, fixat klocktorn och kyrktak och använt några hundratusen euro på det.
Kunde finnas förtroendeomröstning
Johannes Laxell engagerar sig också flitigt på sociala medier för att diskutera kyrkan i stort. Fast han tänker ändå samtidigt att Facebookinlägg snabbt är glömda.
I kyrkans demokrati har han reflekterat över att kyrkoherden i församlingen har en ovanligt stark roll bland de andra beslutsfattarna. Johannes Laxell kommer under sina två mandatperioder att ha hunnit jobba med tre kyrkoherdar, Nina Mura, Monica Cleve och Karl af Hällström som tillträder i höst.
– Att vi röstar omkull kyrkoherdens beslutsförslag händer sällan. Mera diskuterar vi och bearbetar förslaget och godkänner det sedan tillsammans.
Men så mycket tycker han den kyrkliga förvaltningen liknar den kommunala att kyrkoherden skulle kunna hållas ansvarig till exempel inför fullmäktige genom en förtroendeomröstning om det behövs.
– Teologiska domslut kan man ju inte fälla, men man kunde tvinga fram nån utredning till exempel av domkapitlet, säger Johannes Laxell.
Hurdå biskopens frivilligkyrka?
Sommardagen är molnigt grå i Hangö. Lokaltåget från Karis, smutsigt med grön logga, rullar in på den breda bangården, ett femtontal människor stiger av, lika många stiger på och några minuter senare avgår tåget tillbaka inåt landet igen.
Här har många Hangöbor tagit tåget och lämnat staden – för gott. Finlands sydligaste stad lider av att särskilt de unga vuxna flyttar bort.
"Samma tio–femton vuxna är de som är kärnan i all verksamhet."
Det soliga sommar-Hangö är en försvinnande kort parentes under året. Hangö svenska församling har en av stiftets dystraste medlemsprognoser. Vid årtiondets slut beräknas församlingen ha förlorat tolv procent av sina medlemmar.
Johannes Laxell är pessimistisk om att församlingen ska kunna göra sig synlig med församlingsvalet på orten, eller med prästval som biskopen nyligen förordade:
– Biskopen talar om en frivilligbaserad kyrka, men jag tror inte det blir av om inte de frivilliga kan relatera till den verksamheten. För många generationer har redan tappat kontakten.
Det märks också att samma tio–femton personer bland de vuxna är de som är kärnan i all verksamhet. Många som bara besöker kyrkan till jul eller till förrättningar förstår inte alltid hur få människor som håller i gång alltsammans, säger Johannes Laxell.
Till församlingsvalet i höst hoppas han ändå på nya namn och ansikten och på att det ska bli ett riktigt val. Men otydligt är det med hela valprocessen i kyrkan, medger han.
– Någon ska liksom få en sån här profetia, fixa valmansföreningen och få alla människor att ställa upp.
Men han hoppas på Hangöbor som har ett öppet sinne och kommer och provar på att vara förvaltare som tar hand om kyrkan.
FAKTA: Församlingsvalet 2026
- Närmare 9 000 platser som förtroendevalda i landets församlingar fördelas i valet den 15.11.
- Kandidaterna nomineras senast den 15.9. 18 år fyllda konfimerade medlemmar kan kandidera.
- 16 år fyllda medlemmar får rösta.
- Via församlingsvalet påverkar man också vem som väljs till kyrkomötet eller till biskop.
